Meriter

Rosenqvist, Anders Hugo, f 30 nov 1905 i Söderhamn, d 24 dec 1991 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: grosshandlaren Karl Hjalmar R o Anna Amalia Andersson. Studentex vid H a l i Söderhamn 8 juni 24, MK vid Kl 27 okt 27, ML där 31 maj 32, läk:förordnanden i bl a Sollefteå o Lidköping 29–34, ord underläk vid Lidköpings lasaretts kir avd 1 juni 34, vid Söderhamns lasarett 1 april 36–30 april 38, tf underläk vid S:t Görans sjukhus i Sthlm kir avd periodvis 1 aug 36–31 jan 41, ord 1 febr 41, bitr överläk där 1 jan 45–31 dec 47, underläk vid Barnbördshuset Pro Patria i Sthlm 1 jan 39–10 jan 40, bataljonsläk vid Fältläk:kåren 1 okt 42–28 febr 45, lär i krigskirurgi vid läkarkurser 44–51, disp vid KI 9 maj 47, MD 30 maj 47, doc i kirurgi o lär i allm kirurgi där 48, bitr överläk vid Karolinska sjukhusets kir klinik 1 jan 48–58, tillf led av Försäkr:rådet 49–61, överläk vid Södersjukhusets i Sthlm andra kir avd 58–30 april 70, sakk kirurg i Försäkr:domstolen 61, ordf i Sv läk:sällsk 68–69, prof:s namn 19 dec 69.

G 29 okt 1932 i Grödinge, Sth, m Signe Maria (Yckan) Mårtensson, f 28 febr 1911 i Lidingö, Sth, d 12 maj 1991 i Sthlm, Engelbr, dtr till byggmästaren Olof M o Signe Charlotta Jönsson Brandt.

Biografi

Hugo R tog starka intryck av sin lärare i kirurgi vid S:t Görans sjukhus Abraham Troell och fortsatte till en början i dennes spår som strumakirurg. Han efterträdde 1948 som biträdande överläkare vid kirurgiska kliniken på Karolinska sjukhuset sin opponent vid disputationen 1947, Johan Cedermark. R blev en värdefull medhjälpare till professorn i kirurgi vid Kl John Hellström (bd 18), såväl i det kliniska arbetet som i undervisningen och administrationen. Han anförtroddes att leda och utveckla klinikens struma-, mammar- och bukkirurgi.

R satte sin personliga prägel på undervisningen. Som lärare vann han snabbt auditoriets öra. Kunnigt, sakligt, tydligt, väldisponerat och med stor inlevelse föreläste han i sitt ämne och fängslade alltid sina åhörare. När han 1958 lämnade Karolinska sjukhuset för Södersjukhuset fångades han snabbt av medicinöverläkaren Sixten Kallners tankar att göra Södersjukhuset till undervisningssjukhus. Tillsammans ledde de denna utveckling. Efter Kallners bortgång 1964 behöll R en ledande roll vid etableringen av akademisk undervisning vid Södersjukhuset och blev själv den förste huvudläraren i kirurgi.

R älskade sitt yrke och var nästan vördnadsfull inför sitt arbete på Kl. Han hade fem stora intresseområden inom kirurgin: gradualavhandlingen The primary treatment of extensive burns, a clinical study (1947) var ett viktigt pionjärarbete inom brännskadevården och bidrog verksamt till introduktionen av dextran i sjukvården. Det andra området var grovtarmskirurgi, särskilt behandlingen av Chrons sjukdom och ulcerös colit, där han hade ett nära samarbete med prof Nanna Svartz vid Karolinska sjukhusets medicinklinik. Det tredje området var mammarkirurgi ("bröstkirurgi"); även där gjorde R ett betydande pionjärarbete för att utvärdera olika behandlingsmetoder. Övriga intresseområden var gallvägskirurgi och undervisning av blivande läkare.

R gick 1941 ut som läkare i finska fortsättningskriget tillsammans med två andra blivande chefkirurger, Einar Perman (bd 29) och Ivar Palmer (bd 28), med förläggning vid ett fältsjukvårdsförband i norra Finland. Även krigssjukvården i övrigt under andra världskriget ägnade han intresse och studier. Sommaren 1942 tjänstgjorde han vid ett tyskt krigslasarett i Polen; sina erfarenheter redovisade han i en faktaspäckad rapport till den sv underrättelsetjänsten om behandlingsmetoder vid olika slag av krigsskador. R deltog också som läkare vid utväxlingen av fångar mellan Tyskland och England 1944.

Sin uppgift som ordförande i Sv läkaresällskapet fullföljde R med stor ambition. Han stödde och deltog helhjärtat i det viktiga förnyelsearbete inom sällskapet, vilket initierats av dess sekreterare S Åke Lindgren. R ägnade också stort intresse åt försäkringsfrågor och var sakkunnig i Försäkringsrådet och Försäkringsdomstolen.

R var en varm vän av historiens stora gestalter och hade ett särskilt intresse för Napoleon Bonaparte och fransk historia. Med tiden blev han en kvalificerad kännare av Napoleon, dennes verk och tid. Han studerade livligt världens stora personligheters sjukdomshistoria och hur de påverkat de politiska insatserna. Denna kunskap blev ofta uppskattade inslag i hans föreläsningar. Han berättade också därom i fackpress och tidningsartiklar. Som lärare i krigskirurgi hade R en förebild i Napoleons läkare Dominique Larrey.

R var den borne gentlemannen. Med lugn och skicklighet lotsade han sin klinik förbi de blindskär och grund som ofta finns. Trots sitt militära intresse var han ingen stridens man; tvärtom sökte han alltid vänskapliga lösningar. Han hade en utmärkt kontakt såväl med sina patienter som med sin personal.

Författare

Matts Halldin

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om behandling av infektioner hos barnsängskvinnor (Jordemodern, månadsskr för barnmorskor, årg 52, 1939, Sthlm, s 353–360). – The usefulness of heparin in combating arterial embolism and thrombotic complications (Acta medlca Scandinavica, vol 107, Sthlm 1941, s 161–172). – En studieresa till tyska krigslasarett sommaren 1942 (Medicinska föreningens tidskrift, årg 20, 1942, Sthlm, 4:o, s 282–288). – Brännskadebehandling, särskilt ur militär synpunkt (Tidskrift i militär hälsovård, årg 68, 1943, Lund, s 173-180). – Synpunkter på modern krigskirurgi (Tidskrift för reservofficerare, årg 21, 1945, Sthlm, s 106–111). –Clinical experiences with Dextran as a plasma substitute (Acta chirurgica Scandinavica, vol 94, Sthlm 1946, s 149–167; tills med G. Bohmansson, G. Thorsén o O. Wilander). – The primary treatment of extensive burns. A clinical study. Akad avh [Kl]. Sthlm 1947. 128 s. (Acta chirurgica Scandinavica, (95,) Supplement 124.) – On the toxic effect of tannic acid with reference to the treatment of burns (Acta physiologica Scandinavica, vol 14, Sthlm 1947, s 144–157; tills med E Mosesson, B Norberg o F Wahlgren). – Brännskador (Medicinska framsteg, red av L Kreyberg, E Warburg, H B. Wulff, S. Feigenberg, [1,] Lund 1949, 4:o, s 167–176). – Brännskador. [Rubr.] Sthlm 1949 [löst titelbl]. 5 s [lösa bl i pärm]. (Krigsskador. Råd och anvisningar (kdochs nr 4586/1949) [pärm:... för behandling m m, Sammanställda av Försvarets sjukvårdsstyrelse, 1949 års uppl], 14.) – [Carcinoma of the breast (inledningsföredrag)] (Twenty-fifth meeting of the Northern surgical association. Held in Copenhagen June 27th to 29th 1951. Official transactions .... Khvn 1951, s 183–210). – Macrodex in the treatment of extensive burns (A. M. A. Archives of surgery, vol 62, Chicago 1951, s 524-531; tills med H. G. R. Thorsén). – Gastrojejuno-colic fistula (Gastroenterologia, vol 82, Basel... 1954, s 285–299; tills med S-G Sjöberg). – Duodenocolic fistulas (Acta chirurgica Scandinavica, 109, 1955, s 293–298; d:o). – Operativt åstadkomna skador på gallgångarna (Inledningsföredrag vid Nordisk kirurgisk förenings XXIX kongress i Helsingfors 1959, Lund 1959, s 5–36; tills med S-O Myrin). – Roentgenologic findings in ulcerative colids with malignant degeneration (Acta radiologica, vol 52, 1959, Sthlm, 4:o, s 123–128; tills med N. P. G. Edling o R. Lagercrantz). – Sacrococcygeal and vertebral Chordomas and their treatment (ibid, s 177–193; tills med G-F Saltzman). – Ulcerative colitis and carcinoma coli (The Lancet, 1959, London, vol 1, s 906–908; tills med R Lagercrantz, H Ohrling, N Edling). – Operadve injuries to the bile duct (Acta chirurgica Scandinavica, 119, 1960, s 92–207; tills med S.-O. Myrin). – Ulcerative colitis. The aims of surgery (ibid, 125,1961, s 478-482). – Gallkirurgiens utveckling ... Föredr vid sjuksköterskeinvigningen i Stadshuset den 1 dec. 1960 (Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor, 1961, Sthlm, 4:o, s 94–97). – Biliary surgery in Sweden. Presented at the 94th an-nual meeting of the Canadian medical association, Montreal, June 1961. The Lister lecture (Canadian medical association journal / Le journal de 1'associa-tion médicale canadienne, vol 85, Toronto 1961, 4:o, s 735–740). – National sickness insurance in Sweden (ibid, s 1344-47; föredr 23/6). – Kirurgiska synpunkter på bröstcancer (Cancer, organ för Riksföreningen mot cancer, 1963, Sthlm, 4:o, nr 1, s 5–9; tills med R Erwald). – Den ulcerösa colitens kirurgi (Medicinsk årsbok, bd 7, 1963/64, Sthlm 1963, [även som Medicinsk årbog, Khvn, o Medisinsk årbok, Oslo,] 4:o, s 191–196). – Bröstcancer upptäcks mycket ofta av kvinnorna själva (Ica-Kuriren, årg 23, 1964, Västerås, fol, nr 40, s 10 f; tills med B Mardin). - Bidrag i Nordisk medicin, 1940–41, 1943, 1945–46, 1948, 1951–54, 1957, 1969, Sthlm, 4;o, (Svenska) Läkartidningen, 1941, 1943–44, 1948, 1951, 1966, 1970, Sthlm, o Opuscula medica, 1960–61, 1963–64, 1969, 1971, 1977, 1980–81, Sthlm; vidare SvD 1965–75, bl a 1956: 28/1, 1965: 6/8, 1973: 8/4, o Söderhamns-Kuriren 1973.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 16 mars 1956, nr 24 (ang professuren i kirurgi vid GU), o Utbildn:dep:s konseljakter 19 dec 1969, nr B 4, RA.

R Erwald o M Halldin, H R död (DN 29 dec 1991 o SvD 4 jan 1992); Kl;s hist 1910–1960,2 o 3:2 (1960); G Richardson, Beundran o fruktan: Sverige inför Tyskland 1940–1942 (1996); SLH 4: 4-5 (1934–35).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Hugo Rosenqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6939, Svenskt biografiskt lexikon (art av Matts Halldin), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6939
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Hugo Rosenqvist, urn:sbl:6939, Svenskt biografiskt lexikon (art av Matts Halldin), hämtad 2024-04-19.