Meriter

Rosenborg, Olof Einar, f 26 okt 1882 i Gävle, d 1 dec 1960 i Sthlm, Osc. Föräldrar: folkskolläraren Olof R o Anna Margareta Englén. Mogenhetsex vid H a l i Gävle 5 juni 00, inskr vid UU 14 sept 00, medarb i DN okt 03–okt 05, red o utg av Jämtlandstidn okt 05–okt 07, polit medarb i DN okt 07–dec 20, ordf i Sveriges frisinnade ungdomsförb 12–14, litterär konsulent o led av styr i Sv andelsförlaget 18–20, bitr sekr i ab Stockholmssystemet jan 21, sekr o bitr dir jan 22, v VD där jan 24–juli 28, ombudsman i Systembolagsfören:arnas förtroendenämnd april 21–juli 28, litterär chef o v VD i Åhlén & Åkerlunds förlags ab 1 aug 28–31 dec 29, VD o led av styr för ab Carl Gehrmans musikförlag 30–53, ordf i styr där från 54, led av NordM:s nämnd 31–43, ordf i Sv musikförläggare-fören 31–48, led av Rådet till skydd för Sthlms skönhet 33–43, ordf i Musikfrämjandet-Musikens vecka 40–41, led av styr för Fören Sv tonsättares internat musikbyrå (STIM) 43–49, VD i ab Abr Hirschs förlag 43–53, led av styr där från 43.

G 15 okt 1906 i Khvn m Inge Bahnson, f 1 febr 1888 där, dp 17 juni s å där, Christiansborgs Slotskirke, d 13 juni 1989 i Täby, Sth (kbf i Vallentuna, Sth), dtr till museichefen Kristian Bahne B o Margareta Philippa Busse Walther.

Biografi

Efter avbrutna studier vid UU inträdde Einar R i DN:s redaktion där han med tiden fick alltmer betydelsefulla uppdrag, bland vilka kan nämnas nyhetsförmedlingen från överläggningarna i Karlstad 1905 om unionsupplösningen. Han visade sig också vara en skicklig riksdagsreferent. På rekommendation av DN:s huvudredaktör Otto v Zweigbergk utsågs R till redaktör och utgivare av den frisinnade Jämtlands tidning men fann sig mindre väl tillrätta i Östersund och återvände efter knappa två år till en befattning som medarbetare vid DN:s politiska avdelning. Från 1911 års valrörelse och fram till sin avgång 1920 var R i nära samarbete med v Zweigbergk en aktiv ledarskribent, särskilt inriktad på de nordiska grannländernas politik och för inrikespolitisk del det sociala området. Som v Zweigbergks högra hand betraktades han "som ovärderlig: övertygelsetrogen liberal, följsam och flitig" (Kihlberg 1960, 1, s 308). Samtidigt intog R genom sina representativa egenskaper och sina konstnärliga och litterära intressen en framskjuten ställning inom redaktionen i dess helhet.

R anslöt sig tidigt till Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund (SSUH) och blev en av denna organisations mer flitiga turnéföreläsare. Han var högt skattad av Ivan Bratt (bd 6) och verkade i DN:s spalter som en insiktsfull försvarare av dennes restriktiva alkoholpolitik. Efter avgången från DN, närmast föranledd av att v Zweigbergk av sjukdom tvingats träda tillbaka, blev R som tjänsteman i ab Stockholmssystemet Bratts medhjälpare i publicitetsärenden. När Bratt övergick till ab Vin- & spritcentralen inträdde R som vice VD i Stockholmssystemet. Med sina vida sociala intressen hade R också täta kontakter med ledande personer inom Centralförbundet för socialt arbete (CSA) och han framstod för dem som en pålitlig kontaktman på DN. Under sin tid som aktiv i Frisinnade landsföreningens ungdomsförbund odlade han systematiskt de sociala reformfrågorna, vilket bar frukt i ett av förbundet antaget socialpolitiskt program.

R:s stora kulturintresse resulterade i ett antal skönlitterära verk och ett enaktsdrama, Ett kasperspel, som uppfördes på Dramatens lilla scen 1922. Redan under sin tid på DN orienterade han sig mot förlagsvärlden och 1928 inträdde han som litterär chef i Åhlén & Åkerlunds förlags ab. När Erik Åkerlund kort därefter sålde företaget till Albert Bonniers förlag frånträdde R sin befattning och lät istället bilda ett bolag för inköp av Carl Gehrmans musikförlag. Förlaget, grundat 1893, var sedan sekelskiftet ett av de dominerande, både inom populärmusiken och den seriösa musiken. R och hans hustru, som aktivt deltog i förlagsarbetet, blev huvudintressenter i företaget. 1943 övertog de också Abr Hirschs (bd 19) musikförlag. Som praktiskt taget ensamma ägare av de båda sammanslagna förlagen överlät makarna R 1950 de röstberättigade aktierna på en av dem grundad stiftelse. Dennas uppgift var att fortsätta verksamheten på affärsmässiga grunder och samtidigt säkra utgivningen av värdefull sv musik.

Till sitt förlag knöt R flera yngre tonsättare och hade särskild framgång med Lars-Erik Larsson (Förklädd gud, Pastoralsvit) och Dag Wirén (Serenad för stråkorkester). Mellan R och Hugo Alfvén (bd 1) uppstod en varm vänskap som finns dokumenterad i en omfattande korrespondens. De sammanträffade första gången 1936 och då Alfvén fick bättre betalt för ett par kompositioner än han väntat sig slöts en överenskommelse att Gehrmans skulle ha förstahandsrätt till kommande verk. Alfvén betecknar i sina memoarer R "som en biktfader, för vilken jag spontant har drivits att framlägga såväl mina glädjeämnen som mina sorger och bekymmer" (Alfvén, s 215).

R utökade även populärmusikutgivningen och fick bl a den sv representationen för filmbolaget Paramounts förlag Famous Music. Under 16 olika pseudonymer översatte R själv mer än 200 schlagertexter. Avspärrningen under andra världskriget innebar ett uppsving för de sv musikförlagen och Gehrmans befäste under denna tid sin ställning som ett av de främsta företagen i branschen.

R hade ett stort intresse också för bildkonst och på initiativ av Arthur Engberg (bd 13) verkade han under 1930-talet som konstanmälare i Social-Demokraten. Här informerade han på ett närmast refererande sätt om utställningarnas innehåll och karaktär men var sparsam med värdeomdömen. R hade sympatier för arbetarrörelsen och i periodens konstliv visade han uppskattning av den socialt inriktade konsten, bl a med en hög värdering av Albin Amelins måleri. – R har beskrivits som lågmäld och tillbakadragen men ändå drivande och effektiv, "en praktisk idealist av ädel stöpning" (Kihlberg, nekr). Han hade sedan ungdomen bräcklig hälsa men påtog sig ändå, vid sidan av sin yrkesverksamhet, en mängd förtroendeuppdrag och skötte uppenbarligen dessa mycket väl.

En bror till R var Johan Ansgar Esaias R (1893–1979) som avlade studentexamen i Gävle 1913 och fil kand-examen vid UU 1917. Efter tjänstgöring vid Folkhushållningskommissionen och Kommerskollegium verkade han som ekonomisk expert vid Nationernas förbund, 1921–46 med placering i Genève och från 1941 i Princeton, USA. Han anlitades för speciella utredningsuppdrag, bl a i Albanien (1922), de baltiska staterna (1925 och 1932) och Grekland (1933), utarbetade flera av organisationens ekonomiska publikationer och ansvarade för dess ekonomiska statistik. Som tjänsteman inom Förenta nationerna 1946–60 var Ansgar R med om att starta denna organisations tekniska bistånd till utvecklingsländer. Han var direktör och chef för ekonomiska utvecklingsärenden 1953–55 och ledare för biståndsinsatser i Haiti 1948, Indonesien 1950 och 1955–58 och Guinea 1959–60. R tillerkändes kommerseråds namn 1946.

Författare

Björn Englund

Arkivuppgifter

Handl:ar efter Einar R i Bahnson-Rosenborgska arkivet, SSA. – Brev från R i GUB, KB, LUB (A Hedemann-Gade o K A Petrén), o i UUB (bl a till A Blanck, Sam Larsson, H Öhrwall samt över 300 st till H Alfvén).

Tryckta arbeten

Översättningar av sångtexter i tryck (förlagsorten Sthlm ej angiven): Pseud Erland Berger: E Arnold, En vissnad bukett, 1939; H Carmichael, Nog är du sömnig (Schlager-revyen 1940-1941, tr 1940); E Frederik-sen, Må tonerna förtälja, 1937; G Gershwin, Sommartid, 1946, Säg ligger någon sanning däri (1959; tills med S Lindedahl); F Hollander, Ängeln (Schlagerrevyen 1937–1938, tr 1937); P Igelhoff o A Steimel, Det regnar musik, 1943; M Jary, Fyra melodier ur filmen Möte i natten, s å, Valdemar, 1942; M KJerome o R Heindorf, En gång en söndag, 1946-47; Hans Jönsson, En gammal visa, 1938; E Kirsch, Natten är skön, s å; P Kreuder, För en natt full av salighet, 1941 (även Schlager-revyen 1941–1942, tr 1941); E Ktinneke, God natt, lilla vännen, god natt, 1940; B Lane, Hjärtat sa (Schlager-revyn 1938-1939, tr 1938); J Livingston o R Evans, När var tar sin, 1946; T Mackeben, Maria Stu-arts vaggsång, 1941; R Rainger, Framåt i samlad takt, 1940 (även Schlager-revyen 1940-1941, tr 1940), Trohet för evigt (ibid), Lärkors sång i månsken (ibid); V Ravn, Sjung gondoliärl, 1944; N Rota, Natasjas vals (insp B Englund, 1958); A Schwartz, Dans i mörkret, 1950; L R Smith oJ S Fearis, Käraste eko, 1939; S Tim-berg o W Sharples, En så'n herr- herr- herrlig dag, 1940 (även Schlager-revyen 1940-1941, tr 1940); H Warren, Du är min dröm, 1950; P Werner & G Ravn, Sjung gondoljär!, 1945; G Winlder, Fågel i flykt över havet, 1949; pseud Bror Bolling; H Aeschlimann, I Söderhavet jag fann mitt drömda Eden, 1939; H Carmi-chael, Din närhet, 1940; B Carter, I dämpat ljus, 1943; P Castrucho, Mia Margerita, 1937; Z Elman, Som skön musik, 1939; F Grothe, Nattlig serenad [1951]; B Hill, Borta i ett drömland, 1937; F Hollander, En vit blomma från Tah-ni, 1942; M Jaubert, Drömmarnas vals, 1938; W Kent, Klockan klämtar, 1944; P Kreuder, Varje nyfödd vår, 1941; J Larsen, Te quiero!, 1942; L Mclntire, G B McConnell o D Sanford, Hawajiklock-or, 1938; H Pease, L Stock o V Rose, Silverljus över glittrande fjärd, s å; R Rainger, Blå Havaji (Schlager-revyen 1937–1938, tr 1937), Jag har en dröm, 1940, Till det fjärran Honolulu (Schlager-revyen 1937-1938, tr 1937), Trohet för evigt, 1940; RSavina o F Arlys, Ett sista farväl, 1947; H Schreiber, Vårt bästa år, 1949; R Sieczynski, Mia Margerita (Melodiboken 1938); Skytte nr 87, Det finns en flicka, som väntar därhemma, 1945; M Steiner, Är det ej rätt?, 1944; A Stillman, RBloch o N Simon, I en liten röd bok, 1938; J Stone, Idaho, 1943; J Styne, Den här musiken känner jag till, s å, Förtrollning, 1948, Vad det känns härligt!, 1950; K Svendsen, Du barn av Nordanland, 1941; A Wrubel, God natt älskling, 1938; V Young, Att älska så, 1944; pseud Carl-Allan [= E R, A Forss o H Roundquist]; T Freeman, Kära, var ej ond på mej!, 1948; pseud Carl-Arne [= E R o H Roundquist]: A Harris, Sången om Warszawa, 1947; A Hoffman, M Drake o J Livingston, Nu är jag en dam, 1946; T Shand. J Eaton o M Leader, Dansa med Dolly, 1945; V Young, Gyllne ringar, 1947; pseud Sven Eyvind: H Akst, Dinah, 1945; F Hollander, Kaffe med kyssar, 1938, Djungelnatt (Melodibuketten 1938); J Livingston o R Evans, Violinens serenad (1950); C Porter, Dig tillhör hela mitt jag, 1951; S Romberg, Du är en dröm, 1955, Serenad ur Studentprinsen, 1951; R Stolz, Ingen sorg, 1937, Jag älskar dig, s å; J Styne, I Café Rendezvous, 1950; J Warny, Slut dina ögon, 1938; H Warren, Skall du förstå?, 1944 (tills med [H Roundquist, pseud] Arne Alm); pseud Olov Leonard: M David, Lilla linblomman min, 1949; [ej angiven komp,] Jag skulle vilja bli din vän, s å; M Steiner, Vår sommardröm (insp H Eldh, 1967); pseud Dick Nelson: R Rainger, Du sa' de ord jag själv hade tänkt, 1938; pseud Arne Olovson: J Brahms, Vaggvisa, 1946 (Gehrmans kör-blad, 19); H Carmichael, Blå orkidéer, 1939, Liv och blod, 1938; J Delettre, Det har sagts i tusende år, 1937; E Deutsch o A Altman, Sjung, violin, 1933; N Gay, Sova vill jag inte alls, s å; [J Win-terfeld, pseud] Jean Gilbert, Klingeling, klingeling, hallå!, 1931; Gläfs, ungersk folkvisa, 1949 (Gehrmans kvartett-bibliotek, 276); F Grothe, Skön som den unga våren (Schlager-paraden 1936, tr 1936); O Gyldmark, Sången om fred, 1940; L Handman, En båt på resa över havet, 1934; W Franke Harling, Tabu (insp S-O Sandberg, 1931); F Hollander, Du och jag (Schlager--revyen 1938-1939, tr 1938), Paradis i valsdröm, 1937; A Johnston, Den dag vi såg varann, 1934; B Kaper o German [fel för W Jurmann], Å, denna tango---, 1932; B Kaper o WJurmann, En sång till dig, 1933, Ninon (insp J Bjöiiing, s å); W Kollo, Först kommer höger ben, 1931; A Lara, Under lyktan på hörnet, 1938; Å Malmfors, Ordet vordet kött, 1949 (Gehr-mans köl-bibliotek, 255); F May, Kärlek vid första ögonkastet, 1932 (Lyckan gör en kvinna skön / Vad skall en stackars flicka göra / Var anspråkslös och sparsam); R Nelson, Ditt sista brev (insp E Malmström, 1930); [AFleischner, pseud] HA Peter, Stor är du, död, 1949 (Gehrmans kör-bibliotek, 271); R Ralnger, Hjärtats vår, 1934; A Ronnell, Det är vår glada dag i dag, 1931; R Stolz, Ack det var då, s å, Bara för dej är min musik, 1934, Kärlekskommando, 1932, Löjtnant vid blåa gardet (insp E Malmström, 1930), Mitt hjärta längtar blott till dig, 1934; O Straus, Lev för i dag, 1931, Ofta något oförglömligt händer, 1933, På kärlek bjuder du till frukost, 1931, Toujors [!] l'a-mour är vår lösen, s å; H Warren, Hotel Paradis, 1934; M Watson, God natt, sov gott!, 1938; pseud Elsie Paul: [T Andersen, pseud] Tom Andy, Se farfar dansar gammal vals, 1932; D von Buday, Jag vet ej om det kärlek var---, 1937; M David o A Kostelanetz [efter P Tjajkovskij], Trollguld 1939; [J Thomasen, pseud] Jens Dennow, Vår lilla melodi, 1941; M Enier, Här mitt emot, 1950; S Fain, Bakom någon skuggig mur, 1934, Vid ett vattenfall, s å; P von Fenyes, Merci, mon ami, det var underbart, 1937; D Folke, Lyckans melodi, 1944; H Gaze, En liten månskenstur, 1942; H Green, Var blev du av i går, 1939; S Green o F Grund-land, En månskensvals, 1938; F Grothe, Jag ville så gärna, 1944,Såsköntsom nu, 1942,Våren iWien.så; H Haugen, De fyra små, 1952; K Hauger, Själva luften andas kärlek i kväll, 1944, Sången, som nynnats av mor, 1942, Ödestimman, 1944; F Hollander, Viskande små ord--- (Schlager-revyen 1937-1938, tr 1937); H Hupfeld, Vad än som sker, 1943 (tills med L Möller); A Johnston, Tack, 1934; J Kern, Rök i ögat, 1943; P Kreuder, Blindbock, 1937; E Kötscher, Främling med svarta ögon, s å; E Lecuona, Du går aldrig ur mitt sinn, 1943, Vid en korsväg, s å; [H Gyldmark, pseud] Torsten Leiling, Har du glömt din gamla mor?, 1946; C Lombardo, Pudra din kind med solsken, 1949; H Owens, Månljus Hawaiinatt (Schlager-revyen 1938–1939, tr 1938); C Porter, Så rar och så trivsam, 1943; R Rainger, I kväll (insp [L Dahlquist, pseud] StenAUer, 1934), Till det fjärran Honolulu (insp Göstajonsson, 1937); R Rodgers, Din föri kväll, 1933, Är det ej romantiskt, 1955; L Sarony, På ett tåg ut till våren, 1935; L Schmiedseder, Tango Marina, 1939; A Schwartz, Vad du är rar, 1945; A Steinbrecher, En knippa rosmarin, 1935; J Van Heusen, Månskenet klär dej, 1943; H Warren, Skymningsvalsen (insp KJuel, 1934); A Wrubel, Dig kan jag ej älska mer, 1941; H Zeisner, Snälle brevbärar'n, 1948; pseud Bob Sailor (även Rob. Sailor): C G Berieli, Sjömannens hemlängtan (Schlager-revyen 1939-1940, tr 1939); [S Kap-lan, pseud] S Chaplin, Shoe-shine boy, 1937; S Coslow, När det blir morgon, 1935; L E Gensler, Som en vision, 1935; H Henlere o H Summers, Boogy boo-gy boo, 1939; F Hollaender [Hollander], Johnny, 1933; B Lane, Det är klart hon är kär i dig, 1939; S Lerner, Karl-Alfred, 1934; R Rainger, I ett enkelrum, s å; [W Rosenbaum, pseud] Willy Rosen, Hawajibru-den, 1937; pseud Per Silja: N Brodszky, Så söt som du 1935; A Johnston, Cocktail för två, 1934; KJöns-son, Dansbanevalsen, s å; B Kaper o WJurmann, Sig-norina, 1933; E Krahn, Opp i toppen, 1932; A Lee, Mannen i cirkustrapetsen (insp Harry Persson, 1934); [Emanuel Larsen, pseud] E. Manuel, Farbrors vals, s å; C Thompsen, I medvind och motvind, 1932; F Wachsmann, En flicka från Montparnasse, s å, En sån knipa, s å; H Warren, Ack, varför drömma (insp G Hedén, 1934), Du är den jag vill ha (insp Bror Eriksson, s å), Shanghai Lil, s å, Säg ej godnatt (insp G Wassberg, s å); A Wrubel, Hjärtat i brand (insp H Sjöberg, 1935); pseud Willie Stenbom: J Edwards, Vem vet varför?, 1938; R Katscher, Nu måste vår värld gå under, 1936; F D Mitchell o L Alter, Viddernas melodi (Schlager-paraden 1936); R Rainger, Ett rendez-vous med en dröm (insp S Estelle, s å), Mitt hjärta då?, 1937; C Trenet o A Lasry, Blå hav, 1948; pseud Börje Söderén: R Benatzky, Axel i sjunde himmelen, 1938 (Med fjättrade händer / Min [!] hjärtas dam, god natt / Blott en kvinna vet - - -) (Tills med G Rybrant o [K-E Christenson, pseud] Karl-Ewert); E Deutsch o J Ro-gan, Tusen stjärne-ljus, 1937; F Doelle, Hennes engelska giftermål, 1935; AJohnston, Älska, lev och njut, 1934; B Lane, Kärleksvalsen, 1937; EJ Lehman, När rosorna stå i sitt flor, så; [?] Steiniger, Giv henne blott en kyss (insp H Borgeling, 1934); R Stolz, Skänk mig ditt hjärta, 1935 (Skänk mig ditt hjärta i kväll / Till kvinnan jag har stort behag), Venus in Seide (Jadja), 1934 (Du var min dröm / O mia bella Napoli! / Spela på din lilla mandolin / Rösza Sändor, kvinnornas konung); [A Fenger Gren, pseud] A Vertino, Vid Donaus brädd (Schlager-paraden 1936). (Hänvisning har gjorts till grammofoninsp i 15 fall där notutgåvan inte kunnat beläggas.)

Sångtexter i tryck (förlagsorten Sthlm ej angiven): Pseud Erland Berger: G Enders, Kan du gissa vad jag tänker på? (insp N Briese, 1938); R Hoffman, Var det kärlek eller blott en lek (12 Sonora-melodier, 1936); pseud Arne Olovson: G Enders, Var kyss du ger, 1933.

Tryckta arbeten: Skönhet och alkohol (Mimer, sv tidskr för studiet af alkoholfrågan och nykterhets-sträfvandet, årg 3, 1905, Sthlm, s 161–170). – Alkoholfrågan i skönlitteraturen. Några anteckn (Goodtemplarlogernas föreläsningsbibliotek, årg 4, 1907, Sthlm, s 8–20). [Nyutg:] Sthlm 1930. 4:o. 16 s. (Qaco-bo Billström ... hoc volumen gratulantes obtulerunt amici d 2, nr] XVIII.) - Svenska konstnärer. 1–3. Sthlm 1910-26. (Biblioteket Sveriges vår, 3, 6, 27.) 1. Carl Larsson, Bruno Liljefors, Georg von Rosen, Christian Eriksson. 1910. 64 s, 1 pl-bl. 2. uppl 1911.2. [!] omarb uppl 1926. 80 s, 1 pl. 2. Anders Zorn, Prins Eugen, Gustaf Cederström, Carl Milles. 1911. 71 s. 2. omarb uppl 1926. 92 s. 80 s, 1 pl. 3. Ernst Josephson, Richard Bergh, Karl Nordström, Carl Wilhelmson. 1926.92 s. - Andra-kammar-profiler. Teckningar av C. A.Jacobson. Sthlm 1915. 108 s. – Ivan Bratt. Sthlm 1915. 96 s. (Männen för dagen, 8.) - Frösöstämningar (STFÅ, 1915, Sthlm, s 227–236). – Konstlivet i Sverge från hösten 1916 till hösten 1917 (Ungdomens kronkalender [omsl: 1918], Sthlm 1917, s 79–91). – Författningsfrågor och valproblem i dansk belysning. Sthlm 1918. 34 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 222.) – Guldhjälmen. Sagor. Sthlm 1918. 4:o. 70 s. – H. K. H. En historia om kärlek och spioneri av WalthervanderHauen. Sthlm 1918.166 s. [Pseud.] – Den andre. Sthlm 1920. 203 s. – Constantin Meunier. Industriarbetets konstnärlige tolk. Sthlm 1922. 35 s. (Studentfören Verdandis småskr, 256.) – Stockholms borgerskaps enkehus 1724-1924. Anteckningar ur en 200-årig hist. Sthlm 1924. 4:o. 72 s. – Frisinnade klubben 1900–1924. En återblick. Sthlm 1925. 4:o. 59 s. – Stockholms allmänna restaurant aktiebolag. En tio-årshistorik ... Sthlm 1925. 4:o. 163 s. ... aktiebolag åren 1926-1930. Historik ... Sthlm 1931. 4:o. 58 s. ... åren 1931–1935. Sthlm 1935-36. 4:o. 76 s. – The alcohol question in Sweden (The nineteenth centuryand after, vol 97, London 1925, s 644-655 [i n:o 579, May]; även sep, Sthlm 1927, Ils). – Olika typer av modern alkohollagstiftning. En översikt o ett försök till jämförande statistisk undersökn. [Sthlm, tr] Norrtelje 1927. 67 s. 2., revid o tillök uppl 1930. 87 s. – Blåst över Röbäck. Sthlm 1932. 303 s. – Carl Eldh. Sthlm 1933. 23 s. [Ur Studiekamraten s å.] – Ernst Josephson. Sthlm 1941. S 3–26.  – Klärobskyr (Ur Dagens nyheters historia, d 1. 1889–1921. Bakom spalterna. Minnesanteckn av O v. Zweigbergk o a. Utg I Ljungquist. Sthlm 1952, s 124–158). – Bidrag (delvis sign E. R. eller E. R-g.) i bl a nedan nämnda utg tidskr o Studiekamraten, 1921–1923, 1925, 1930, 1933–1934, 1939, 1941, 1959, Sthlm, 4:o, samt DN 1 okt 1903 - 31 okt 1905, 1 okt 1907 – 31 dec 1920, Socialdemokraten, Sthlm, 1930–37, o SvD.

Redigerat: Morgon. Svenska nykterhetsvännernas julbok. Upps 1906. 83 s. – Wilhelm Peterson-Berger. Festskrift d 27 febr 1937. Sthlm 1937. 4:o. 302 s, 16 pl-bl. (Tills med E Arbman, S Beite o G Morin.) – I redaktionskomm för [KAtterberg,] Svenska tonsättares internationella musikbyrå STIM 25 år Sthlm 1948, 206 s (tills med N Löwbeer, KAtterberg o S Wilson).

Utgivit: Jemtlands tidning. 1 nov 1905 – 30 sept 1907. Östersund. (Ansvarig utg; även red.) – Frisinnad ungdom. Årg 3, n:o 3–6, n:o 6, 1913–16. Upps. 4:o (1916: stor 4:o). (Ansvarig utg; medv 1911–16.) –Tidskrift för systembolagen. Årg 6: n:r 11 – 11: nr 11, 1923–28. Sthlm. 4:o. (D:o.) – Forum, tidskr för politik, litteratur o allm frågor. Årg 8, 1921. Sthlm. (Tills med A Blanck.) – Aktuell musik. Årg 1–7: nr 6, 1945–51. Sthlm. 4:o.

Översatt: [S Fabricius, pseud] Cora Sandel, Alberte och friheten, Sthlm 1933, 325 s (tills med I Rosenborg), [ny uppl] 1948, 297 s (Forumbiblioteket, 35), [nya uppl] 1953, 237 s (ibid), 1979, 218 s; J Wasserman, Sin tids gåta, roman om Caspar Hauser, Sthlm 1926, 420 s (d:o).

Källor och litteratur

Källor o litt: Ab Stockholmssystemet 1913–1938 (1938), s 12, 121, 208 o 310; H Alfvén, Final (1952), s 213 ff; Gehrmans musikförlag 1893–1993 (1993); L Kihlberg, DN o demokratins genombrott, 1–2 (1960); dens, E R död (DN 8 dec 1960); B Schaffer, Analys o värdering: en studie i sv konstkritik 1930–35 (1982); K Schultz, E R död (S-T 8 dec 1960); SMoK; Ur DN:s hist, ed I Ljungquist, 1–3 (1952–54); A Wiberg, Den sv musikhandelns hist (1955), s 265 ff o 456 ff.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
O Einar Rosenborg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6914, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Englund), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6914
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
O Einar Rosenborg, urn:sbl:6914, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Englund), hämtad 2024-04-19.