Algot H L Ruhe

Född:1867-11-03 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län
Död:1944-09-24 – Danderyds församling, Stockholms län (i Djursholm)

Författare, Tandläkare


Band 30 (1998-2000), sida 702.

Meriter

Ruhe, Algot Henrik Leonard, f 3 nov 1867 i Lund, d 24 sept 1944 i Djursholm, Danderyd. Föräldrar: lektorn FD Johan Jonas R o Thora Maria Jensine Björkbom. Mogenhetsex vid H elementarlärov i Lund 2 juni 87, inskr vid LU 24 aug 87, elev vid Tandlaegeskolen i Khvn jan 89, avslutande ex där 28 juni 91, prakt tandläk i Ottensen, Hamburg, nov 91–juli 93, i Khvn juli 93–febr 95, erhöll tillstånd att i Danmark utöva tandläkarkonsten 21 sept 94, prakt tandläk i Lyon, Frankrike, april 95–april 96, i Sthlm 96–02, erhöll K M:ts tillstånd att i Sverige utöva tandläkarkonsten 15 okt 97, redaktionssekr i Odontologisk tidskr 98–99, led av styr för Sveriges förf:fören 14, v ordf där 15–19. Förf.

G 1) 29 aug 1895 i Khvn, Vor Frue Kirke, m Sophie Lucy Arndrup, f 6 april 1870 där, S:t Jakob, d 11 april 1900 i Sthlm, Hedv El, dtr till overretsassessoren justitierådet Carl Emil A o Jeanette Georgine Ricard; 2) 8 jan 1904(–14) i Khvn m Hedvig Johanna Vikström, f 1 maj 1870 i Gbg, Domk, d 26 april 1927 i Paris (enl db för Sthlm, Hedv El), dtr till grosshandlaren Oscar Gustaf V o Anna Eleonora Sofia Norström.

Biografi

Algot R växte upp i en borgerlig och akademisk miljö i Lund. Det var också i Lund, i kretsen kring Bengt Lidforss (bd 22), som hans politiska radikalism utbildades. Som vuxen fann sig R väl tillrätta i Danmark och Frankrike under långvariga vistelser i dessa länder. I Danmark studerade han till tandläkare och både där och i Frankrike praktiserade han i detta yrke. R verkade som tandläkare även i Sthlm, men 1902 stängde han praktiken där och levde i fortsättningen som fri skriftställare.

För sitt genombrottsverk Svaga herrar (1902) hämtade R motivet från ett stambord i baren till Grand Hôtel i Sthlm. Distans och ironi präglade framställningen i detta liksom i andra litterära verk från tiden. R tolkade en skeptisk och cynisk tidsanda. Med några sköra berättelser tog han plats bland de unga på parnassen, en position som med tiden försvagades. Sitt stilistiska ideal hämtade han från Anatole France. Ett modernt och frigjort sätt att i den franske författarens anda återberätta fromma legender visade R i Heliga kvinnor (1905).

I en verksamhet som politisk skribent och litterär introduktör profilerade sig R genom en radikal socialistisk hållning. När han i en skrift 1907 behandlade Jean Jaurès, den franske socialistledaren, var perspektivet militant och revolutionärt. Han riktade kritik mot Jaurès' benägenhet för politiska kompromisser. Ett socialistiskt deltagande i borgerliga ministärer, den några år senare även i Sverige aktualiserade ministersocialismen, avvisades. När R:s sociala engagemang kompletterades med filosofisk beläsenhet löstes efter hand hans band till de organiserade arbetarna upp. Ännu i broschyren Socialism och livsglädje (1910), en av R:s mera originella insatser, rådde en fruktbar kombination. Hur kluven han blev i sitt förhållande till socialister och borgerliga visade han i De två nationerna (1914). Den auktoritet som R byggt upp från en radikal position gick efter hand förlorad. Han blev mera nyanserad och mindre slagkraftig.

R förmådde att under en del år underhålla på en gång vördnadsfulla och vänskapliga relationer till August Strindberg. Denna vänskap mattades dock 1909. R blev försiktigare som opinionsbildare och gjorde sig inte hörd bland Strindbergs förespråkare under fejden 191012. Han var annars den med vars diskreta hjälp den unga Fanny Falkner 1921 tecknade ner sina minnen av mästaren, som R gärna benämnde Strindberg.

R:s filosofiska intresse kulminerade med hans studium av Henri Bergsons filosofi. R blev dennes sv introduktör. Han översatte, något med John Landquists (bd 22) hjälp, sex av Bergsons huvudverk. Till flera av dennes nyckeltermer nödsakades R att skapa sv motsvarigheter. I språkligt avseende har hans översättningar ifrågasatts, men vissa av de sv termerna har likafullt förblivit gångbara. Den bok om Bergsons filosofiska tänkesätt som R gav ut 1914, och som med Bergsons gillande kom ut på engelska i London s å, är initierad men saknar originella drag.

R:s personliga kontakt med Bergson öppnade vägen för en bekantskap med Marcel Proust. En av dennes romanfigurer i huvudverket, som talar en något bräcklig franska, har lånat drag av R. Vid Prousts frånfälle 1922 skrev R en nekrolog som omgående trycktes i Folkets Dagblad Politiken (20 nov 1922). Bergson och Proust figurerar i R:s egen skönlitterära produktion, i Under kärlekens vingspets (1923). Tydliga porträtt tecknas där; båda är studerade på nära håll.

Under åren 191820 redigerade R en egen veckotidning, Cyrano, som finansierades med franska pengar förmedlade av den i Sverige verksamme Lucien Maury. R.s verksamhet som kulturskribent inskränkte sig dock inte bara till introduktion av fransk litterär kultur och filosofi i Skandinavien. Som tandläkare i Lyon på 1890-talet skaffade han sig möjligheter att sprida sv kultur till franska läsare. Det skedde genom kontakter som togs väl tillvara. En väsentlig insats gjorde R också genom sin danska orientering. Denna gjorde sig fördelaktigt gällande då han 1917 översatte och introducerade psykologen Ludvig Feilberg. Dennes, liksom R:s, ursprungliga skolning var naturvetenskaplig. Personlig bildning och själslig förfining i tidens anda var bådas ledmotiv.

R:s vänskap med John Landquist överlevde inte första världskrigets påfrestningar. Hans franska engagemang blev för mycket för Landquist. I hyllningarna till Anatole France, när denne fick nobelpriset i litteratur 1921, tog den mer undanskymde R inte del och när omsider 1927 även Bergson fick ett nobelpris stod Landquist ensam för den filosofiska sakkunskapen. En litterärt bärkraftig berättelse av R:s hand med lätt skabröst motiv infördes i en minnesbok 1924 över författarvännen Henning Berger (bd 3). Den utsattes för Fredrik Bööks (bd 7) förkastelse och bidrog till att R, som stod alltför isolerad för att orka uppträda till sitt försvar, försvann från det litterära synfältet.

R:s senare år förflöt under försämrade publiceringsmöjligheter. Yrkesvalet som tandläkare bidrog av allt att döma till hans goda ekonomi i yngre år. Men han återupptog inte detta yrke trots att de litterära intäkterna begränsades. R:s band till Lund och den skånska provinsen bestod. Vänskapen med Axel Ebbe (bd 11) stod fast under åren och en i yngre år grundlagd förbindelse med Sven Lidman (bd 22) dog heller inte ut, även om det konstnärliga styrkeförhållandet dem emellan sedan länge var omkastat. R:s förmåga till vänskap kan avläsas i det eminenta arkiv över andra av tidens författare som han lämnade efter sig. Som omsorgsfull arkivbildare har han blivit av särskild betydelse för den litteraturvetenskapliga forskningen. Han tog också aktiv del i författarnas föreningsangelägenheter. R var en kultiverad konversatör som väl hanterade den skånska egenarten.

Värdet av R:s skönlitterära insats har inte blivit bestående. Han är dock i vissa avseenden representativ för sin tid och han förtjänar att ihågkommas som förmedlare av europeisk kultur.

Författare

Åke Lilliestam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s stora arkiv (bl a stor brevsaml) i KB; enstaka handl:ar även i UUB.  Brev från R i GUB (bl a till F Ström o H Söderberg samt många till G af Geijerstam), KB (bl a till B Bergman o D Sprengel samt många till H Berger, J Landquist o S Lidman), LUB (bl a till L Weibull o många till J af Klercker), RA (bl a till Axel o Thyra Klinckowström), UUB (bl a till S Fries), SSA o i NordM (till K E Forsslund) samt i Det Kongl Bibl, Khvn.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bakom fasaden. Femton små komedier. Sthlm 1901. 164 s.  Cyril och Irmelin. Sthlm 1902.161 s. Ny genoms uppl: Två om en kvinna. 1910. 128 s. [Enl uppg även i tysk övers.] - Svaga herrar. Sthlm 1902. 230 s. [Ny utg] 1917. 160 s. (Bonniers 85 öres böcker [omsl].)  Den tredje Adam. Roman. Sthlm 1903. 229 s.  Gotska Sandön (STFÅ, 1903, Sthlm, s 96115).  Älfkonungen. En gatans ballad / P.S. (Med pensel och penna, 1904/05, Upps, 4:o, n:o 2, s [57], 3, s [15])  Heliga kvinnor. Deras lefnad o under, som de förtäljas i gamla skrifter. Sthlm 1905. 191 s.  Maxim Gorkij, upprorsmannen. Hans lif o litterära verksamhet. Sthlm 1905. 39 s. (Serien Fria ord 5 [omsl].)  Kampen för religionsfrihet. Malmö 1906. 35 s. (Socialdemokratiska ungdomsförbundets agitationsskrift [broschyr], n:r 12.]) Overs: Taistelu uskonnonvapaudesta, Porvoo 1911, 55 s, 1 portr. (Suomen sos.-dem. nuorisoliiton kirjasto n:o 2.)  Jean Jaurés. Malmö 1907. 32 s. ([Omsl:] "Frams" småskrifter [broschyr], n:o 19.) - Töm kyrkan! En stridsskrift mot de kristna bruken. Malmö 1908. 16 s. [Frams broschyr, 24.] Övers (bearb): Kirkot tyhjiksi!, kirkollisia seremo-nioita vastaan, Tampere 1912, 23 s (Suomen ... 6). – Långt österut (STFÅ, 1908, s 200218).  Menlösa barn. Femton små skisser o komedier. Sthlm 1909. 210 s. – Virvlar. Tolv konter o komedier. Sdilm 1910. 229 s. – Socialism och livsglädje. Sthlm [omsl] (trJönköping) 1910. 20 s. [Frams broschyr, 41.]  Den förbjudna frukten. Sthlm 1910. 208 s. 2. uppl s å. [Ny utg] 1918. 174 s. Övers: Den forbudne Frugt, Khvn 1918, 203 s. – Den höga familjen. Sthlm 1911. 152 s. – Det ljusa budskapet. Sthlm 1911. 102 s.  Le saumon de l'ile du bonheur (La revue scandinave, année 2, 1911, Paris, s 722728).  Livet på Gotska Sandön, vår nya nationalpark (STFÅ, 1912, s 81104).  De två nationerna. Sthlm 1914. 231 s.  Henri Bergson. Tänkesättet Bergson i dess grunddrag. Sthlm 1914. 175 s, 1 pl. Bearb i övers: Henri Bergson, an account of his life and philosophy. London 1914. 245 s, 1 pl. (I samarb med N M Paul.)  Sverges ånger av Mogens Lang. Sthlm 1915. 184 s. [Pseud.]  Gamla studenter och nya människor. Sthlm 1915. 72 s. [Utökad version av föredr för Stockholms högskolas studenters förening 23/4 s å.]  Woodrow Wilson. Människan o statsmannen. Sthlm 1916. 111 s, 1 pl. Övers: ihminenjaval-tiomiesjyväskylä 1919, 86s.-Förord (KGrelling, Anti-J'accuse, ett tyskt svar, Sthlm 1916, s 3 f). - Ludvig Feilberg (L Feilberg, Nutids själavård Sthlm 1917, s 550).  Flammorna och röken. Roman. Sthlm 1920. 293 s.  F Falkner, Strindberg i Blå tornet. Sthlm 1921. 133 s. [Anon medförf.] 2. uppl s å. Övers: Strindberg im Blauen Turm, Miinchen 1923, 203 s, 5 pl.  Jag och du  i samtal och umgänge. Studier över en sida av livet. Sthlm 1922. VIII, 165 s.  Under kärlekens vingspets. Roman. Sthlm 1923. 263 s.  Mirette. Ett minne (Boken om Henning Berger, en minnesgärd av hans vänner. Red av A Möller, Sthlm 1924, s 19-43). - Amors skälmstycken och andra. Sthlm 1925. 157 s.  Staden i vår dröm. 1. En lördag på hösten. 2. Söndagen. Sthlm 1927. 260 s.  I en turistådra. En färd genom Strömsholms kanal (Svensk turisttidning, årg 6, 1927, Sthlm, 4:o, s 388391).  Vingarnas hjältar. Äventyr o händelser i luften. Sthlm 1928. 248 s. (Tills med A Florman.) - Från det litterära livet kring sekelskiftet jämte några Strindbergsminnen ("B-M-F." årg 14, 1932, Sthlm, 4:o, nr 8, s 13).  Är jag välkommen? Tidsroman av Erland Gade. Sthlm 1935. 213 s. [Pseud.]  Stationsinspektorsföreningen vid Sveriges statsbanor. Minnesskr till 50-årsdagen dll april 1937 på föreningens uppdr utarb. Sthlm 1937. 94 s. - Bidrag i bl a: OoB 1893, 1896-98, 1901-03, 1906, 1910, 1915-16, Sthlm, Nordisk revy för politik, sociala ämnen, konst o litteratur, 1897, Sthlm 1896-98, Odontologisk tidskrift, 18971901, Sthlm, Varia, illustr månadsskr, 190304, 1906, 1908, Sthlm, Fram, socialdemokratiska ungdomsförbundets organ, 190610, Malmö, fol, Forum, 1915, Sthlm, 4:o (rec), Saisonen, magasin för konst, nyheter o moder, 191619, Sthlm, 4:o, Vår tid, årsbok utg av Samfundet De nio, 191718, Sthlm, Spindeln, 1918, Jönköping, 4:o (enkätsvar), Äpplet, Wahlström & Widstrands Wägvisare, 1922, Sthlm, 4:o, "B. M. F.", organ för Svenska bokhandelsmedhjälparefören, 193942, Sthlm, 4:o,Janus, ideell tidskr, 1935, Sthlm, 4:o, o övr tidskr nämnda nedan under Utgivit; La gazette de Paris, 1921, fol, Revue d'art dramatique, 18981902, Paris, 4:o, La revue scandinave, 1911, Paris; vidare: Skånska Aftonbladet, Malmö, 1886, Arbetet, Malmö, 188990, 1905-08, LeTout-Lyon, littéraire, artisdque et mondain 1896, SvD 1897, 1903-05, Le salut public, Lyon, 1898, 1901, DN 190508, 1917, Verdens Gang, Kristiania, 1906, Folket, Eskilstuna, 190607, Socialdemokraten, Sthlm, 190607, Afton-tidningen, Sthlm, Svenska folket, Sthlm, 1907, Stormklockan, Sthlm, 190910, 1915, Politiken, Khvn, 1913, Dagen, Sthlm, 1913, samt tidnK0benbavn, Folkets dagblad Politiken, Sthlm, Stockholms Dagblad, Malmö-tidningen, Lunds Dagblad, Aalborg Amtstidende, L'Eu-rope nouvelle, Paris; tidar m m se i allmänhet förteckn (fö otillförlitlig) i Dubois, nedan anf arb.


Redigerat (utgivit): Dansk Tandlasgeforenings Tidsskrift. Aarg 6. [Rubr.] 1894. Khvn. (Red o ansv utg [delvis redan 1893; allt enl uppg].)  Odontologisk tidskrift. Årg 6-7, 189899. Sthlm. IX, 254, X, 354 s (+ div pl o annonser). (Redaktionssekr.)  Nordisk tandläkare tidskrift. [Årg 1-3,] 1900–02. Sthlm. IV, 392, 412, 268, 22 s (+ annonser). [Forts:] Skandinaviska tandläkare-föreningens tidskrift. Årg 4, h 1*, 1903. Gbg. 37 s. (Red o ansv utg.)  Det nya Europa. Internationell tidskr. Utg av G F Nicolai. 1918: h 12. Sthlm. 63, 48 s. (D:o för den sv uppl.)  Cyrano. Årg 13, 191820. Sthlm. Provnr, 2: l-[29], 3: 13*. Fol. 33 x (4) s. 1: 110. 4:o. 10 x 16 s. (D:o.)

Översatt (förlagsort vanligen Sthlm): E Renan, Jesu lefhad, 1907,147 s (Ljus en-kronas bibliotek); H Bergson: Skrattet, en undersökn av komikens väsen, 1910, 172 s, 2. uppl 1928, Intuition och intelligens, inl ull metafysiken, 1911, 77 s, 2. genoms uppl 1914, 3. uppl 1928, Den skapande utvecklingen, om livets betydelse, 1911, X, 345 s, 2. uppl 1928, Filosofien och livet, fyra föredr, 1912, 133 s, 2. uppl 1928, Tiden och den fria viljan, en undersökn av de omedelbara medvetenhetsfakta, 1912, VIII, 166 s, Materia och minne, en undersökn av kroppens förh till själen, 1913, XVI, 230 s, Krigets betydelse, 1915, 63 s, Själslig kraft, studier o föredr, 1921, 180 s, Skapandet och det nya (Nordisk tidskrift ... utg av Letterstedlska fören, N S, årg. 6, 1930, 4:o, s 441-456, anon); J Finot, Långlevnadens konst, 1912, 282 s (anon); Severin Christensen, Social etik på rättsprincipens grundval, 1913, XII, 367 s; W Sombart, Kapitalismens anda, bidr till den moderna affärsmänniskans andl utvecklingshist, 1916, VIII, 232 s; William James, Pragmatism, ett nytt namn för några gamla tankegångar, allmänfattliga föreläsn över filosofi, 1916, 261 s (Moderna tänkare 14 [omsl]); L Feil-berg, Nutids själavård: om största utbytet av själens gåvor, 1917, 260 s (med inl); M Barres, Frankrikes odödliga själ, Sthlm 1917, 64 s; W Rathenau: Kommande tider - kommande ting, 1917, XII, 306 s, 2.-3. uppl s å, 4.-5. uppl 1918, Till Tysklands ungdom, tankar om den tyska folkkaraktären, 1918, 136 s, 2. uppl s å, Framtidens näringsliv, 1918, 205 s, 2.-3. uppl s å, Själens krafter, bidr till nutidens psykologi, 1918, 340 s, 2. uppl s å, Nutidens väsen, 1918,122 s, 2.-3. uppl s å, Kejsaren, o andra studier, 1919,114 s; G. F. Nicolai, Krigets biologi, en naturforskares betraktelser, 1918, XV, 646 s, 1 karta, 1 pl; C Bogö, Spårlöst -!, berättelse från undervattenskriget, 1918, 222 s, 2. uppl s å; L Thoma, Badgästerna, en munter småstadshist, 1918, 345 s (tills med E. Wasrn-Bugge, Modärn humor 2); Varför Tyskland kapitulerade den 11 november 1918, 1919, 60 s (anon), [ny uppl] 1920; B F. Cummings, [pseud] W. N. P. Barbellion, Ur en bruten mans anteckningar, 1922,160 s, 1 portr; [W Aiken,] Lord Bea-verbrook, Framgång, en handledn i konsten att nå vad man vill, 1922, 109 s, 2. uppl s å; M Lenéru, En kvinnas biktbok, 1923, 262 s; G de Voisins, Krogen vid vägskälet, 1923, 196 s, 1 portr; J Payot, Erövringen av lyckan 1923, 259 s, 1 portr (bearb, [omsk] Moderna tänkare, 18); S I. Nervil, Energi, en handledning i viljans o kroppens träning genom dagliga övn, 1923, 107 s; [A] Brillat-Savarin, Smakens fysiologi, 1924, 463 s; V Margtteritte, Äktenskapskamraterna ... parisisk sederoman, 1924, 391 s; T Olesen Lökken: Niels Hald, boken om en nutidsbonde, 1924, 229 s, Klaus Bjerg och Bodil, 1926, 291 s, [ny utg] 1938, 192 s (Svenskajournalens premiebok [ryggtitel]); J P Eck-ermann, Samtal med Goethe under hans sista levnadsår, d 1-2, 1925, 559 s, 16 pl (Levande litteratur, 12); Ditlef Nielsen, Den historiske Jesus, 1925, 231 s (Bonniers små handböcker i vetenskapliga ämnen [6]); M Rostand, Casanovas kärleksliv, 1925, 183 s (Kärleksöden 3); O Mirbeau, En kammarsnärtas upplevelser, 1926, 221 s, [nya uppl:] Norrköping (tr Sthlm) 1937, Sthlm 1941, [Sthlm, tr] Åstorp 1944, 255 s, Sthlm 1945, 238 s; M Dekobra: Madonnan i sovvagnen ... från fr av Ingeborg Witt, 1926, 252 s (pseud), 2. uppl 1930, 22 s, [nya utg:] Norrköping 1937, 222 s (Romanbiblioteket [omsl]), Sthlm 1944, 256 s, 1946, 240 s, Den vingade Venus, roman, 1930, 203 s; Bröderna Goncourts dagbok, minnen från det litterära livet 1851-1895, i urval, 1-2, 1927, 224 s, 1 portr, 270 s; C Ramus, Hur medelåldern överlistas, en handledn i konsten att hålla sig ung enl moderna hygieniska principer, 1927, 214 s; J Cournos, Sådant är livet, Candides upplevelser på 1900-talet, berättelse, 1928, 290 s; F Hurley, Vildar i vardagsliv, 1928, 378 s (Färder och äventyr); A Adler: Individualpsykologien, vägen ull människokunskap, 1928, 208 s, 2. uppl s å, 3. uppl 1939, 215 s, Livets mening, 1934,169 s; T Rau-cat, Höga måne, det var ditt fel, en roman från Japan i våra dagar, [Sthlm, tr] Mariestad 1929, 268 s; R E. Byrd, Mitt liv i luften, 1929, 226 s, 1 portr, 7 pl-bl (med fackligt bistånd av E Nordquist); A Mohn, Henri Bergson (OoB, årg 38, 1929, Sthlm, s 100-110); G Frö-schel, Irene blir en annan, roman, 1931, 254 s; F Carco: Den stora ångesten, Sthlm, Paris, Budapest 1932, 250 s, Åtrå, 1939, 256 s, [ny uppl] 1943,254 s, [ny utg] 1945, 209 s, [ny uppl] 1947, 207 s; Th. van de Veide, Den sexuella fientligheten i äktenskapet, Paris, Sthlm, Budapest [1933], 249 s; L Fischer, Kontorsfolk, 1933, 243 s, [ny uppl] 1940; CJeffery, Hur man blir fri från reumatism, 1935, 173 s; H Hauser, Men livet går vidare ... historien om en ungdomstid, 1936, 316 s; E Lajtha, Landet som ler, 1937, 263 s, 16 pl-bl (tills med F Hellstedt); H Hanselmann, Problembarn och barnproblem, 1937, 198 s ([omsl:] Handböcker i psykisk hälsovård och fostran [2]).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 15 okt 1897, nr 39, RA.

N Afzelius, En bortglömd: A R 3/11 1867  24/9 1944 (Bokvännen, 9, 1967); J-F Battail, Le mouvement des idées en Suéde à l'âge du bergsonisme (1979); F Böök, Boken om Henning Berger (SvD 19 nov 1924); M Dubois, A R  kulturförmedlare o europeisk visionär (1989), o där anf källor o litt; J Landquist, A R: stoiker med syndaregister (AB 31 jan 1952); S Lidman, Mandoms möda (1954); dens, Vällust o vedergälln (1957); P E Ljjung], A R  det modernas apostel (Den sv litt:en, ed L Lönnroth o S Delblanc, 4, 1989); SMoK; H Sundén, Bergson en Suéde (Revue internationale de philosophie, 3, 1949); S Swahn, rec av M Dubois, A R  kulturförmedlare o europeisk visionär (Samlaren 1991); SFL 19001940, 2 (1942).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Algot H L Ruhe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7021, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7021
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Algot H L Ruhe, urn:sbl:7021, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se