Meriter

2 Rossander, Carl August Julien, bror till R 1, f 2 maj 1875 i Sthlm, Jak o Joh, d 15 juli 1927 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: professorn Carl Jacob R o Emma Maria Godenius. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm 17 maj 92, inskr vid KTH 14 sept 92, avgångsex från dess fackavd för maskinbyggnadskonst o mek teknologi 10 juni 96, anställd vid Luth & Roséns elektriska ab juli 96–mars 97, studier vid Königliche Technische Hochschule, Berlin-Charlottenburg, 97–98, ingenjör vid Allgemeine Elektricitäts-Gesellschaft (AEG), Berlin, 98–99, tekn chef vid Gefle elektriska belysn:ab 99–01, överingenjör o delägare i Elektriska prövningsanstalten Holmgren & Rossander, Sthlm, 01–03 o från 04, statsinspektör över elektriska anläggn:ar 20 jan 03–31 mars 04, led av styr för ab Gustafsbergs fabriks intressenter från 11, sekr i Sv elektricitetsverksfören 13–24, led av komm ang nya stadgar för KTH juni–dec 17, ordf i Sv teknologfören 17–19, av ÖÄ förordnad inspektör för elektriska anläggningar i Sthlm från 17, led av 1920 års järnvägselektrifieringskomm juni 20–jan 23, ordf i Sv konsult ingenjörers fören 21–24, tf prof i elektrisk anläggn:teknik vid KTH sept 22, ord från 31 dec 24, led av komm ang K teaterns ekonomi o konstnärliga verksamhet juni 23–april 24, av stadsfullm i Sthlm från 23, av elektriska taxekomm febr 24–febr 25, av styr för bryggeriab C Holmström & son, Nybro, från 26. – LIVA 19.

G 20 maj 1899 i Sthlm, Kat, m Ebba Charlotta Peterson, f 25 maj 1870 där, Jak o Joh, d 21 juni 1945 där, Engelbr, dtr till grosshandlaren Axel P o Emma Adolfina Vilhelmina Holmgren.

Biografi

Carl R:s studie- och lärlingsår inföll under det decennium då samhället började elektrifieras och elektrotekniken fick sitt genombrott. Efter ett par år som elverkschef i Gävle övertog han 1901 tillsammans med Torsten Holmgren (bd 19) den av Axel Estelle (bd 14) 1892 grundade ingenjörsbyrån Elektriska prövningsanstalten. Med undantag för en kort period då han var Kommerskollegiums statsinspektör för elektriska anläggningar kom R sedan att fram till sin död verka som överingenjör och delägare i detta företag.

Elektriska prövningsanstalten var ett av de främsta exemplen på en bransch, konsulterande ingenjörsverksamhet, som spelade en viktig roll vid Sveriges industriella omvandling under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Vid planering, projektering och uppförande av såväl kommunala och statliga inrättningar som industriella anläggningar var det av stor vikt att uppdragsgivarna kunde anlita erkända och opartiska fackmän för bl a utredningar, anbudsgranskningar, leveranskontrakt, kontroller och besiktningar. Detta gällde inte minst på den nya och delvis oprövade elektroteknikens område där Elektriska prövningsanstalten i början av 1900-talet framträdde som det ledande konsulterande företaget. Vid utnyttjande av vattenkraften skedde detta ofta i nära samarbete med ett annat konsultföretag, den av Gustaf Richert (se ovan) grundade ab Vattenbyggnadsbyrån (VBB).

Genom sina insatser inom Elektriska prövningsanstalten kom R att inta en central ställning vid Sveriges elektrifiering under 1900-talets första decennier. Delägaren och medarbetaren i företaget Axel F Enström (bd 13) har framhållit R:s betydelse: "Med den utbildning han hade var det helt naturligt, att han skulle tagas i anspråk för utbildandet av elektricitetsverken, vilkas utveckling då satte in i städer och större orter landet runt. Det finns väl inte heller många av landets elektricitetsverk, som icke i ett eller annat avseende dragit nytta av hans kunskaper, erfarenhet och opartiskhet" (Tekn tidskr 1927).

R var inte bara praktiskt verksam; han framträdde även som representant för vetenskapliga intressen inom sitt fack. Han var en uppskattad och flitig föreläsare och publicerade ett stort antal elektrotekniska uppsatser, främst i Teknisk tidskrift. Hans mest omtalade arbete, Symboliska belastningskurvor och deras användning (1921), fick betydelse för utvecklandet av elektricitetsverken i Sverige. – R efterträdde 1922 Karl Wallin på professuren i elektrisk anläggningsteknik vid KTH men lärargärningen blev på grund av hans tidiga bortgång kortvarig.

R ingick i den kärna av personer, främst konsulterande ingenjörer och lärare vid KTH, som mot slutet av 1910-talet arbetade för en bättre organisering av den tekniska forskningen i Sverige. Han tillhörde bl a den kommitté som tillsattes av Kommerskollegium 1917 och som året därpå föreslog inrättandet av en ingenjörsvetenskapsakademi. När sedan K M:t förordnade de första ledamöterna av IVA var R given som representant för elektrotekniken. Även inom det tekniska föreningslivet i övrigt intog R en framskjuten plats genom sina ordförandeskap i Sv teknologföreningen och Sv konsulterande ingenjörers förening.

Det var naturligt att en person med R:s inriktning anlitades för en rad offentliga uppdrag och utredningar. De flesta av dessa ägde samband med hans tekniska verksamhet. En annan sida av R:s personlighet tillvaratogs i och med att han deltog i en utredning om K teaterns organisation, 1923 års operasakkunniga, och även från 1924 var suppleant i teaterns styrelse: R var kulturellt intresserad och en uppskattad musiker som själv komponerade.

Författare

Bo Sundin

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Planerna för Gefle stads elektricitetsverk (Förhandlingarna vid Tredje allmänna teknikermötet i Gefle den 16–18 juli 1901, Sthlm 1902,4:o, s 66–69). – De senaste årens författningsarbete på det elektrotekniska området i Sverige (Beretning om den tekniske og hygiejniske Kongres i Kjobenhavn den 24.-27. Juni 1903, Khvn 1904, 4:o, s 104–109). – Om tariffer för leverans af elektrisk energi. Sthlm 1909. 37 s. – Några synpunkter rörande installation af elektriska ledningar i större byggnader. [Rubr.] Sthlm 1909. 7 s. [Ur Teknisk tidskrift s å, avd Arkitektur.] – Kostnaderna för framställning af elektrisk energi med värmemotorer. Utredn. Sthlm 1911. 57 s, 7 bl tab. (Tills med D Bergman o G. Oscar Olsson.) – De tekniska och ekonomiska förutsättningarna för kraftöverföringar på långa afstånd. Föredr i Nationalekon föreningen d 5 dec 1911. [Sthlm, tr] Gefle 1912. 53 s. (Svenska vattenkraffföreningens publikationer, 31 (1913: 7).) – État actuel et futur développement du chauffage électrique. Rapporto sul Tema n. 27 ... (Atti del Congresso internazionale delle applicazioni elettriche tenutosi in Torino dal 10 al 16 settembre 1911, vol 3. Rapporti, communicazioni e discussioni, Torino 1912, s 3–29). – Några intryck från en studieresa till Nordamerika. Utdrag af ett ... den 15 nov. 1912 hållet föredr. [Rubr.] Sthlm 1913. 19 s. [Ur Tekn tidskr 1912, Elektroteknik.] – Die Anwendung von symbolischen Belastungskurven für Elektricitätswerke (Elektrotechnische Zeitung, Jahrg 34, 1913, Berlin, fol, s 489–492 o Erwiderung s 810). – Untersuchungen über elektrische Heizung in Stockholm (ibid, 35, 1914, s 1089). – Om reserv- och hjälpcentraler vid vattenkraftanläggningar. Föredr vid Sv elektricitetsverksföreningens o Sv vattenkraftföreningens årsmöte d 4 juni 1914. [Rubr.] Sthlm 1914. 26 s. [Ur Tekn tidskr s å, avd Elektroteknik.] – Om elektrisk uppvärmning av växthus (Trädgården, årg 14, 1915, Sthlm, 4:o, s 247–252). – Sveriges vattenkraft och bränslefrågan. Inledningsföredr vid Sv teknologföreningens årsmöte 1916. [Rubr.] [Sthlm 1916.] 32 s. [Ur Tekn tidskr 1916, Veckouppl.] (Svvattenkraftföreningens publ, 72 (1916: 6) [: 1].) – Framstående kompositörer. [Rubr; omsl: Grafisk tablå över... ufarb af C. R.] Sthlm [1917]. Fol. 1 bl. [Sign.] – Kraftmaskineri och kraftdistribution (Sveriges industriförbund, [omsl: Avd. Organisation, n:r 13.] T. A. Bergen, Grunddragen för planering, konstruktion, uppförande och utrustning av industribyggnader enligt ratio- nella principer, Sthlm 1918, s 151–178; även sep, 28 s). – Elektriciteten som kraftkälla för handtverk och industri. En populär framställning utg av Sv. elektricitetsverksföreningen. Sthlm 1917. 26 s. [Anon; på grundval av tävlingsförslag från C O Rahm o B Tranaeus, anon.] – Om utförandet af elektriska distributionsanläggningar för landsbygden med särskild hänsyn till kristiden (Sv vattenkraftföreningens publ 102 (1918: 10). A Ekström m fl, Landsbygdens elektrifiering, [ny revid uppl] Sthlm 1918, s 75–93). – Olika utvägar för anskaffande av elektrisk kraft, kraftpris, tariffer. Föredr vid elektrifieringskursen (Elektrifiering av Sveriges landsbygd, föredr hållna under elektrifieringskursen i Stockholm d 27-30 nov. 1918, Sthlm 1919, s 41–60). Annan utg: Upps 1919. 24 s. (Meddelanden från Svenska motokulturföreningen, n:r 72 (1919: 4).) – Om de svenska vattenfallens värde efter kriget (ibid, 105 (1919:1). C A. R, De svenska... kriget ... jämte diskussion o särskildt yttrande af G Berg, Sthlm 1919, s 3–20; även sep ur Tekn tidskr 1918, Veckouppl, 14 s). – Elektrisk kraftöverföring på större avstånd (Svensk vattenkraftindustri, skrifter utg av Svenska vattenkraftföreningen med anledning av dess tioåriga tillvaro, Sthlm 1920, s 133–155). – Symboliska belastningskurvor och deras användning. Sthlm 1921. 42 s, (9) s diagram. (IVAH nr 3.) – Undersökning över kostnaderna för framställning av elektrisk energi med värmemotorer ... Sthlm 1922. 48 s. (Tills med T G. E. Lindmark o E. Hubendick; Tekniska meddelanden från Kungl. Vattenfallsstyrelsen, Ser. E, n:r 4.) – Om beräkningen av energiförlusterna i en högspänningsledning med kapacitet. Sthlm 1927. 14 s. (IVAH 69.) - Bidrag i Tekn tidskr: avd (Mekanik och) Elektroteknik 1899–1902, 1905–06, 1908–14, 1916–19, 1923–24, 1927, Allm avd 1903, 1907–09, 1924, avd Arkitektur 1909, 1916, 1924-26, Veckouppl 1910, 1916, 1918, avd Mekanik 1919–20 o årg 1922; Svenska elektricitetsverksföreningens handlingar, 1907, 1911–12, 1914, 1916, 1918–20, Upps, Sthlm (1918 tr Kristiania) 1907-21.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 31 dec 1924, nr 38:1-2, RA.

1892–1912: elektriska pröfn:anstalten Holmgren & Rossander: mek pröfn:anstalten (1912); T Althin, Axel F Enström: en minnesbok (1958); Elektriska prövn:anstalten 1892–1942 (1942); A F Enström, nekr över R (Tekn tidskr 1927); SMoK; B Sundin, Ingenjörsvetenskapens tidevarv (1981); Sv konsulterande ingenjörers fören 1910–1920 (1920); SvTeknF.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl A J Rossander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6951, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Sundin), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6951
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl A J Rossander, urn:sbl:6951, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Sundin), hämtad 2024-04-20.