Rubenson, släkt



Band 30 (1998-2000), sida 606.

Biografi

Rubenson, släkt, härstammande från rabbinen i Sthlm Ruben Wulff (17481828) som var född i Lissa (Leszno), Posen, och hade inkommit till Sverige 1792 (Mosaiska församls förteckn 1807, se Valentin, s 201). Hans barn kallade sig R. Sonen Wolff R (17961860) var 182159 grosshandlare i manufakturvaror i Sthlm. Han blev svärfar till bokförläggaren Albert Bonnier (bd 5) och far till Albert R (18261901) som studerade för den tyskfödde violinisten P C E Elvers i Sthlm. Eftersom Sverige vid denna tid saknade reguljär undervisning i komposition, sökte sig R liksom många andra blivande sv kompositörer till det av bl a Felix Mendelssohn 1843 grundade musikkonservatoriet i Leipzig, där han studerade 1844–48 och samtidigt tjänstgjorde som violinist i Gewandhaus-orkestern. Efter kompletterande kompositionsutbildning i Khvn 184850 var han 185051 anställd som altviolinist i hovkapellet i Sthlm. Som kompositör har R:s verk inte överlevt i repertoaren. Hans symfoni i C-dur (184751) har dock betecknats som modern, frisk och dynamisk och det har ansetts förvånande att han inte fortsatte som symfoniker (Musiken i Sverige, s 328). Av övriga kompositioner märks två tresatsiga av folkton inspirerade Symfoniska intermezzi (1860 respektive 1871).

R gjorde sig i första hand känd som en frän musikkritiker och bidrog som sådan verksamt till en nyorientering i sv musikliv. Han var först medarbetare i Ny tidning för musik (utkommen 185357) och utgav 1858-59 tillsammans med Frans Hedberg (bd 18) och Ludvig Norman (bd 27) Tidning för theater och musik. Han pläderade där för den nyare av framför allt Robert Schumann personifierade musiken och gick till häftigt angrepp mot "halvkonstnärskapet" bland många svenska, främst klassicistiska, kompositörer. Han anklagade även publiken och musikrecensenterna för att vara dilettanter. Trots att tidningen blev kortlivad levde R:s kritik kvar länge. R, som var ekonomiskt oberoende, kunde också genom åtskilliga utlandsresor hålla sig åjour med musiklivets utveckling på kontinenten.

Efter att utbildningen vid MA:s konservatorium (numera Musikhögskolan) moderniserats blev R 1872 dess inspektor och i samband därmed också LMA. Han kvarstod som inspektor (från 1880 med titeln direktör) till sin död och ägnade allt mer av sina krafter åt administrativa och praktiska göromål. En av hans sista kompositioner var en festmarsch till invigningen 1878 av MA:s nya byggnad vid Nybroviken. – Handlingar efter honom finns bl a i Musikbibl och Musikmuseet.

Wolff R upptog 1834 sin bror Levi R (17991850) som kompanjon. Levi R var svärfar till bokförläggaren Philipp Joel Meyer (bd 25, s 469); han och hans hustru var morföräldrar till professor Eli Heckscher (bd 18) och till grosshandlaren Eduard Heckscher (bd 18, s 376). Levi R:s son grosshandlaren Ludvig R (18371915) var far till grosshandlaren Erik R (18671953) som från 1897 ledde familjeföretaget under firmanamnet Rubenson & Co. Han och hans hustru Olga R, född Levisson (1878–1962), testamenterade omkr 750 000 kr till Sthlms konsertförening för att möjliggöra konserter till låga entréavgifter.

Söner till Levi R var även politikern Salomon Moritz R (se nedan) och Robert R (18291902). Den senare blev fil mag vid UU 1854 och var lärare i matematik vid Upsala lyceum 185759. Han var 185962 Byzantinsk stipendiat vid UU och vistades bl a i Frankrike och Italien där han gjorde observationer med en egen polarimeterkonstruktion. Efter återkomsten till Sverige kom han att ägna sig åt den framväxande meteorologivetenskapen och gjorde en viktig pionjärinsats framför allt i den praktiska tillämpningen.

R organiserade och ledde 1865–68 de manuella timobservationer som utfördes gratis av 127 frivilliga studenter innan självregistrerande instrument hade konstruerats och kunde tas i bruk. Han fick till en början själv ingen ersättning för sitt arbete. Först i och med grundlagsändringen 1870 som gav mosaiska trosbekännare rättighet till de flesta statliga tjänster kunde han utnämnas till avlönad e o adjunkt i meteorologi vid UU.

Redan 1865 synes planer ha funnits på att grunda ett meteorologiskt institut i Sthlm med R som föreståndare, men denne ville koncentrera sig på observationerna i Uppsala. Efter att 1872 ha avslutat och utgivit sina sammanställningar blev han följande år föreståndare för den nygrundade Statens meteorologiska centralanstalt i Sthlm (som genom sammanslagning 1919 blev det senare SMHI), en post som han innehade till strax före sin död. Anstalten stod först under VA:s inseende men kom 1876 på ordinarie stat varpå R även erhöll professors titel. Genom inrättandet av anstalten närmade sig Sverige de europeiska länder som redan tidigare byggt upp en modern väderlekstjänst. Som föreståndare lade R ned ett stort arbete på organisationsfrågorna. En nödvändig utbyggnad av det meteorologiska stationsnätet genomfördes liksom en modernisering av mätinstrumenten. Likaså krävdes ett ökat internationellt samarbete och ett bättre utnyttjande av telegraf- och telefonförbindelser för kommunikation och rapportering. De första synoptiska kartorna började ritas i maj 1873 och byggde på samtidiga rapporter från ett flertal utländska telegramstationer och tio svenska. Syftet var att sprida information om väderleksläget till en större allmänhet vilket bl a skedde genom en särskild väderleksbulletin som började utges 1874 och genom att den synoptiska kartan och en vädersammanfattning från 1878 dagligen publicerades i Aftonbladet. Ambitionerna stannade inte vid att beskriva hur väderläget varit; från 1881 gjordes även prognoser som sändes till tidningar och större järnvägsstationer. Intresset ökade successivt och 1889 böljade prognoser för jordbruket att sändas ut till särskilda abonnenter.

Förutom arbetet med den praktiska vädertjänsten ägnade R även tid åt fortsatt vetenskaplig forskning och publiceringsverksamhet. Han var 1878-87 tf lärare i fysik vid StH och 188082 tf rektor. Därefter drev han även en Tabell- och räknebyrå för att dryga ut sina inkomster. R blev LYA 1873, LVS 1875 och LLA 1878. Hans självbiografi finns i StH:s arkiv.

Son till Levi R var även Semmy R (1839–1922) som avlade studentexamen i Uppsala 1858 och hovrättsex vid UU 1864 och som 186585 var anställd i olika befattningar i ÖÄ. Han blev polisintendent 1872 och gjorde fem år senare en utrikes resa för att studera polisväsendet, varefter han 1880 publicerade Polisen i Paris samt hufvudgrunderna af Frankrikes brottmålsprocess och fångvård jemte delar af Paris' kommunalväsende. 1881 blev R sekreterare i ÖÄ:s kansli och s å ledamot av kommittén för avgivande av förslag till förordning angående lösdriveri m m. Betänkandet antogs nästan oförändrat av riksdagen, och lagen (1885) ansågs vara ett steg i humanitär riktning. R publicerade 1884 även Quels sont les moyens les plus efficaces pour prévenir et combattre le vagabondage?.

R utnämndes 1885 till polismästare i Sthlm och kom som sådan redan hösten s å att stå i händelsernas centrum. I paniken efter en Christine Nilsson-konsert miste 18 personer livet och ett stort antal skadades (jfr bd 26, s 690) vilket medförde att polisledningen utsattes för skarp kritik för bristande planering. R åtalades på fyra punkter men frikändes av Svea hovrätt. R:s egen förklaring trycktes under titeln Olyckshändelsen vid Södra Blasieholmshamnen den 23 september 1885 ... (1886). Saken debatterades också i pressen; i synnerhet SvD tog tillfället i akt att attackera R, enligt tidningskollegan Figaro främst på grund av att R var liberal, human och jude (Andersson).

R:s utlandserfarenheter kom väl till pass vid den omorganisation av stadens polisväsende han lyckades genomdriva. Han moderniserade poliskåren vad gällde t ex uniformering och beväpning; han sökte också öka dess kompetens och bredda rekryteringen bl a genom att värva personer med studentexamen. R representerade Sverige vid flera utländska kongresser, bl a den internationella anti-anarkistkongressen i Rom 1898.

Efter sin pensionering 1899 var R 18981913 VD för Sthlms utskänkningsbolag, 1898 ombildat till ab Göteborgssystemet i Sthlm, vilket hade oktroj på brännvinsförsäljningen i Sthlm. Han kom emellertid i häftig konflikt med Ivan Bratt (bd 6) som 1909 blivit revisor i bolaget och anklagade detta bl a för lössläppthet i nykterhetsfrågorna. R avfärdade den betydligt yngre Bratts kritik som "klåfingrig", deras olika uppfattningar ledde till en offentlig debatt och anmärkningarna resulterade i att stadsfullmäktige 1913 beslöt att inte förlänga oktrojen som istället gick till Bratt och det av honom nystiftade ab Stockholmssystemet.

R:s erfarenhet och kapacitet togs i bruk för en rad uppdrag. Han blev 1897 ledamot av kommittén angående ordnande av fosterbarnsvården och 1903 av kommittén angående bestämmelser om automobiltrafik. Han var styrelseledamot i fastighetsab Drott och livförsäkringsanstalten Trygg samt sekreterare i Sthlms mosaiska församling 1868–1908. Han har beskrivits som vänsäll och humoristisk. Under studietiden hade han sysslat med teater och var "ingen dålig aktör" (Fredriksson). Handlingar efter honom finns i SSA.

Semmy R var g m Jeanette R, f Leman (18541938; jfr bd 22, s 517) som blivit känd genom Ernst Josephsons (bd 20) 1883 målade porträtt av henne. Son till Semmy och Jeanette R var kaptenen Arvid R (18841968), som i sitt första äktenskap med Carin Cecilia Gentele var far till operachefen Göran Gentele (191772).

Författare

Carl Henrik Carlsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt. Allmänt: K O Bonnier, Bonniers, 3–4 (193031); [W Möller,] Firman Rubenson & C:o 100 år (Handelsresanden 15 dec 1921); SMoK; Sv släktkal 1938 (1937); Örnberg, 2 (1885).

Ruben Wulff: Gamla judiska gravplatser i Sthlm (1927), s 114 o 162; H Valentin, Judarnas hist i Sverige (1924).

Wolff R: B Tarschys, Chevra kaddischa 150 år (1944).

Albert R: F Hedberg, A R (Svea, 58, 1902, s 236–239); A Helmer, Sv solosång 1850–1890, 1–2 (1973, 1972); L Jonsson, Ljusets riddarvakt: 1800-talets studentsång utövad som offentlig samhällskonst (1990); MA, M 1771–1995 (1996), ed P Nyström o A-M Elmquist; Musiken i Sverige, 3. Den nationella identiteten 1810–1920 (1992), ed L Jonsson o M Tegen; SvD:s hist, 2 (1965); Sv musiktidn 1897, s 1-2.

Ludvig R: I Hammarström, Sthlm i sv ekonomi 1850–1914 (1970).

Erik o Olga R: Paus, Konsertförening får stordonation (DN 9 jan 1963).

Robert R: G Eriksson, Kartläggarna (1978); H E Hamberg, R R (VAÅ 1903, s 119–129); G Svanberg, Redovisn för en lång lefnad (1949); C-G Thomasson, StH 1878–1887: matr:biogr (1969), s 26; Vädret, vattnet och vi: SMHI fyller 100 år (1973), ed J Moen.

Semmy R: I Anderson, SvD:s hist, 1 (1960), s 26; Ab Sthlmssystemet 1913–1938 (1938), s 25–74; G Fredriksson, Teaterminnen (1918), s 17; Idun 1899, nr 23, s 4; B Järbe, Polisen i Sthlm förr o nu (1975); Majestät i närbild: Oscar II i brev o dagböcker (1960), ed S Hadenius o T Nevéus; J Sachs, Mitt livs saldo, 1 (1949), s 66, 72 o 82; Sv justitimatr (1887), ed H Gullberg o V Kôersner; H Westling, Ivan Bratt... (1997). – Födelsedagshylln:ar och nekr:er i dagspressen.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Rubenson, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6966, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson), hämtad 2019-12-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6966
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Rubenson, släkt, urn:sbl:6966, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson), hämtad 2019-12-11.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se