Johan S Rothman

Född:1684-02-24 – Växjö domkyrkoförsamling, Kronobergs län
Död:1763-07-20 – Växjö domkyrkoförsamling, Kronobergs län

Läkare, Gymnasielärare


Band 30 (1998-2000), sida 583.

Meriter

1 Rothman, Johan Stensson, f 24 febr 1684 i Växjö (Hedlund, s 70; fdb saknas), d 20 juli 1763 där. Föräldrar: kyrkoherden Sten Svensson R o Anna Choraea. Elev vid Växjö skola o gymn 92–03, inskr vid UU 7 okt 03, MK vid Collegium medicum 21 sept 10, e o pestläk i Sthlm okt 10, kommenderad till Flottan periodvis 11–13, MD vid univ i Harderwijk, Holland, 28 dec 13, inskr vid univ i Leiden, där, mars 14, led av Collegium medicum 10 nov 14, provinsialläk i Växjö nov 14–22 febr 55, lektor i logik o fysik vid gymn där nov 14 (tilltr 20)–51, assessors fullm i Collegium medicum 11 juni 22.

G 1) m Lovisa Christina Fernström, d 2 jan 1734 i Växjö; 2) 11 jan 1736 i Skatelöv, Kron, m Anna Elisabeth Rudebeck, f 21 dec 1704 där, d 4 febr 1778 i Ormesberga, Kron (Inrikes Tidn 1778, nr 21; db saknas), dtr till regementskvartermästaren o fornforskaren Petter R o Anna Liwensten.

Biografi

R disputerade 1713 efter en kort tid vid universitetet i Harderwijk på en avhandling om pestepidemin i Sthlm 1710. Han begav sig därefter till Leiden där han ägnade sig åt medicinstudier och bl a bevistade Herman Boerhaaves föreläsningar. Där bedrev han också studier i universitetets botaniska trädgård. Efter en kortare vistelse i Amsterdam tvingades R i aug 1714 att på grund av sjukdom återvända till Sverige.

Efter hemkomsten verkade R som provinsialläkare och lektor i Växjö. De båda befattningarna var förenade men lektoratet sköttes av en ställföreträdare fram till 1720 då R av ekonomiska skäl tvingades att axla även denna syssla. I sin tjänsteutövning var han samvetsgrann och "visade sig som en både klarsynt och praktisk läkare" (Hedlund, s 95). Trots sin utbildning och sitt intresse för vetenskapliga studier lyckades R dock aldrig beträda den lärda banan. Han uppfördes visserligen 1744 i första förslagsrummet till professur i medicin vid LU men blev sedan förbigången. Även andra försök att få ekonomiskt mer fördelaktiga tjänster misslyckades för den ekonomiskt hårt ansatte R. Till R:s prövningar hörde även att han från mitten av 1740-talet led av synnedsättning; från 1749 var han fullständigt blind.

Sin kanske viktigaste insats gjorde R som lärare för Carl v Linné (bd 23) under dennes gymnasietid i Växjö 1723–27. Linné erhöll under sitt sista gymnasieår privatundervisning av R bl a i Herman Boerhaaves Institutiones medicae, den gängse läroboken i medicin, och i Joseph Pitton de Tourneforts växtsystem. R tog också upp Sébastien Vaillants teori om blommorna som växternas sexualorgan. Denna påverkan bidrog till att Linné övergav tidigare planer på att bli präst till förmån för läkarstudier och därigenom "räddades" åt naturvetenskapen. När Linné efter ett år vid LU fortsatte sina studier i Uppsala skedde detta på R:s inrådan.

R accepterade omedelbart Linnés sexualsystem, och han blev till synes upphovsman till den första i Sverige utgivna skrift där detta system tillämpades. Det skedde i en 1739 utgiven beskrivning över amiralitetsapotekaren i Karlskrona J E Ferbers (bd 15) trädgård i Augerum utanför Karlskrona[1]; Hortus Agerumensis inleds med ett långt av R undertecknat företal, medan Linné var den som gav verket "behörig form och vetenskapligt värde" (Fries, l, s 273).

Farbror till R var Johan Svensson R (omkr 1630–1695) som efter undervisning i läkekonst av fadern skrevs in vid UU 1658, där han studerade medicin. Johan Svensson R lämnade Uppsala nio år senare efter en långvarig tvist med apotekarna och konsistoriet, eftersom han olovligt sålt medikamenter. Han företog därefter en resa till England där han en tid vistades i Oxford och for sedan vidare till Portugal, Spanien, Frankrike och Holland. Efter återkomsten till Sverige 1671 praktiserade han en tid som läkare i Sthlm men varnades av Collegium medicum eftersom han ej tagit graden eller undergått förhör inför kollegiet. Johan Svensson R gjorde därför förberedelser för sin disputation och avlade medicinsk examen 1673 i UU samt skrev avhandlingen De febre petechiali (ej tr), men av olika skäl blev någon disputation inte av.

Johan Svensson R återvände till Sthlm, blev läkare åt UU:s kansler Magnus Gabriel De la Gardie och bedrev även annan läkarpraktik. Under danska kriget tjänstgjorde han som fältläkare vid västra armén. För att ha tillstånd praktisera var han dock tvungen att vara medicine doktor. Genom ingripande av Magnus Gabriel De la Gardie utfärdade medicinska fakulteten slutligen 16 sept 1681 diplom för den frånvarande Johan Svensson R på medicine doktorsgraden utan föregående prov eller disputation (Annerstedt, s 150). Han blev därmed den förste som vid ett sv universitet fick denna titel. Ett år senare blev han ledamot av Collegium medicum.

Johan Svensson R utnämndes i mars 1683 – ej 1679 som oftast anges i litteraturen – till amiralitetsmedikus i Karlskrona, den förste som innehade denna tjänst. Här var han mycket nitisk och såg till att ett amiralitetssjukhus byggdes, vilket stod färdigt i början av 1690-talet. Till sjukvården på fartygen lät han anskaffa s k instrumentkistor, något som tidigare inte funnits. Johan Svensson R författade också ett reglemente för sjukvården vid flottan, vilket till vissa delar blev bestående under lång tid.

Författare

Tomas Anfält



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

J Stensson R:s anteckn:ar efter Boerhaave i UUB. – Brev från R i KI:s bibi (till A Bäck).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dissertatio medica inauguralis, observationes nonnullas circa nuperam pestem Stock-holmiensem aphoristice consignatas complectens. Harderovici 1713. 16 s. – Företal (J E Ferber [tillskr C Linnaeus], Hortus Agerumensis, exhibens plantas saltem rariores, exoticas & officinales, quas horto prop-rio intulit, secundum methodum Linnad sexualem digestus, Holmiae 1739, s 1–14). – En sälsam svamp funnen i Småland (VAH, vol 3, 1742, Sthlm, s 19 f; övers i Der Königlichen Schwedischen Akademie der Wissenschaften Abhandlungen, Bd 4, Hamburg 1750, s 25 f, 1 pl: Ein seltsamer in Smoland gefundener Schwamm, o Analecta transalpina, T 1, Venedis 1762, s 193, 1 pl: Phallus volvatus, pilei apice clauso). – Vattusot, Anasarca, med scroti svullnad och sphacelerande, lyckeligen botad (ibid, 10, 1749, s 225–228).

Källor och litteratur

Källor o litt: F Berg, Bidr till oftalmologiens äldre hist i Sverige (1958); G Eriksson, Botanikens hist i Sverige intill år 1800 (1969); T M Fries, Linné, 1 (1903); O Hagelin, Örtaböcker i Linnés ungdomsbibl (Kronobergsboken 1994); K Hagberg, Carl Linnaeus (1939; ny uppl 1957); E Hedlund, J S R: levnadsteckn (SLSA 1936), o där anf källor o litt; L Larsson, Lektor R:s planer på en Hortus botanicus i Växjö (SLSA 1922); C v Linné, Vita Caroli Linnaei, ed E Malmeström o A H Uggla (1957); Y Löwegren, Naturaliekabinett i Sverige under 1700-talet (1952); SMoK; E Wrangel, Sveriges litterära förbindelser med Holland särdeles under 1600-talet (1897). – Johan Svensson R: C Annerstedt, UU:s hist, 2:2 (1909); Karlskrona stads hist, 1 (1930); I Lindskog, Amiralitetssjukhuset i Karlskrona genom tiderna (Forum navale, 10,1951); dens, J R och den första medicinska drspromotionen i Sverige (Lychnos 1952); S Rydberg, Sv studieresor till England under frihetstiden (1951); SLH, 2 (1823); SMoK; P Wilstadius, Smolandi Upsalienses, 3 (1968).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Korrigering av tidigare felaktig uppgift om ort, 2017-01-17


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan S Rothman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6959, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tomas Anfält), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6959
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan S Rothman, urn:sbl:6959, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tomas Anfält), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se