Meriter

Rosenberg, Carl Gustaf Edward, f 5 juni 1883 i Paris, d 16 aug 1957 i Sånga, Sth. Föräldrar: konstnären Axel Edvard Johan R o Anna Lovisa Charlotta Ståhle. Elev vid Lundsbergs skola, Lungsund, Värml, utbildade sig till kemigraf o fotograf i New York, USA, 04–05, verksam som fotograf från 06.

G 5 juli 1908 i Sthlm, Hedv El, m Alma Ulrika Söderblom, f 27 sept 1883 i Lilla Mellösa, Söd, d 14 mars 1974 i Sånga, dtr till godsägaren Johan Axel S o Hilma Lovisa Holmström.

Biografi

Carl Gustaf R:s far Axel Edvard Johan R (1858–1934) var 1879–82 elev vid FrKA och fortsatte sina målarstudier i Frankrike 1882–84. Han var landskapsmålare och återgav motiv från Sthlms omgivningar, skärgården och Mälardalen; han har setts som en typisk representant för 1890-talets nordiska stämningskonst. Edvard R:s mest kända verk är den ofta kopierade och reproducerade Marskväll. Denna kärvt vemodiga tolkning av ett landskap vid Tvetaberg i Södertäljetrakten tog honom över do år att fullborda och den erhöll stora lovord, bl a vid en internationell utställning i München 1901. R hade en stark självkritik och deltog blott sparsamt i utställningar. Han blev ledamot av FrKA 1901.

Carl Gustaf R etablerade sig som fotograf i Sthlm 1906, efter en nödtorftig skolgång där och på Lundsberg och en fototeknisk utbildning i New York. Under 1910-talet började hans bilder dyka upp allt oftare i tongivande tidningar som Hvar 8 Dag och Vecko-journalen. Ofta gällde det hemma-hos-reportage hos tidens kulturelit, ibland också arkitekturskildringar. Ett stort uppdrag kom 1918 då han engagerades för att göra slotts- och parkbilder till praktverket Svenska trädgårdar, som dock utkom först 1930–31.

Uppdraget som fotograf åt Svenska turistföreningen (STF) kom att dominera R:s yrkesliv. Med början i årsboken 1922 avbildade han Sverige från norr till söder under tre decennier i stramt komponerade fotografier av arkitektur och natur. Årsböckerna ägnades från 1920-talet ett landskap om året för att under 1940-talet uppmärksamma olika århundraden av sv historia. De gav R möjlighet att fördjupa sig i kulturhistoriska miljöer, men under denna period kom också skildringen av människan i arbetslivet att bli viktig i hans arbete.

Bildplanscherna i STF:s årsbok och illustrationerna i föreningens tidskrift och övriga böcker gav inte R heltidsarbete. Vid sidan av eller parallellt dokumenterade R arkitektur, gods, bruk och industrier. Han anlitades regelbundet av arkitekten Ivar Tengbom, för vilken det var lika självklart att engagera tidens bästa konstnärer för utsmyckning och inredning som att låta R dokumentera slutresultatet.

R var samtida med Henry B Goodwin (bd 17), som under 1910- och 20-talen dominerade sv fotografi i bild, skrift och tal. Medan Goodwin representerar kulmen på sekelskiftets måleriska bildsyn, står R för en klarare, sakligare stil. I tidiga bilder anas påverkan från faderns lyriska stämningsmåleri men den försvinner i ungefär samma takt som arkitekturen går mot ökad saklighet med nyklassicism och funktionalism.

Som person framstår R, i de få eftermälen som finns, som fåmäld, tyst och försynt, men han har också beskrivits som en "vildmarksströvare i vadmalsrock och knäbyx ... som rörde sig med självklar folklighet bland bygdernas människor" (Näsström). Liksom fadern drevs R av en tung självkritik som tilltog med åren. Denna bidrog dock till den höga och jämna kvaliteten i hans livsverk som seklets främste skildrare av Sveriges städer, landsbygd och industri.

Författare

Pär Rittsel

Tryckta arbeten

Fotografier i bl a: Hvar 8 Dag, Gbg, 1910-talet, Vecko-journalen, Sthlm, d:o, i sht från 1916, o STFÅ, Sthlm, från 1922, samt bl a (i allm Sthlm, 4:o): Stockholms Enskilda banks byggnad ... [red I Tengbom o Gregor Paulsson,] 1916 (ett 60-tal pl), Högalidskyrkan, minnesskrift.... 1923, Stockholms stadshus... under red ledn av J Roosval 1923 (ett 50-tal pl), C G Laurin, P. A. Norstedts & söners hundraårsjubileum 1924, 8:o, C D Moselius, Masreliezrummen i Hotel Östergötland, 1925, [H Nyblom o I Tengbom,] Stockholms konserthus, minnesskrift 1926, A Brunius, Det nya Stockholm, 1926, Svenska trädgårdskonsten d 1–2, 1930–31, fol (56 + 67 pl), Svenskar i dagens gärning, fotograferade, 1935 (s 15–174), Bilder på slottsteatern på Drottningholm [red A Beijer], Malmö 1942, 4:o (Skrifter utg av Föreningen Drottningholmsteaterns vänner, 3), [ny uppl] Lund 1950, Levande lågor i kyrkans tjänst, utg av Liljeholmens stearinfabriks aktiebolag, 1953, o Halland, trettiotal och åttiotal, text J Olsheden, Helsingborg 1985, 4:o (84 s bilder tills med GerryJohansson).

Tryckt arbete: Sommarfärder i Hälsingland (STFÅ, 1923, s 161-175).

Källor och litteratur

Källor o litt: C-J Anrick, Turistföreningens medaljörer 1932 (STFÅ 1932); K Bergengren, Fotografera ditt land! (Fotografisk årsb 1966); U Hård af Segerstad, Kvartett kring boken (1948); dens, C G R 70 år (SvD 4 juni 1953); G Näsström, C G R (STF:s tidn 1957, nr 5); [P Rittsel], C G R (R Söderberg o P Rittsel, Den sv fotografins hist, 1983); SMoK.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Gustaf E Rosenberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6897, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pär Rittsel), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6897
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Gustaf E Rosenberg, urn:sbl:6897, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pär Rittsel), hämtad 2024-04-20.