Ture Rosengren

Född:1548-11-01 – Vånga församling (E-län), Östergötlands län
Död:1611-05-24 – Vånga församling (E-län), Östergötlands län

Häradshövding, Befallningsman, Kammarråd


Band 30 (1998-2000), sida 519.

Meriter

Rosengren, Ture, f 1 nov 1548 i Vånga, Ög (Slägtanteckn:ar ...), d 24 maj 1611 där (anf källa). Föräldrar: riksrådet Jacob Turesson (R) o Metta Ryningsdtr. Hovmästare hos hertig Magnus (bd 24) 25 juni 91, ståthållare på Vadstena slott 13 dec 94 (tilltr trol ej), häradsh i Aska hd, Ög, från 12 mars 95, medhjälpare till befalln:mannen i Östergötland Johan Gabrielsson (Oxenstierna; bd 27, s 470) 14 aug 97, förordn i Räknekammaren 16 jan 98, befalln:man på bl a Linköpings hus 16 juli 00, kammarråd 3 aug 00, furstl råd hos hertig Johan (bd 20) från 22 mars 04, kammarråd hos hertig Johan från 28 juni 08.

G 1) 8 nov 1573 i Sthlm (Slägtanteckn:ar ...) m Magdalena Hård, d 29 mars 1586 (anf källa), dtr till riddaren o riksrådet Peder H (bd 19, s 580 f) o Kristina Åkesdtr (Tott) (Slägtanteckn:ar ...); 2) 14 sept 1591 i Gränna (anf källa), m Mechtild Eriksdtr (Ulfsparre), d 2 sept 1612, begr i (Östra) Skrukeby, Ög (anf källa), dtr till ståthållaren Erik Månsson (U) o Estrid Jönsdtr (Offe Jonssons ätt).

Biografi

R:s verksamhet före 1590-talet är föga känd. Johan III höll bröllopet för R och Magdalena Hård. R torde redan då ha intagit en framskjuten plats inom östgötaadeln, sannolikt i kraft av faderns ställning som illegitim son till Ture Jönsson (Tre rosor).

R deltog i Vadstena riksdag 1587 och måste 1590 skriva under adelns förklaring mot de riksråd som avsatts av Johan. Några månader senare fick han kungens befallning att hålla vapensyn med den rusttjänstpliktiga adeln i Östergötland. Senare deltog R i åtskilliga av de talrika riksdagarna och mötena under hertig Karl, senare Karl IX, och han erhöll flera uppdrag. 1593 tillhörde han dem som skulle förhandla med allmogen i Östergötland om regeringsöverenskommelsen mellan hertigen och riksrådet samt taga upp bekräftelser på Uppsala mötes beslut.

Efter Sigismunds avfärd till Polen sommaren 1594 sökte hertig Karl hävda samregeringens auktoritet gentemot de av kungen utsedda ståthållarna. Det ledde till konflikt med bl a Arvid Gustavsson (Stenbock), som utsetts till "landshövding" över Östergötland. I slutet av året förordnades R och möjligen Erik Jönsson (Lillie; bd 23, s 75) till ståthållare på Vadstena slott i ett försök att bryta Stenbocks motstånd. Denne satt emellertid kvar, varför de inte torde ha kunnat fullgöra uppdraget. Några månader senare erhöll R häradshövdingeräntan från Aska hd, vilket kanske kan ses som en belöning; han vistades då i Sthlm, där han var förordnad som bisittare i några rättegångar.

R bevistade Söderköpings riksdag 1595, där bl a Karls riksföreståndarskap bekräftades av ständerna. Hösten 1596 tycks han ha varit närvarande vid förhandlingarna i Sthlm mellan hertigen och riksrådet och med de polska sändebuden. R, liksom majoriteten frälsemän, uteblev däremot från mötet i Arboga 1597. Det föranledde senare hertigen att begära östgötaadelns förklaring över frånvaron. I början av juni s å såg sig landskapets adel tvungen att bekräfta Arboga beslut vid ett adelsmöte i Linköping, som R och några andra herrar inkallat. Inför hertigens resa till Finland insattes därpå R som medhjälpare till Johan Gabrielsson (Oxenstierna; bd 28, s 470), när denne utnämndes till "befallningsman" i Östergötland.

Det var nödvändigt för hertig Karl att behärska finansförvaltningen, som råkat i kris genom de politiska förvecklingarna. För detta ändamål utsågs R att jämte tre andra adelsmän svara för kontrollen av Räknekammaren. R fullgjorde uppdraget, åtminstone en kortare tid efter riksdagen i Uppsala 1598. Under detta möte fick han i uppdrag att jämte Nils Posse (bd 29, s 422) och Tönne Jöransson (Gyllenmåne) instämma Gustaf Banér (bd 2) samt Ture Bielke (bd 4) till Sthlm; de besökte även Hogenskild Bielke (bd 4).

R skrev i juni 1598 under Vadstena beslut, där hertig Karl gavs fullmakt att ingripa mot den kungatrogna västgötska adeln. Han synes sedan i enlighet med beslutet ha begivit sig till Kalmar. Då emellertid Sigismund anlände dit i slutet av juli, anslöt R sig sannolikt till konungen, liksom kungarikets övriga adel. En av R:s avskrifter tyder på att han följt monarken till Stegeborg. Efter slaget vid Stångebro och kungens återfärd till Polen krävde Karl av Östergötlands adel en förnyad trohetsförsäkran, vilken R undertecknade. Försäkringen innebar att östgötaadeln slutligt underkastade sig hertigen.

Sommaren 1600 hade hertig Karl konsoliderat sin ställning som regent. Före avresan till Livland utsåg han R till befallningsman över den mellersta delen av Östergötland för att ett par veckor senare förordna honom till kammarråd. Förmodligen övergav hertigen tanken att dela Östergötland i flera områden; redan följande år var Johan Gabrielsson (Oxenstierna) ståthållare över hela landskapet. R tjänstgjorde däremot i kammarrådet, vilket inte enbart hade att övervaka uppbörden och krigsförsörjningen utan också kunde få andra verkställande uppgifter av hertigen. Inför ett befarat danskt anfall hösten 1601 förenade sig kammarråden och Karls andra tromän i Sthlm med ärkebiskop Olaus Martini (bd 28) till ett slags tillförordnad regering, som utan att hinna höra hertigen inkallade ett ständermöte till Örebro i början av 1602.  Kammarråden tycks under Karls frånvaro inte ha kunnat upprätthålla dennes dominanta attityd gentemot lokalförvaltningen. Vid sin återkomst våren 1602 visade Karl missnöje på åtskilliga punkter. R och Arvid Svan fanns dock kvar i kammaren ännu följande år.

Vid riksdagen i Norrköping 1604 antog hertig Karl kronan, samtidigt som ständerna överförde arvsrätten till riket på hans linje. Sigismunds halvbror, hertig Johan, erhöll som furstendöme större delen av Östergötland samt delar av Småland, Närke och Västergötland. Till den omyndige furstens bistånd utsågs genom riksdagsbeslutet fyra herrar, bland dem R. Han fortsatte att verka som furstligt råd även sedan Johan tillträtt sitt hertigdöme 1606. När R två år senare utsågs till hertigens kammarråd, blev han även chef för dennes finansförvaltning.

Hertig Karl strävade bl a efter att revidera landslagen. 1602 föreslog adeln på hans begäran tolv adelsmän för uppdraget jämte sex utom adel, däribland några av hertigens förtrogna. R tillhörde ej de namngivna frälsemännen. Eftersom översynen inte kom igång, skulle ånyo några "goda och förståndiga män" utses enligt Norrköpings riksdags beslut 1604. De synes ha börjat sitt arbete redan s å. Vid riksdagen i Sthlm 1605 förelåg ett förslag så pass färdigt att Karl lät föreläsa det för ständerna tillsammans med ett annat som färdigställts under hans eget överinseende. Det adliga lagförslaget, som ej är bevarat i samtida handskrifter, kallas ofta för det rosengrenska, beroende på att R i tre av handskrifterna står först på en lista över dem som utarbetat det. Det finns dock en annan version av listan som nämner R efter två av Karl IX:s riksråd och som säger att förslaget utarbetats 1608. Att R vistats i Sthlm för denna uppgift, åtminstone 1604, synes framgå av en räkenskapsnotis. Det har visserligen ifrågasatts om notisen utsäger något om de angivna personernas värv i Sthlm, men i R:s fall är det svårt att förkasta den; han var för övrigt bisittare vid ett par riksrådsrättegångar i Sthlm i sept s å. Möjligen kan den andra namnlistan tyda på att det adliga förslaget överarbetats så sent som 1608 och att R medverkat. 1609 vägrade dock ständerna att ta ställning till lagrevisionen, som därmed föll slutgiltigt. – Lagförslagets historia är oklar, men det är tydligt att det adliga förslaget har en udd riktad mot den betitlade adeln.

R tillhörde de frälsemän som ryckte fram i det politiska tomrummet efter den tidigare rådsaristokratin och Sigismunds anhängare. Sålunda företrädde han tillsammans med Erland Björnsson (Bååt; bd 7, s 48) sitt stånd vid förhandlingarna om Karl IX:s ed under kröningsriksdagen 1607. Socialt och ekonomiskt kunde R stödja sig på ett stort godsinnehav, tillkommet genom arv, köp och de båda giftermålen. Han ägde gårdar i Östergötland, Småland, på Öland och i Västergötland – möjligen även annorstädes  samt minst en tomt i Sthlm. Hans från fadern ärvda säteri Grensholmen i Vånga var bebyggt med ett stenhus. R synes även ha varit bokligt bildad: i vännen Johan Jöranssons (Rosenhane) stambok har han skrivit en memento mori-dikt.

Författare

Stefan Östergren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Rester av R:s arkiv (egenhändiga avskner av polit handkar) i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Memento mori (Svenska autografsällskapets tidskrift, 2, 18891897, Sthlm, s 151 f; dikt avtr i G Upmark, Johan Göransson Rosenhanes stambok, i n:r 7,1894).  Slägtanteckningar... Medd. av K. H. Karlsson (PHT, årg 4, 1902, Sthlm 19[02]03, s 1821; tills med Jakob Turesson o S Ribbing).

Källor och litteratur

Källor o litt: Riksdagsacta 1602 o 1604; Str domböcker o rättegångshandkar, vol 4; Biographica; Svea hovrätt: liber causarum, vol 28:3; Hogenskild Bielkes saml: E 1976; Ericsbergsarkivet: autografsaml:en, hertig Johan (fullm för R 1608); allt i RA.

J E Almquist, Karl IX o den mosaiska rätten (Lychnos 1942); dens, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); dens, Vem var fru Estrid till Broxvik o senare till Råda (t 1597)? (SoH 1974); dens, Innehavare av frälsejord i Västergötland 157677 (1984); G O Berg, Riksdagen i Sthlm 1602 (1883); T Berg, Johan Skytte, hans ungdom o verksamhet under Karl IX:s regering (1920); S Bergh, Karl IX o den sv adeln 16071609 (1882); Bidr till Sv kyrkans o riksdagarnes hist ur presteståndets arkiv, ed A Ahlqvist, 1 (1835); SJ Boëthius, Om sv högadeln under konung Sigismunds regering, 1 (1877); dens, Hertig Karls o sv riksrådets samregering 15941596, 13 (HT 188486); B Broomé, Ätten Posses hist 1500–1625 (1960); N Eden, Den svrikstyr:s reorganisation 1594-1602 (HT 1901); dens, Den sv centralregeringens utveckl till kollegial organisation ... 16021634 (1902); Frälseg, 24 (193576); L Hedberg, Företagarfursten o framväxten av den starka staten (1995), s 76 f; B Helmfrid, Tiden 15681655 (Norrköpings hist, 2:5,1965); Å Hermansson, Karl IX o ständerna (1962); H Järta, Försök att framställa sv lagfarenhetens utbildn ... (VHAAH, 14,1838); Lagförslag i Carl den niondes tid (Handkar rör Sveriges hist 2:1, 1864); Lags o doms; N F Lilliestråle, Riksdagarna 1609 o 1610 (1888); F Lindberg, Hertig Johan av Östergötland o hans furstendöme (HT 1941); dens, Linköpings hist, 2 (1976); Lokalf; S U Palme, Sverige o Danmark 15961611 (1942);J APosse, Bidr till sv lagstiftn:s hist ... (1850); Riksrådet Sten Axelsson Baners dagbok 1584, ed A Sandberg (PHT 1934); J Samuelsson, Aristokrat eller förädlad bonde (1993); L Sjödin, Hans Bilefeldts rapporter till Knut Persson åren 1602 o 1605 (HT 1939); Slägtanteckmar af Jakob Turesson o Ture Jakobsson Rosengren samt Sven Ribbing, ed K H Karlsson (PHT 1902); SRA 1:24 (1890-1938); STb, N F, 6 (1945); d:o från 1592, 2 (1951); A A v Stiernman, Alla mötens o riksdagars besluth 1 (1728); W Tham, Axel Oxenstierna 15831612 (1935); S Tunberg, Sigismund o Sverige 15971598, 2 (1918); Vadstena stads äldsta tänkeböcker ... 15771610 (1952); F Ödberg, Om stämplingarna mot konung Johan III åren 15721575 (1897), s 99.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ture Rosengren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6927, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stefan Östergren), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6927
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ture Rosengren, urn:sbl:6927, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stefan Östergren), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se