G Otto Rosenberg

Född:1872-06-09 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län
Död:1948-11-30 – Gustav Vasa församling, Stockholms län

Botanist


Band 30 (1998-2000), sida 480.

Meriter

2 Rosenberg, Gustaf Otto, sonson till R 1, f 9 juni 1872 i Gbg, Domk, d 30 nov 1948 i Sthlm, Gust Vasa. Föräldrar: professorn Johan Olof R o Maria Holmberg. Mogenhetsex vid Beskowska skolan, Sthlm, 20 maj 91, inskr vid UU 14 sept 91, FK där 30 maj 95, inskr vid StH 19 sept 95, elev hos prof E Strasburger, univ i Bonn, Tyskland, 9899, Dr phil där 20 juli 99, doc i botanik vid StH 20 dec 99, laborator där 5 dec 04, sekr i Sv botaniska fören 07, ordf där 3142, red o medred för Sv botanisk tidskr 0712, innehavare av personlig professur i växtanatomi o cellära vid StH 11 dec (K M:ts fullm 30 dec) 11, prof i botanik där 18 juni (KM:ts fullm 26 juli) 269 juni 40, ordf i Botaniska sällsk i Sthlm 2733. – LVA 17 (preses 3233), fil hedersdr vid UU 16 sept 27, LVS 31, LFS 31, led av flera utl akad:er o lärda sällsk.

G 1 febr 1900 i Uppsala m Ottonie Maria Benedicks, f 9 febr 1874 i Sthlm, Jak o Joh, d 7 maj 1951 där, Gust Vasa, dtr till bruksägaren Edvard Otto B (bd 3, s 155) o Sophia Elisabeth Tholander.

Biografi

Fram till sekelskiftet 1900 var sv botanisk forskning, med sitt linneanska arv, en övervägande deskriptiv vetenskap. Utrustning och metodik för att bedriva morfologiska och funktionella undersökningar var därför mycket enkla. När Otto R studerade botanik vid UU på 1890-talet framställdes där fortfarande de växtanatomiska preparaten med hjälp av handsnittning, och växtfysiologi var ett rent föreläsningsämne utan praktiska övningar. R var tidigt intresserad av samband mellan struktur och funktion hos växternas organ, och sin fortsatta akademiska utbildning vid StH inriktade han på sådana områden av botaniken som han under studieåren i Uppsala funnit vara de mest försummade. Redan i början av sin vetenskapliga bana publicerade R några mindre fysiologisk-anatomiska arbeten och denna experimentella intresseinriktning återfanns också i hans doktorsavhandling om animala näringsämnens inverkan på cellkärnor hos sileshår. Avhandlingen påbörjades i Sthlm, men han lade fram den i Bonn eftersom StH vid denna tid ännu ej fått examinationsrätt.

Under sina studier i Bonn hade R förmånen att som lärare ha tidens främste botaniska cellforskare, Eduard Strasburger, och några av dennes medarbetare. Tack vare de kunskaper R vann under vistelsen i Tyskland blev han Sveriges kanske främste specialist på blomväxternas cytologi, embryologi och anatomi. Efter hemkomsten introducerade han de nya vetenskapliga upptäckterna och metoderna inom dessa ämnen på Botaniska institutet vid StH. Där blev han sedan kvar under resten av sin karriär. R var en mycket skicklig mikroskopist både vad gällde observationsförmåga och kunskaper i preparationsmetodik. Dessutom var han en god tecknare, en värdefull egenskap innan tekniken för mikrofotografering utvecklats.

R intresserade sig även för andra delar av botaniken, bl a ekologi och mykologi, men gjorde sina främsta vetenskapliga insatser inom de två närliggande ämnena karyologi (kromosomlära) och cytogenetik. Dessa områden erbjöd i R:s ungdom nya och verkligt tacksamma forskningsuppgifter. Karyologin var i början av seklet och fram till introduktionen av elektronmikroskop på 1950-talet den helt dominerande inriktningen inom cytologin – inte sällan betraktades dessa ämnen som mer eller mindre identiska. Cytogenetiken blev ett nytt forskningsområde sedan man återupptäckt de Mendelska ärftlighetslagarna och funnit att arvsanlagen var lokaliserade till kromosomerna. R kunde bl a genom studier av en spontan Drosera-hybrid, vars föräldraarter hade skilda kromosomtal, bevisa kromosomernas individualitet och kontinuitet. Han intresserade sig även för samband mellan artbildning och polyploidi (ökning av antalet kromosomuppsättningar) och tog gärna upp detta tema till behandling i kongressföredrag och översiktsartiklar. Han gjorde den viktiga upptäckten att kromosomtalet kan fördubblas hos arthybrider genom bildning av s k restitutionskärnor. Den sv kromosomforskningen, till vilken R gav viktiga bidrag, inspirerade 1931 till grundandet av kromosomlaboratoriet vid Sveriges utsädesförening i Svalöv, där R medverkade som rådgivare.

Inom växtembryologin gjorde R viktiga insatser vid klarläggandet av hur fröbildning kunde äga rum hos s k apogama växter, vilka sätter frö utan föregående befruktning. Detta fenomen studerade han under en följd av år hos olika släkten. I detta sammanhang lyckades han finna orsaken till det märkliga fenomenet hos en Hieracium-art att samma individ kunde ha både blommor som bildade frön asexuellt och blommor vilkas frösättning var resultatet av befruktning. Att befruktning hade ägt rum bevisades av att hybrider förekom inom en del av avkomman. Faderplantan måste således ha tillhört en annan art.

R gjorde betydande insatser inom den akademiska undervisningen. Han var inte bara en utomordentlig pedagog utan lade även ned mycken omsorg på att innehållet i kurserna skulle avspegla de vetenskapliga framstegen. Han tillverkade själv erforderliga mikroskopiska preparat till kursföreläsningarna och skapade därvid en för sv förhållanden unik preparatsamling, överspännande så gott som hela växtriket. R:s många framstående lärjungar bildade en för tiden radikal grupp av experimentella botanister (anatomer, fysiologer och ekologer), den s k Stockholmsskolan. Även utländska forskare sökte sig till StH för att arbeta hos R, och själv företog han resor till flera europeiska länder och till USA, där han gästföreläste i Berkeley. De många utmärkta doktorsavhandlingar som lades fram av R:s lärjungar vittnade om en modern handledning som länkade in doktoranderna på aktuella problem. Denna aktivitet verkade i hög grad sporrande också på statsuniversiteten (Svedelius).

R:s stora intresse vid sidan av forskningen var segling. R har beskrivits som en på många sätt lycklig person. Han växte upp i en stimulerande akademisk och kulturell miljö, och själv bildade han med sin hustru ett hem som blev en samlingspunkt för kolleger från när och fjärran.

Författare

Björn Walles



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från R i LUB, RA, UUB (bl a till H V Arnell o H Lundborg) o i VAB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Die Starke der Pflanzen im Winter (Botanische Centralblad, Bd 66, 1896, Cassel, s 337340).  Studien iiber die Membranschleime der Pflanzen, 12. Sthlm 1897-98. (VAH, Bihang, bd 23, afd 3 [Botanik ...], n:o 8, o 24: 3: 1; även Meddelanden från Stockholms högskola, n:o, 163, 174.) 1. Zur Kenntniss des Samenbaues von Magonia glabrata St. Hil. 1897. 18 s, 1 pl-bl. 2. Vergleichende Anatomie der Samenschale der Cistaceen. 1898. 60 s, 2 pl. - Ueber die Transpiration der Halophyten (VA, Ofversigt af... förhandlingar, årg 54, 1897, Sthlm 189798, s 531549 [i n:o 9, 1898]; även sep, 1898, 21 s, som Meddelanden 168). - Ueber die Verwendung von Prodigiosin in der botanischen Mikrotechnik (Zeitschrift fur wissenschaftliche Mikroskopie und fur mik-roskopische Technik, Bd 15, 1898, Braunschweig, s 5660; även sep, 5 s).  Physiologisch-cytologische Un-tersuchungen iiber Drosera rotundifolia L. Inaugural-Diss ... Bonn. Upsala 1899. 126 s, 2 pl.  Ueber die Transpiration mehrjähriger Blätter (VA, Öfversigt 57, 190001, s 85-98 [i n:o 1, 1900]; även sep, 16 s, som Meddelanden 201).  Redogörelse för sädes-förädlingsarbetena vid Gysinge bruk 1896-1900. Upps 1901. 15 s. [Anon.] - Ueber die Embryologie von Zostera marina L. Sthlm 1901. 24 s, 2 pl. (VAH, Bihang, 27, 3: 6; även Meddelanden 211.)  Ueber die Pollenbildung von Zostera. Upsala 1901. 21 s. (Meddelande från Stockholms högskolas botaniska institut.)  Ueber die Befruchtung von Plasmopara al- pina (Johans.). Sthlm 1903. 20 s, 2 pl. (VAH, Bihang, 28: 3: 10.)  Über die Reduktionsteilung in Drosera. [Rubr.] Sthlm 1904. 13 s. (Meddelande ... botaniska institut.)  Über die Individualität der Chromosomen im Pflanzenreich (Flora oder allgemeine botanische Zeitung, Jahrg 93, 1904, Marburg, s 251259).  Erblichkeitsgesetze und Chromosomen (Botaniska studier tillägnade F. R. Kjellman Upps 1906, 4:o, s 237–244). – Cytological investigations in plant hybrids (Royal horticultural society: Report of the Third international conférence 1906 on genetics; hybridization ... cross-breeding ... and general plant-breeding, London [1907], s 289–291).  Cytological studies on the apogamy in Hieracium (Botanisk Tidsskrift, Bd 28, 190708, Khvn, s 143170).  Cytologische und morphologische Studien an Drosera longifolia rotun-difolia. Upps ... 1909. 4:o. 64 s, 4 pl-bl. (VAH, [N F,] bd 43, n:o 11.)  Ärftlighetsforskningen och rasförädlingen (Popidär naturvetenskaplig revy, årg 2, 1912, Sthlm, 4:o, s 2127).  Die Untersuchungsmethoden des Botanikers (Die Kultur der Gegenwart, T 3. Ma-thematik, Naturwissenschaften, Medizin, Abt 4. Orga-nische Naturwissenschaften, Bd 1. Allgemeine Biolo-gie, Leipzig & Berlin 1915, s 5662).  Ärftlighetsläran och dess tillämpning på människan [föredrag] (Förhandlingarna vid sjätte allmänna svenska mötet med representanter för vården om de sinnesslöa i Stockholm den 1012 juni 1915 Sthlm 1915, s 2231).  Chromosomenzahlen und Chromosomen-dimensionen in der Gattung Crepis. [Rubr.] Upps 1918. 16 s. ([VA,] Arkiv för botanik, bd 15, n:o 11.) – Genetic cytology in Sweden (The Swedish nation in word and picture ... with the cooperation of experts commissioned by the Swedish society for race-hygiene by H. Lundborg, J. Runnström, [Upps, tr] Sthlm 1921, 4:o, s 109111).  Chromosomes and species (The American Naturalist, vol 59, 1925, New York, s 205208).  Zum Mechanismus der diploiden Kernteilung in Pollenmutterzellen. [Rubr.] Sthlm 1926. 5 s. (Arkiv för botanik, 20 B: 11.) - Speziesbildung mit Vervielfältigung von Chromosomen (Zeitschrift fur induktive Abstammungs- und Vererhungslehre, Sup-plementbd 1. Verhandlungen der 5. internadonalen Kongresses fur Vererbungswissenschaft Berlin 1927, Bd I, Leipzig 1928, s 332341).  Apogamie und Par-thenogenesis bei Pflanzen. Berlin 1930. 66 s. (Handbuch der Vererbungswissenschaft, Lief. 12 = Bd 2 [: L = 12].)  Askokarp-utvecklingen hos Humaria aggregata (B. et Br.) Sacc. Föredr vid presidiets nedläggande d 12 april 1933 (VAÅ, 1933, Sthlm, s 345-357, 1 pl-bl). -VeitWittrock. Professor Bergianus. Minnesteckn föredragen d 31 mars 1933 (VA, Levnadsteckningar över... ledamöter, bd 6, Sthlm 1935, s 423443,1 pl = 105; även sep, 21 s, 1 pl).  Artbildningsproblemet och cellforskningen (Nordiska (19. skandinaviska) naturforskarmötet i Helsingfors den 415 augusti 1936 [även finsk titel], Hfors 1936, s 153162).  Till dekanus vid matemattsk-naturvetenskapliga sektionen vid Uppsala universitet. [Rubr.] Upps 1938 [duplic], Fol. 20 bl. [Undert; om återbesättandet av professuren i systematisk botanik.]  N. H. Nilsson-Ehle et la génétique möderne. Discours prononcé å la sé- ance jubilaire de l'Académie royale des sciences de Suéde le 11 oclobre 1939. Sthlm 1941. 4:o. 7 s.  Artiklar i Nordisk familjebok, Ny ... uppl, bd 1-38, Sthlm 1904-26; bidrag i: Botaniska notiser för år 1893,1896, 1905, Lund, Berichte der Deutschen botanischen Ge-sellschaft, 1903-04, 1906, 1914, 1926, Berlin, Svensk botanisk tidskrift, 190709, 1912, 1914, 1917, 1920, 1927, 1934, 1944, Sthlm, Hereditas, bd 8, 1926/27, 9, 1927, 32, 1946, Lund, Nordisk familjeboks månadskrönika, 193739, Sthlm, 4;o; titlar se förteckn i Svensk botanisk tidskrift, bd 51, 1957, Upps 1958, s 385387.

Redigerat: Svensk botanisk tidskrift. Bd 16, 190712. Sthlm. (26 tills med T. Vestergren.)

Översatt: A. D. Darbishire, Rasförädling och mendelism, Sthlm 1912, VIII, 245 s, 38 pl-bl.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 28 jan 1910, nr 39, 30 dec 1911, nr 377, o 26 juli 1926, nr 3, RA.

B Bergman, O R: en minnesteckn (Sv botanisk tidskr 1957); H Burström, O R död (SvD 2 dec 1948); A Levan, O R (FS:s förhandl:ar, 20, 1950); SMoK; N Svedelius, O R (VSÅ 1949); T Söderqvist, The ecologists: from merry naturalists to saviours of the nation (1986).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Otto Rosenberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6902, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Walles), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6902
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Otto Rosenberg, urn:sbl:6902, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Walles), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se