Meriter

Roosval, John (Johnny) August Emanuel, f 29 aug 1879 i Kalmar, d 18 okt 1965 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: grosshandlaren konsul John Oscar R o Johanna Augusta Kramer. Mogenhetsex vid H allm lärov för gossar å Norrmalm i Sthlm 19 maj 97, inskr vid UU ht 97, FK där 16 sept 99, studerade i Berlin 99–03, e o amanuens vid NordM aug 01, anställd vid Königl Zeughaus i Berlin okt 02–febr 03, avlade doktorsex o promoverades till Dr phil där jan 03, ord amanuens vid NordM febr 03–febr 04, reservofficersex vid Krigsskolan å Karlberg 15 april 05, doc i konsthist vid UU 17 juni 05–12 dec 14, underlöjtn i Svea livg:s reserv 22 dec 05, löjtn där 21 jan 10–18, ledde utgivn av Sveriges kyrkor: konsthist inventarium 12–62, doc i konsthist vid StH 7 dec 14, prof:s n h o v 26 april 18, ordf i Konsthist sällsk 18–48, innehavare av Anders Zorns professur i nord o jämförande konsthist vid StH 26 maj (k fullm 9 juli) 20, prof i de bildande konsternas teori o hist där 21 dec 29 (k fullm 31 jan 30)–31 aug 46, ordf i styr för Hallwylska museet i Sthlm 30–62, red för Konsthist tidskr 32–48, gästprof vid Harvard University, Mass, USA, läsåret 36–37. – LVSL 20, LVHAA 26, HedLFrKA 46, teol hedersdr vid UU 31 maj 52.

G 1) 22 juni 1907 i Uppsala m konstnären riksgrev Ellen Fredrika Wilhelmina v Hallwyl, f 29 juli 1867 i Västerljung, Söd (enl fdb för Sthlm, Ty), d 9 april 1952 i Sthlm, Osc, dtr till kaptenen riksgreve Walther v H o Anna Fridrica Wilhelmina Kempe (Wilhelmina v Hallwyl, bd 18) samt tidigare g m hovmarskalken Alfred Henrik de Maré; 2) 25 mars 1953 i Sthlm, Högalid (ej i vb där), m sjuksköterskan Agnes (Agneta) Emmy Kristina Lindén, f 13 febr 1906 i Tingsås, Kron, d 3 okt 1988 i Sthlm, Hedv El, dtr till garvaren Gottfrid L o Ellen Månsson.

Biografi

Johnny R:s far, farfar och morfar var Kalmarbor och ur bägge släkterna kom många lärda präster på Öland under 1700-talet. R:s tidiga barndom i det burgna hemmet var enligt den skiss till självbiografi som han efterlämnat mycket idyllisk och lycklig. Men innan R fyllt sex dog fadern; dennes kompanjon visade sig ha förskingrat och familjen Roosval kom på obestånd. Modern flyttade med yngsta barnet R till Sthlm, där systrarna studerade – den 15 år äldre Gerda vid FrKA.

R gick i Klara folkskola och sedan i Norra Latin. Han tog moderns ord "Din begåvning ligger i böckerna ... och du är fattig, därför måste du alltid vara den främste" ad notam. Det bekräftades, när skolans rektor utvalde R att bli sina söners privatlärare i två somrar.

Efter mogenhetsexamen började R läsa i Uppsala, där han efter två år avlade en fil kand-examen med ämnena filosofi, latin, franska, estetik med litteratur- och konsthistoria samt nordiska språk. Redan s å kom han till Berlin som informator för sonen i en sv diplomatfamilj. Där läste han konsthistoria för Heinrich Wölfflin, som sökte lagarna för den konstnärliga formens utveckling, och för Adolph Goldschmidt, som R blev personlig vän med, och de gjorde tillsammans cykelturer till kyrkor runt Berlin. I jan 1903 blev R dr phil på en avhandling om en grupp flandriska altarskåp i Sverige.

I Berlin hade R varit vetenskaplig assistent vid Zeughaus, och efter hemkomsten var han ett par år amanuens vid NordM innan han blev docent vid UU, där han undervisade i det nyinrättade examensämnet konsthistoria. "För de blivande unga vetenskapsmännen och mig själv", skrev R, "var föreläsning och seminarieövning under form av cykelexkursioner till medeltidskyrkor en huvudsak. Sådant var en hittills okänd form för akademisk humanistisk undervisning i Uppsala." Från 1914 till sin pensionering var R knuten till StH, först som docent och från 1920 som professor.

Under hela sin professorstid var R ordförande i Konsthistoriska sällskapet, och 1933 ledde han som president den trettonde konsthistoriska världskongressen, som hölls i Sthlm. Vid kongressen hyllade R sin lärare Adolph Goldschmidt för att markera sitt stöd till denne mot antisemitismen som nu tog sig allt grövre uttryck i Tyskland. 1943 höll R vid StH ett mot nazismen riktat protesttal som gjorde intryck på åhörarna, bl a H Tingsten – "jag glömmer aldrig hur storslaget det verkade" (Tingsten, s 214).

R såg som sin huvuduppgift att återupptäcka och utforska Sveriges medeltida konstarv. Det gjorde han genom upptäcktsfärder till kyrka efter kyrka, gärna på cykel och senare i sin stora vita bil. Det gjorde han också genom sin inspirerande undervisning kring upptäckterna, vilket framgår bl a av de protokoll som fördes vid hans seminarium såväl i lärosalar som på turer med studenterna. Både för dem och för allmänheten höll R entusiasmerande föreläsningar, ibland på föredragsresor i både Europa och USA. Ett viktigt medel för att få reda på och visa fram vad olika sv landskap bevarat av äldre tiders kyrkliga konst var de stora utställningar som R jämte några andra eldsjälar anordnade bl a i Strängnäs 1910, Härnösand 1912 och Uppsala 1918. De föregicks av grundliga inventeringar och avsatte kataloger och omfattande volymer med vetenskapliga studier. R och Sigurd Curman (bd 9) grundade 1912 det stora inventeringsverket Sveriges kyrkor, som har ingående beskrivningar av kyrkornas byggnader, utsmyckning och inventarier, många författade av R och hans elever. Den mest omfattande av R:s beskrivningar är den av Sthlms storkyrka, en av seriens mäktigaste volymer.

R publicerade sin första vetenskapliga skrift 1903 och sin sista 1959; 1954 förtecknades över 600 tryckta skrifter i hans bibliografi. Denna under ett halvsekel flödande, rika produktion är om än inte enbart så dock främst inriktad på medeltiden. R skrev översiktsverk över svensk, nordisk och europeisk medeltidskonst men gick även långt utanför denna epok. Han ägnade en bok åt barockskulptören Burchardt Precht (bd 29) och skrev entusiastiskt om samtida konstnärers och arkitekters verk antingen det gällde Munch – som han pläderade att NM tidigt skulle köpa verk av – och Picasso eller New Yorks skyskrapor, i vilka han såg släktskap med gotikens katedralspiror. R var också med om att grunda Konsthistorisk tidskrift och flera av dess föregångare, och för dem var han långa tider redaktör.

R:s vetenskapliga insatser var alltså främst inriktade på medeltiden. En av tyngdpunkterna där utgör de nederländska altarskåpen i Sverige. Om de skåp som snidats i Jan Bormans verkstad i Bryssel framlade han 1903 både sin dissertation på tyska och en bok på svenska. De flandriska altarskåpen återkom han till i olika artiklar på engelska (The Mask 1910), franska (1933) och svenska. Förutom att R diskuterade frågor om verkstäder och kronologi framhöll han skåpens sceniska karaktär och samband med tidens religiösa teater.

Tidigt började R intressera sig för ett annat av sina huvudämnen, S:t Göransgruppen i Sthlms storkyrka. I två studier från 1900-talets första år – den ena med titeln Hvem har skulperat S. Göran och draken? (1905) – förde han den för första gången till en känd mästare, nämligen Bernt Notke (bd 17), en attribution som blivit allmänt accepterad och senare bestyrkt. När gruppen genomgick en grundlig restaurering 1914–31 var R historisk kontrollant och redovisade resultaten av undersökningarna i två böcker på svenska (1919 och 1924). Medan den första fokuserades på själva monumentet och dess historia fram till 1919, sätter den andra in det i ett internationellt perspektiv medelst en stor komparativ studie. Senare skrev R artiklar (bl a 1932 och 1936) om olika frågor kring det stora monumentet, bl a om hur dess skulpturer och reliefer utifrån stilkriterier skulle delas upp på Notke och hans främsta medarbetare.

Tidigt kom R in på ett tredje forskningsfält, som skulle bli det största och viktigaste i hans livsgärning, nämligen en grundläggande konsthistorisk kartläggning av Gotlands rika medeltidskonst. Det som först förde honom dit var studiet av Legender och symboler i Uppsala domkyrkas koromgång (1908), d v s de kragstensreliefer vilkas sten och till synes även stil kom från Gotland. Sin första bok om öns medeltida konst ägnade han Die Kirchen Gotlands (1911). Kyrkorna analyserades med typologisk metod beträffande planer, kortyper och valv samt fönsters och framför allt portalers former som ordnades i utvecklingsserier. Han urskiljer manliga och kvinnliga båg- och portalformer och hur de sedan fortplantas i portaler som bär faderns respektive moderns drag och hur även blandformer uppstår. Så skapar han en arkitekturkronologi, läser ut kyrkornas byggnadshistoria och uppkallar en rad gotiska stenmästare med fyndiga namn som Elasticus, Neoiconicus, Fabulator och Egypticus. R fortsatte med de romanska mästarna i sitt storverk Die Steinmeister Gottlands (1918), som är hans viktigaste och mest bestående arbete. Där hänförs de många bildsmyckade dopfuntarna, portalerna och fasadrelieferna till olika mästare kallade Majestatis, Byzantios, Semi-Byzantios, Sighraf – som är mästarens verkliga namn – och Calcarius. De antas ha verkat i denna uppräknings tidsföljd, men som den allra förste satte R Hegvaldr, som han trodde var mästarens verkliga namn, fast det senare visade sig vara en donators. Präglad av 1800-talets evolutionsteori såg R såväl stenskulpturens allmänna utveckling som olika mästares individuella produktion gå från en inhemsk och primitivare stil mot allt mer förfinade och från utlandet påverkade former. Denna bild har senare forskare problematiserat och delvis vänt på: "Hegvaldrs" primitiva och expressiva stil beror inte på att han var först utan på att den är en senare, rustik och förvildad efterbildning av främst Majestatis klassiska stil.

I en tredje bok behandlade R Medeltida skulptur i Gotlands fornsal (1925), och där var det främst träskulpturen som uppmärksammades, medan hans sista bok om öns medeltida konstskatter ägnades åt glasmålningarna (Gotländsk vitriarius, 1950). Dem hade han låtit plocka ned under kriget, för att de skulle vara skyddade vid eventuella bombangrepp, och då kunnat studera på närmare håll. Även dem analyserade R med sin stilkritiska metod och förde till olika mästare sådana som "Den intellektuelle". Redan 1926 hade han utgivit Den gotländske ciceronen, som blev en klassisk vägledning till öns kyrkor, och han publicerade en lång rad artiklar om olika problem och aspekter i hithörande ämnen. Av dem har Sockenkyrka och Salomos tempel (1943) en principiell räckvidd även i fråga om kyrkorestaureringar, vilka R ville se grundade på kunskap och varsamhet.

Även om stilanalysen var en huvudmetod i R:s forskning, hade han ett för sin samtid ovanligt stort intresse för ikonografiska frågor och framlade en lång rad övertygande tolkningar av svårlösta motiv. Hans skrifter präglas av en unik förening av lärdom, vetenskaplig systematik, inlevelseförmåga och ett sällsynt målande och livfullt språk, fyllt av metaforer. Han är den ende konsthistoriker vars språk ägnats en stilanalys av det slag som annars bara diktare bestås. Bland många andra har hans elev Aron Andersson vittnat om att han också var en "lysande föredragshållare – Johnny hade en nästan magisk förmåga att levandegöra de ämnen han talade om".

Den diplomatson R varit informator åt i sin ungdom i Berlin var Rolf de Maré, blivande chef för den Svenska baletten, verksam i Paris på 1920-talet. Han var son till militärattachén Henrik de Maré och hans maka Ellen v Hallwyl. 1906 träffades de och R åter i Sverige. Efter en tid bröt Ellen v Hallwyl upp ur sitt äktenskap och gifte följande sommar om sig med R. Först när R långt senare blivit professor accepterades han av hennes bördsstolta och rika familj. Men han å sin sida godtog inga allmosor och höll en skarp gräns mellan sin och grevinnans ekonomi. Den tolv år äldre Ellen R var musikaliskt och konstnärligt begåvad och hade studerat måleri, men efter giftermålet med R studerade hon skulptur – som han var särskilt intresserad av – först i Paris och sedan i Sverige för Carl Milles. Men främst var Ellen R sin mans ledsagarinna på hans många studieresor och en förfinad värdinna i deras hem i Uppsala och senare i Sthlm, där de först bodde på Norr Mälarstrand och senare på Djurgården. På Gotland lät de uppföra en representativ och efter R:s idéer personligt utformad sommarbostad, prydd med bl a monumentalreliefer av Ellen R. Efter hennes död gifte R om sig. Stockholmshemmet avvecklades och makarna flyttade till Gotland. R begrovs enligt sin egen önskan i den Roosvalska familjegraven i Kalmar. På gravstenen sammanfattas Sveriges internationellt mest kände konsthistorikers gärning i orden: "Genial forskare, inspirerande lärare, den svenska medeltidskonstens återupptäckare".

Bror till R var Magnus Gottfrid Albin R (1860–1943). Efter mogenhetsexamen i Kalmar och medicinstudier vid LU 1878–82 arbetade Albin R några år som banktjänsteman för att därefter ägna sig åt fotoverksamhet. Han studerade fotografering 1887–88, var ateljeföreståndare hos fotografen J Jaeger i Sthlm och drev senare tillsammans med förläggaren Axel Eliasson Atelier Jaeger 1905–08. Vid Sthlmsutställningen 1897 var han juryman för fotografi, och han medverkade som presskommissarie och föreståndare för de fotografiska avdelningarna vid flera andra utställningar. – 1899–1904 var han också anställd hos Sv telegrambyrån, bl a vid dess klichéavdelning.

Albin R utgav 1888–1907 Fotografisk tidskrift, som var organ för Fotografiska föreningen där han var en av eldsjälarna. Han publicerade också flera läroböcker i fotografering. Albin R:s intresse för detta ämne medförde att ett flertal framstående fotografer gavs möjlighet att medverka i tidskrifterna Sv hem samt Saisonen, magasin för konst, nyheter och moder, vilka han utgav 1913–35 resp 1916–24. Den senare innehöll ofta societetsporträtt, eftersom dess målgrupp var "baronessor ur adel och gulasch" (Söderberg o Rittsel). I den även av Albin R 1902–14 utgivna Scenisk konst fick teaterfotograferna tillgång till en regelbundet utkommande publikation.

P g a sin goda kännedom om konst och bild anförtroddes Albin R uppgiften att ge ut en serie förnämliga bild- och samlingsverk, t ex Svenska slott och herresäten (1908–33), en serie som kommit att få bestående kulturhistoriskt värde, Sveriges städer, nu och fordom, 1–5 (1915–26), Uppland i bilder (1928) och Sthlm i tusen bilder (1930). Han publicerade även biografiska bildverk, bl a De k sv hovstaterna (1917), Matrikel över Sällskapets ledamöter 1901–25 (1926) och Sv kvinnor i bild med text (tills m G Jacobson, 1936).

Författare

Jan Svanberg

Arkivuppgifter

R:s arkiv i ATA; handl:ar efter R även i KrA (Cornellska familjearkivet). – Brev från R i GUB (bl a dll A Romdahl o många, 130 st, till A Boëthius), KB (bl a till A Berencreutz o A Brunius), KrA, LUB (bl a till J Lindblom, L Weibull o E Wrangel), RA (bl a till R Cederström), SSA (bl a Ull N Östman) o i UUB (bl a UU O v Friesen, J Nordsböm, C H Plengiér o Ingeborg Wilcke Lindqvist).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Schnitzaltäre in schwedischen Kirchen und Museen aus der Werkstatt des brusseler Bildscbnitzers Jan Bormann. Strassburg (pl tr Sthlm) 1903. VIII, 52 s, 12 pl-bl. (Zur Kunstgeschichte des Auslandes, 14.) [Delvis utg som:] ... Inaugural-Diss, Berlin 1903. 26 s. [Sv version:] Om altarskåp i svenska kyrkor och museer ur Mäster Jan Bormans verkstad i Bryssel. Sthlm 1903. (8), 75 s, 12 pl-bl. [Västmanlands fornminnes-förenings årsskrift 6, Västerås 1903 (omsl), likaså Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria, utg av Södermanlands fornminnesförening (utdelad dll dess medl som h 13 i bd 4,1903, även enl titelblad 1916), o som UFT 23 = bd 5(: 1), 1905.] – Hofbildhuggaren Burchardt Precht. Sthlm 1905. 4:o. 101 s. (Sveriges allmänna konstförenings publikadon 14.) – Hvem har skulpterat S. Göran och draken? (Studier tillägnade Henrik Schiick Sthlm 1905, 4:o, s 166–178). – Legender och symboler i Uppsala domkyrkas koromgång. Sthlm 1908. 4:o. 58 s. – Hufvuddragen af den svenska konstens historia. Upps 1909. 6 s. (Sommarkurserna i Uppsala 1909. Grundlinjer till föreläsningar.) – Claestorp ... (Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början, Södermanland, 2, Sthlm [1908-14], 4:o, s 33-39 [i h 2,1909]). – Målning ([C R af Ugglas oj R,] Utställning af äldre kyrklig konst från Strängnäs sdft, Katalog, Strängnäs 1910, s 169–211; föret). – Die Kirchen Gotlands. Ein Beitrag zur mittelalterlichen Kunstgeschichte Schwedens. Sthlm 1911. 231 s, 142 pl, 1 tab. – Svenskt konstgalleri. Femhundra bilder ur den sv målarekonstens o skulpturens hist från Ehrenstrahl till våra dagar, med introducerande text o register utg o red. Sthlm 1912. 4:o. XX, 279 s. – Elfvahundratalets kyrkliga arkitektur i Sverige. En studie öfver hufvudsakl de sista 10 årens litt i ämnet. [Rubr.] Sthlm 1912. 26 s. [Ur TT, avd Arkitektur, 1911.] – Kyrkor i Erlinghundra härad. Konsthist inventarium under medv af Konsthist seminariet vid Uppsala univ bearb o utg. Upps 1912. X, 202 s. (Tills med S Curman; UUA, 1912, Filosofi, språkvetensk o hist vetenskaper [: 4]; även som: Sveriges kyrkor Uppland, bd 4, Sthlm 1912–20, X s, s 1-202 [1912, = h 1].) – Medeltidastenhuggarekonst/ Medeltida landskyrkor (Svensk konsthistoria, utg af A L. Romdahl oj RSthlm 1913, 4:o, s 5–35). - Gott-ländsk kyrklig byggnadskonst (ibid, s 105–118, 1 färgpl). – Mysterie-skåpen (ibid, s 148-156). - Burchardt Precht och skulpturen i kyrkans tjänst från slu- tet af 1600-talet (ibid, s 301–311). – Mathias Grunewald och triumfkrucifixet från Vintrosa / om triumfkrucifix / Nederländska altarskåp (Utställning af äldre kyrklig konst i Strängnäs 1910, Studier utg af S Curman, J R, C. R. af Ugglas, d 1, Sthlm 1913, 4:o, s 116–154). – Relikkistan från Härads kyrka och dopfuntmästaren Majestatis' verkstad / Ytter-Selöfunten -ett arbete af en från Lund påverkad gotdändsk verkstad / Dopfunten från Vagnhärad och stenmästaren Sighrafs verk / En kalkformig ikonoklasdsk funttyp från Gottland / Om funtarnes plats i kyrkan och deras betydelse för uppfattningen af den kyrkliga arkitekturens innehåll (ibid, 2, 1913, s 1-44). – Ludgo kyrkas altarprydnad, ett arbete af Burchardt Precht (ibid, s 59–69). – Kyrkor i Lummelunda Ung (utom Tingstäde kyrka) ... (Sveriges kyrkorGotland, bd 1, 1914–31, VII s, s 1–124 [1914, = (löpande) h 3]).-Utställningstekniska annotationer / Medeldda dopfuntar (Utställningen af äldre kyrklig konst i Hernösand 1912, Studier utg ... genom J R, Sthlm 1914, 4:o, s 1–50). – Mysterieskåpet från Nordingrå och dess tillverkningsort (ibid, s 89-96). – [Företal] (Katalog öfver Föreningen Originalträsnitts internationella grafiska utställning Sthlm 1914, s 5-9). – Om fabeldjursfuntar och andra medeltida dopkärl i Östergötland (En bok om Östergötland under red av B Mörner .. utg af ATrolle f Gyldenstolpe, Sthlm 1915, 4:o, s 62–76). – Öfriga föremål (G Upmark, A Bran-ting & J R, Storkyrkans skrud- och silfverkammare .... red af J R, Sthlm 1916, s 20–22). – Dopfuntar i Statens historiska museum. Beskrivande grupperande förteckn ... utg ... genom J R. Sthlm 1917. 4:o. 74 s. (Konsthistoriska bidrag från Stockholms högskolas konsthistoriska institut, 1.) – Studier i Danmark. Föreläsningar i Stockholms högskola vårterminen 1917 huvudsakl över 1100-talets skulptur o arkitektur. Sthlm 1918. 4:o. VII, 105 s. [Ibid, 2.] – Die Steinmeister Gottlands. Eine Geschichte der fuhrenden Taufsteinwerkstätte des schwedischen Mittelalters, ihrer Voraussetzungen und Begleit-Erscheinungen ... Sthlm 1918. 4:o. X, 242 s, Taf. I-LXVI. (VHAA [Monografiserien, 11].) – Dopfuntar / Altarskåp / Krucifix (Utställningen af äldre kyrklig konst i Uppsala 1918, Katalog, Upps 1918, s 10-59; föret: av B Thordeman o I Wilcke under R:s ledn). – Modern arkitektur och kyrklig konsthistoria i Sverige. (Iakttagelser o reflexioner under arbetet med inventariseringen af Sveriges kyrkor.) Föredr ... 8 dec. 1915. [Rubr.] Gbg 1918. 9 s. (Tekniska samfundets handlingar, Afd för husbyggnadskonst, 1915, n:r 7.) – En episod ur utställningens förarbeten (Utställningen af äldre kyrklig konst i Uppsala 1918: Studier i Upplands kyrkliga konst. Utg av utställningens nämnd genom H Cor-nell, d 1*, Sthlm 1918, 4:o, s IX–XVII). – Jumkils kyrkas dopfunt och den gottländske stenmästaren Anonymus Semibyzantios (ibid, s 9–17). – Ett brev i stället för ett förord (Minne från utställningen av äldre kyrklig konst i Uppsala våren 1918, utg ... genom J R, [omsl:] Uppsala mars-maj-1918, Utställning av Sthlm 1918, 4:o, s 3-9). – Efterskrift (ibid, s 90 f). – Riddar Sankt Göran i Stockholms stora eller Sankt Ni-colai kyrka. En skildr af monumentets yttre öden o en beskrifn öfver dess olika delar med anl af den ursprungliga polykromins framtagning. Sthlm 1919. 4:o. 110 s, pl 1–13. (VHAA.) – Sankt Georg von Stockholm. Ein Hauptdenkmal baldscher Kunst (Fest-schrift zur nordischen Woche in Lübeck 1.–11. September 1921, Lubeck 1921, s 55–59, 138–142 [pl]). -Orientaliska inslag i svensk unggotik. Bidr till karakterisering av vår medeltidskonst. [Rubr.] Sthlm 1922 [omsl]. 10 s. [Ur Nordisk tidskr s å.] – Sophiero (Svenska slott och herresäten N F (omkr 1920), Skåne, Sthlm [1920-22], 4:o, s 199–214 [1923]). – L'inventaire general de 1'art ecclesiastique en Suéde (Actes du Congrés d'histoire de Fart, organise par la Société de l'histoire de Fart francais, Paris 26 sept – 5 oct 1921, 1. Communications présentées aux premiére et troisiéme sections du Congrés, Paris 1923, s 227–231). – Les influences musulmanes et byzantines dans 1'art suédois du moyen åge (ibid, s 244–251). – Bildvärlden (Stockholms stadshus vid dess invigning Sthlm 1923,4:o, s 213–220, pl-s 103–106). – Sancta Barbara från Visby domkyrka, ett marmorarbete av en kölnisk atelier i Godands Fornsal, samt några ord om katalogarbete (Gotlands fornvänners årsberättelser 1912-1921, Visby 1923, s 115-120,1 pl; även sep 8 s, 1 pl; övers i Festschrift fur Adolph Goldschmidt Leipzig 1923, 4:o, s 49-51, Pl. X: Eine kölnische Mar-morstatue in Wisby). – Periodeneinteilung der Kunst-geschichte (Studien zur Kunst des Ostens. Josef Strzy-gowski zum sechzigsten Geburtstage Wien und Hellerau 1923, 4:o, s 227-240). - Nya Sankt Görans studier. Utförda i samb med rengöringen o konserveringen af Stockholms Storkyrkas Sankt Göransmonument o i anslutn till öfningar vid Stockholms högskolas Zornska inst... Sthlm 1924. 4:o. 219 s, pl 1–54. – Amerikansk konst. Resestudier. Sthlm 1924. 109 s, 30 pl-bl. - Den baltiska Nordens kyrkor. Upps 1924. 204 s. (Föreningen Urds skrifter 2.) – Kronprinsessan Margaretas jordfästning den 13 maj 1920 (Sveriges kyrkorStockholm, bd 1. [F de Brun m fl,] S. Nikolai eller Storkyrkan i Stockholm 1924–28, 4;o, s 204-208 [1924, i h 17]). – Byggnadshistoria, utarb (ibid, s 209-363, 15 pl [1927, = h 24]). - Inredning och lösa inventarier (ibid, s 365-670, 2 pl [1928, = h 25]; tills med G Upmark s 450–476 o A Branting s 485–506). – Medeltida skulptur i Godands fornsal. Uppställd, skildrad o hist grupperad ... med bidr av S Hedlund. [Förtit:] Festskrift vid öppnandet av Gotlands fornsals nya utställningsrum för kyrkliga fornminnen d 26 juli 1925 ... Sthlm 1925. 4:o. XVI, 164 s, pl s I-XCV. – Medeltida konst i Gotlands fornsal. Vägledn utarb ... med bitr av S. Hedlund. Sthlm 1925. rV, 106 s, 8 pl-bl. (Gotlands fornsals handkataloger, 1.) Ny, bearb uppl 1928. – Tal vid Visby domkyrkas 700-årsfest den 27 juli 1925. [Rubr.] Visby 1925. 10 s. [Ur Julhälsningar till församlingarna i Visby stift s å.] – Den gotländske ciceronen. Vägvisare genom den gotländska konsthistorien med huvudvikten lagd på medeltida kyrkokonst. Till den resandes tjänst utarb. [Visby, tr] Sthlm 1926. 148 s, 2 kartbl. 2., utök uppl Sthlm 1950. 193 s, 2 kartbl. – Triumfkrucifixet i Stånga. Visby 1930. 23 s, 2 pl-bl. [Ur Gotländskt arkiv 1930 (omsl).] - Romansk konst. Sthlm 1930. 4:o. 418 s. (Bonniers allmänna konsthistoria.) – Målarinnan Greta Ruuth. Minnesord. Sthlm 1931. 4:o. 22 s, pl-bl 1–17. – valdemarsudde (Svenska slott och herresäten, Ny saml 1932,1. Uppland [: 1], Sthlm 19[31-]32, 4:o, s 1–32 [1931]). – Swedish art, being the Kahn lectures for 1929. Princeton ... (tr Sthlm) 1932. 4:o. (14), 77 s, 1 färgpl, pl 1–40. (Princeton monographs in art and archaeology 18.) – Junius Bassus' sarkofag och dess datering (Arkeologiska studier tillägnade H. K. H. kronprins Gustaf Adolf. Utg av Svenska fornminnesföreningen, Sthlm 1932, 4:o, s 273–287). – Fornkris-ten konst samt bysantinsk och karolingisk. Sthlm 1933. 4:o. (8), 251 s. (Bonniers allm konsthist.) 2. uppl 1941. - Företal (Konsthistoriska besök i svenska bygder. Vägvisare utg av Sv turistfören Sthlm 1933, s 7–11; övers i Guide des monuments visités par les membres du XIHe Congrés international d'histoire de Fart Stockholm 1933, Sthlm 1933, s 7 f: Preface). – Medeltidens kyrkliga konst på Gotland (ibid, s 18-31, pl 1–14; övers i d:o, s 19–34, pl 1–14: L'art religieux du moyen-åge). – Nederländska altarskåp i Mälare-landskapens kyrkor (ibid, s 69–72, pl 38-42; övers i d:o, s 82-85, pl 38-42: Retables). – Årtalen i Bilefeldts taxuslista och hos Strelow (Gotlandica, till Nils Lith-berg den 3 aug. 1933, Visby 1933, 4:o, s 162–168; från Ymer s å). – Les retables néerlandais en Suéde (XHIe Congrés international d'histoire de FartResumés des Communications présentées au Congrés, red: G Boéthius Sthlm 1933, s 141 f). – Le Nord Baltique comme domaine artistique homogéne et sa situation dans le bloc Saxon-Baltique (Actes du XIHe Congrés red par J R Sthlm 1933, s 147–152). – Svensk konsthistoria för studerande. Sthlm 1935. 224 s. – Berndt Notkes oldgesäll 1482–1483 (Festskrift till Martin Olsson Sthlm 1936, 4:o, [från Rig s å,] s 65–75). – Die bildende Kunst des Nordens bis zum Ausgangdes Mittelalters (Die nordische Welt... hrsgv H F Blunck, Berlin 1937, 4:o, s 261-286, 1 pl, 1 färgpl). – Die nordische Kunst vom Barock bis zum Impressionismus (ibid, s 457–478, 1 pl, 1 färgpl). – Peinture et sculpture dans le Nord Baltique 1465–1530 (XTve Congrés international de 1'histoire de Fart... [Schweiz 1936], Actes du Congrés, vol. 1. Resumés des Communications présentées en section, [Basel, tr] Laupen-Bern [1937?], s 79-81; sammandr). - Discours (ibid, 2, Bäle 1938, s 49 f; d:o). -Une voöte å nervures du Xle siécle ä Sigtuna (Medieval studies in memory of A. Kingsley Porter, Cambridge, Mass., 1939, 4:o, s 689-697). – Godandskyrkor och kastaler i det medeltida försvarets tjänst. [Rubr.] Visby 1941. 19 s. [UrJulhälsningar ... s å.] – Stenkumla kyrka / Träkumla kyrka, annex till Stenkumla ... / Västerhejde ...; Vall... / Hogrän ... / Atlingbo ...; Sanda kyrka / Västergarns kyrka, annex ... / Mästerby ...; Eskelhem kyrka / Tofta kyrka, annex ... (Sveriges kyrkor Gotland, bd 3. Hejde setting, 1942 [= h 54], s 5–61 tills med B Söderberg, 62–124 tills med E Bohrn, 129–194 tills med F Sällström, 195-240 tills med B Söderberg). – Hejde kyrka / Klinte kyrka (ibid, s 247–271 o 315–341 tills med M Lagerquist). - Fröjels kyrka, annex till Klinte kyrka (ibid, s 342-368 tills med dens o A Edle). – Om mästaren Botvid i det nya Sveriges kyrkors-bandet. En konstnärspersonlighet på 1200-talet, mästare till sju torn. Visby 1943. (4) s. [Undert; ur Gotlands allehanda s å.] – Sockenkyrka och Salomos tempel. Föredr ... (Prästmötet i Visby den 5–7 aug. 1941, Visby 1943, s 363-390; även sep, 29 s). – Kyrkor i Västra Hisings härad ... (Sveriges kyrkor Bohuslän, bd 1, 1944-67, 4:o, XVI s, s 1-100 [1944, = h 57]; tills med S Gardell). - Symboler, helgon och legender. Anteckningar under byggandet av Fornsalens medelddsavd 1945. Visby 1945. 16 s. [Ur Gotlänning-en s å.] (Till vägledning för Fornsalens gäster.) - En blick på konstens utveckling i gotländska skulpturer och glasmålningar från omkr. 1100 till 1500-talets början. Anteckn ... Visby 1945. 13 s. [Ur Gotlands folkblad s å.] (D:o.) - Samtal om glasmålningar i Gotlands fornsal ... [rubr, omsl:] Gotländska glasmålningar från 12-och 1300-talen. Anteckn ... Visby 1945. 16 s. [Undert; ur Godands allehanda s å.] (D:o.) -Den kyrkliga konsten under medeltiden (Boken om Gotland. Minnesskrift Visby 1945, d 1. Gotlands historia fram till år 1645, 4:o, s 271–315). – Ur nyare tidens gotländska kyrkokonst (ibid, 2. Gotlands historia från och med år 1645, s 563–581). – [Introduktion] (O Reuterswärd, Sex konsthistoriska disputatio-ner, Sthlm 1945, s 5 f). – Kyrkor i Lina dng... (Sveriges kyrkor Gotland, bd 4, 1947-64, VIII s, s 1–148 [1947, = h 61, tills med N Lithberg, H Wachtmeister o H Alm]). – Tolv upplandskyrkor. En inledande översikt (Upplands kyrkor, konsthist vägledn, d 1, Upps 19[45-]47, s IX-XVIII [1947]). – Efterskrift (ibid, s 233–235; Ulls med flera). – Förskingrat kapital återvunnet? (Vid milstolpe femtio [omsl; hyllningsskr till Rupert Beije], Sthlm 1948, 4:o, s 49–58, 1 färgpl). – Hur Nikolai församlingskyrka blev svartbrödernas Nikolai- och – Augustini klosterkyrka (S:t Johannes-lo-gen S:t Nicolaus 1874 15/6 1949, Visby 1949, s 5–23). – Kyrkor i Värmdö skeppslag ... (Sveriges kyrkor Uppland, bd 1, 1918-50, IV s, s 401-566 [1949 = h 62]; tills med S Brandel, Erik O.Johansson m fl). -Gotländsk vitriarius. De medeltida gotländska glasmålningarnas bestånd o hist. Sthlm 1950. 4:o. XII, 224 s, 54 pl-bl. – Mustasch-mästaren i Rekarne (Studier tillägnade Henrik Cornell på sextioårsdagen, Sthlm 1950, s 189-210). – Gotlands kyrkokonst (Visby stift i ord och bild, Sthlm 1951, 4:o, s 153-258, 8 färgpl; även sep, 114 s, 8 färgpl). – Stiftets kyrkor med texter ... [till bildserie] (ibid, s 513–567). – Protorenaissance at the end of the 12th century (Beiträge fur Georg Swarzenski.... Berlin 1951, 4:o, s 39-44). – Kyrkor i Hälla ting, Norra delen /... Södra delen (Sveriges kyrkor, Gotland, bd 4, 1947-64, (6) s, s 149-458 [1952, = h 66, 68]). - Studier i Linköpings domkyrka. [Rubr.] Sthlm 1955. 28 s. ([VHAA,] Antikvariskt arkiv 3.) – Från en kyrkas kor och orgel. Dikter 1907-1937. Sthlm 1956. 21 s. – Kyrkor i Kräklinge ting, Nordvästra delen / Kyrkor på Gotland, Kräklinge ting, Sydöstra delen (Sveriges kyrkor Gotland, bd 4, 1947-64, (6) s, s 459–643 [1959, = h 84], (6), 647-856 [1963, = h 97]; tills med E Lagerlöf). - Gambia gastar, ballad, o Sol sommares visor (7 dikter) med musik af Bror Beckman, i nottryck Sthlm [1897], fol, 7 resp 23 s; kompletterat texten till J Bottiger, Konstsamlingarna å de svenska kungliga slotten,d 1, Sthlm 1907, fol, 18 s; artiklar i: SBL, bd 1-2, 4-5, 19[17–]25, Sthlm, 4:o, Svenskt konstnärslexikon, 1–5, Malmö 1952–67, 4:o; bidrag i: Fotografisk tidskrift, 1900 (bild), 1903, Sthlm, Meddelanden från Nordiska museet, 1901, Sthlm 1903, Ateneum, 1903, Hfors, 4:o, Svenska slöjdföreningens tidskrift, 1905, Sthlm, 4:o, UFT, 5:1, 1905, 6: 2, 1911, Upps, Folkbiblioteksbladet, 1905, 1907, Sthlm, Kult och konst, 1905-08, Sthlm, SSEÅ, 1906–07, Sthlm, Jahrbuch der Königlich preussi-schen Kunstsammlungen, 1906, 1909, Berlin, 4:o, Fornvännen, 1906, 1916, 1924–27, 1930, 1934–36, 1938, 1940, 1942–-45, 1947–49, 1954, Sthlm, Bonniers månadshäften, 1907–08, Sthlm, OoB, 1908-10, 1912-14, 1925–26, 1943, Sthlm, 4:o, Arktos, sv tidskr för konst, 1909, Sthlm, 4:o, Nordisk tidskrift... utg av Letterstedtska fören, 1909-11,1917–18, 1922, Sthlm, The Mask, a quarterly journal of the art of the the-atre, 1910, Florence, fol, Konst och konstnärer, 1910-14, Sthlm, 4:o, Teknisk ddskrift, avd Arkitektur, 1911, 1920, Sthlm, 4:o, Svensk tidskrift, 1911, 1918, 1920, 1924, 1927, 1950, Sthlm, Kunst og Kultur, 1912/13, 1913/14, 1916/17, Kristiania, KÅ, 1913, Upps, STFÅ, 1914, 1940, 1944, 1947, Sthlm, Konsthistoriska sällskapets publikation, 1915–17, 1920, Sthlm, Saisonen, 1916–24, Sthlm, 4:o, Tidskrift för konstvetenskap, 1916, 1918, 1924–31, Lund, 4:o, The Burlington Magazine for connoisseurs, 1918, 1922, London, 4:o, Tidskrift för hembygdsvård, 1920, Lund, 4:o, VSLÅ, 1924, Lund, Cosmos, 1924, Sthlm, 4:o, The American-Scandinavian Review, 1924, New York, Julhälsningar till församlingarna i Visby sdft, 1925,1937, 1940–41, 1946, Bonniers veckotidning, 1926, Sthlm, 4:o, Julhelg, för sv hem, 1926, Sthlm, 4:o, Lucifer, jultidn utg av Finlands sv publicistförb, 1926, Hfors, 4:o, Magyar mitvészet, 1926, Budapest, 4:o, Nordelbingen, Beiträge zur Heimatforschung in Schleswig-Holstein, Hamburg und Lubeck, 1927,1937, Flensburg, Hansische Geschichtsblätter, 1928, Lubeck 19 [28-] 29, Gotländskt arkiv, 1930,1942–43, 1947, 1950, 1956, Visby, Det Kongelige norske videnskabers selskabs forhand-linger, 1930, Nidaros 1931, Konsthistorisk tidskrift, 1932-48, 1950-52, Sthlm, 4:o, Ymer, 1933, Sthlm 19[33-]34, Revue beige d'archéologie et d'histoire de Fart, 1933, Bruxelles & Paris, 1934, Anvers, Jorden runt, 1934, Sthlm, 4:o, NTBB, 1936, Upps, 4:o, Rig, 1936–37, 1941, Sthlm, 4:o, Gazette des beaux-arts, 1937, Paris, 1944, New York 1947[!], o 1945, New York 1946,4:o, Nordisk familjeboks månadskrönika, 1938-39, Sthlm, 4:o, Annales de lTnstitut Kondakov (Seminarium Kondakovianum), 1940, Beograd, 4:o, BLM, 1940, 1945, Sthlm, 4:o, S:t Ragnhilds gilles årsbok, 1942, Söderköping, Svenska journalen, 1943, Sthlm, 4:o, Bygd och natur, 1944, Sthlm, 4:o, Le Nord, revue internationale des pays du Nord 1944, Khvn, Hfors, OsK Sthlm 1944[-45], Röster i radio, 1945, Sthlm, 4:o, Ångermanland, årsbok 1947, [Härnösand, tr] Örnsköldsvik, Zeitschrift fur Kunstwissen-schaft, 1950, Berlin, 4:o; SvD 1902–11, 1913, 1918–24, 1926–29, 1932–35,1953,1955, UNT 1907–09, Stockholms Dagblad 1908, 1914, 1918, 1928-29, Gotlands Allehanda 1908–09, 1915–18, 1926, 1929–30, 1933, 1935, 1943, 1945, 1953–54, Visby, Aftonbladet 1913, 1915–16, 1920, 1922, 1924, Svenska Morgonbladet 1917, 1954, NDA 1919, Köpingsposten 1920, Gotlänningen 1925, 1933, 1941, 1945, Visby, DN 1939, 1943, 1949–52, 1955, 1957, Gotlands folkblad 1945, Visby, Barometern 1949, Kalmar; se vidare M Lundqvist, Bibliographia Roosvaliana Sthlm 1954, s 23–75.

Redigerat: Ateneum, nord ddskr för konst. H 1*, Hfors 1903. 4:o. (Red för Sthlm.) – Kult och konst. Tidskr för hymnologi, kyrkomusik, kyrklig bildande konst samt liturgiska frågor i allm. 1905–08. Sthlm. (Red för bildande kyrkl konst.) – Svensk konsthistoria. Utg ... under medv av S Curman ... [m fl]. Sthlm 1913. 4:o. 612 s, 16 färgpl. (Tills med A L. Romdahl.) – G Upmark, A Bran ting o J R, Storkyrkans skrud- och silfverkammare. Kortfattad fö[r] teckn till vägledn för besökande. Sthlm 1916. 22 s. – Stockholms stadshus vid dess invigning midsommarafton 1923. Beskrivn ut-arb ... Sthlm 1923. 4:o. 361 s, 182 pl. (Huvudred.) – Uppland i bilder med förklarande text... Huvudred: A Roosval. Sthlm 1927. Fol. 386 s. (I redaktionskomm tills med Gunnar Andersson o G Upmark.) – Actes du Xllle Congrés international d'histoire de l'art ... Sthlm 1933. IV, 404 s. 16 pl-bl, 1 lös tab. (Red.) – Rute setting. Sthlm 1935. X, 238 s. (Sveriges kyrkorGotland, bd 2 [= h 42].) - Hejde setting. Sthlm 1942. X, 382 s, 1 pl-bl. (D:o, bd 3 [= h 54].) – Svenskt konstnärslexikon. D 1–5. Malmö 1952–67. 4:o. (I redakdonskomm.)

Utgivit: Sveriges kyrkor. Konsthist inventarium ... H 1–93 [omsl; att fördelas på landskap o bd enl nedan]. Sthlm 1912–62. 8:o, 4:o. (Tills med S Curman.) Uppland. Bd 4,1912-20, VII, X, 520 s [förut i UUÅ 1912], rV.IIs (h 1,11); 1, 1918-50, VI, 718, IVs, Bilaga 1–2 (h 7, 29, 62, 64); 2: Halvbd 1–2, 1918-56, X, 974, VI, VII s (h 8, 50, 58; 74, 75); 3, 1921–53, 563 s, TV s, Bil I (h 12, 67, 69, 70); 5: 1–2, 1953–67, XI s, s 1–670, TV s [1961] (h 71, 72, 78, 80; 88); 6: 1-2, 1954-58, VIII, 824 s (h 73, 77, 79; 81, 82); 7, 1956–63 .... s 1–202 [1956] (h 76). Västergötland. 1, 1913-22, VI, 549, IV s, Bil 1-3 (h 2, 4,15,16). Godand. 1, 1914–31, XI, VII, 642 s, 1 pl-bl (h 3, 21, 31, 33, 35); 2, 1935, X, 238 s (h 42); 3, 1942, X, 382 s, 1 pl-bl (h 54); 4: 1-2, 1947-64, VIII s, s 1-643, X s [1959] (h 61, 66, 68; 84). Stockholm. 3, 1915-20, IV, 316 s, pl I-V, (h 5, 10); 1, 1924–28, 670 s, pl I-XVII (h 17, 24, 25); 5, 1924-46 240 s (h 20, 55, 60); 6, 1927-28, 325 s, pl I-IV (h 23, 27); 4, 1928–34, VI, 567 s, pl I-III (h 26, 32,40); 2, 1928–37, XIV, 874 s, pl I-XII (h 28,45); 7, 1934–66, s 1-470, pl 1-9 [1944] (h 41, 56, 89); 8, 1940–64, s 1–230 [1961] (h 49, 83); 9, 1942–80 .... s 1–154 [1944] (h 53). Dalarne. 1, 1916-32, V, 542 s, pl I–V (h 6, 9, 37); 2. 1941 VI s, s 1–175, pl I-IV (h 52). Östergötland. 1,1921-63s 1-190, Bil 1–2 [1921] (h 13, 14); 2,1935, 203 s, Bil I-1I (h 43). Värmland. 1,1924, VII, 157, V s (h 18, 19). Blekinge. 1,1926–32, VI, VIII, 392 s (h 22, 36); 2, 1941, VI, 190 s (h 51); 3,1946–59, VIII, 292 s (h 59, 65, 86), 4, 1959–62, VII, 489 s (h 85, 87, 93); 5, 1961–65, s 1–197, 1 kartbl [1961] (h 90). Medelpad. 1,1929–39, XXIV, 437 s (h 30, 47). Dalsland. 1, 1931 143 s (h 34). Skåne. 1, 1932-72 s 1-24 [1932] (h 38). Gästrikland. 1, 1932-36, XII, 390 s, pl I-III (h 39, 44). Närke. 1: 1–2, 1939–72, VIII s, s 1–628, V s [1961 (omsl 1962)] (h 46, 63; 92.) Småland. 1, 1944, VI, 183 s (h 48). Bohuslän. 1, 1944-67, XI s, s 1–100 [1944] (h 57). Härjedalen. 1, 1961-66, s 1–136 [1961] (h 91). – Utställningen af äldre kyrklig konst i Strängnäs 1910. Studier. D 1–2. Sthlm 1913. 4:o. 276, 229 s. (Tills med S Curman o C. R. af Ugglas.) – Utställningen af äldre kyrklig konst i Hernö-sand 1912. Studier utg af utställningens bestyrelse H. Cornell, Th. Hellman, J. R, genom J R. Sthlm 1914. 4:o. XVI, 183 s. – Minne från utställningen av äldre kyrklig konst i Uppsala våren 1918. Utg av utställningens nämd genom J R ... [Omsl:] Uppsala mars–maj-1918. Utställning av ... [Upps, tr] Sthlm 1918. 4:o. 91 s. –Tidskrift för konstvetenskap. Arg 11–15, 1927–31. Lund. 4:o. (Tills med F Hazelius, A Sjöblom, E Wrang-el.) – Konsthistorisk tidskrift. Årg 1–34, 1932–65. Sthlm. 4:o. (Ansv utg.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 9 juli 1920, nr 26, RA.

E Cinthio, J R (VSLÅ 1966); H Cornell, J R (VHAAÅ 1966); H Cornell, År o människor (1971); dens, Konsten, vännerna, verkligheten (1975); S Curman, företal om R o Gotland (A Lindblom o G Svahnström, Gotländska stenmästare,1959); Johnny Roosval, forskaren, läraren, ed A Andersson (1982); R Josephson, Strimmor av liv (1967); S Karling, J R in memoriam (Konsthist tidskr 1965); G Lilja, Det moderna måleriet i sv kritik 1905–1914; A Lindblom, De gyllene åren (1952), s 28–38; T Stenström, J R:s stil (Godändskt arkiv, 1977); StHM 1888–1927 (1978); H Tingsten, Mitt liv. Mellan trettio o femtio (1962); UUM (1906). – Ellen R: SKL o där anf litt. – Albin R: PK:s matr (1901) o 1936 (1935); SMoK; R Söderberg o P Rittsel, Den sv fotografins hist 1840–1940 (1983). – Nekr i SvD 14 nov 1943.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
John (Johnny) A E Roosval, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6854, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Svanberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6854
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
John (Johnny) A E Roosval, urn:sbl:6854, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Svanberg), hämtad 2024-04-19.