Meriter

Runmark (före 24 jan 1920 Andersson), August Richard, f 24 jan 1885 i Jällby, Älvsb, d 1 dec 1959 i Sthlm, Gust Vasa. Föräldrar: hemmansägaren Anders Fredrik Magnusson o Ada Sofia Andersdtr. Stamanställd vid Göta livgarde 05, gardist 06, korpral där 07, realex vid Kungsholmens realskola, Sthlm, 1 juni 08, bokförare o exp:biträde vid Tidn:s ab Sv Morgonbladet 10 jan 10, kontorschef 11 okt 17, VD där 10 april 18–1 okt 19, disponent i ab Sv kyrkans diakonistyrelses bokförlag (SKDB) 15 dec 19, VD 28 maj 20–13 maj 55, led av styr där 28 maj 20–juni 58, VD o led av styr för Sveriges kristliga studentrörelses bokförlag 23–53, för ab Libraria 23–juni 59, led av Sv kyrkans missionsstyr:s arbetsutsk 32–57, av styr för Sv bokförläggarefören 34–53, av dir för Sv missionssällsk 37, av sv landskomm av Lutherska världsförb (från 1 juli 49 Lutherska världsförb:s sv sektion) 38–58, av styr för Sv bibelsällsk 46–56.

G 1 juni 1912 i Asklanda, Älvsb, m Karin Ingeborg Jonsson, f 28 nov 1885 där, d 26 juli 1967 i Sthlm, Gust Vasa, dtr till köpmannen Alexander J o Karolina Åhman.

Biografi

Richard R arbetade i sin ungdom på föräldrarnas gård. För att skaffa sig en bättre utkomst tog han värvning och var under några år stamanställd vid Göta livgarde i Sthlm. Efter realexamen och handelsutbildning erhöll R – som växte upp i en bygd med stark anknytning till den religiösa väckelsen – anställning i Sv Morgonbladet. Tidningen, som grundats av Per Ollén och länge leddes av medlemmar av familjen Ollén (bd 28), framträdde som språkrör för frikyrkligheten, särskilt Sv missionsförbundet. R arbetade först bl a med annonsackvisition och fick rätt snart ledande befattningar på tidningen.

1919 kallades R till Sv kyrkans diakonistyrelses bokförlag (SKDB) där han 1920 utnämndes till VD och s å inträdde i styrelsen. Diakonistyrelsen hade inrättats 1910 med uppgift att "verka för en rikare utveckling av församlingslivet och den kristliga kärleksverksamheten inom den svenska kyrkan". I stadgarna talades också om att uppgiften var att anskaffa "erforderliga hjälpmedel", varmed avsågs periodiska och andra skrifter. Redan 1910 beslöt styrelsen att bilda ett aktiebolag för bokförlagsverksamheten och det stadgades att förlaget skulle "utgiva och låta försälja endast sådana artiklar, vilka uttryckligen godkännas av Diakonistyrelsen". SKDB var således ett fristående aktiebolag men vad som gavs ut måste vara godkänt av Diakonistyrelsen, i praktiken dess "skriftutskott". Utgivningen bestod av böcker, broschyrer och tidskrifter. Blanketter för såväl kyrklig administration som för skolan och socialhjälpens organ blev från 1920-talet också en viktig utgivning, sedan förlaget inköpt ett par mindre blankettförlag. Sveriges kristliga studentrörelses förlag med i huvudsak teologisk inriktning övertogs 1922 och blev som dotterbolag en självständig enhet med R som chef.

R gjorde som bokförläggare och chef för SKDB en betydande insats genom sin administrativa skicklighet, ekonomiska blick och praktiska läggning. När han tog över ledningen hade förlaget en svag ekonomisk ställning och var i realiteten nära konkurs men efter hans tillträde vände utvecklingen. R arbetade bl a med bokspridarorganisationen och hans satsning under 1920-talet på en aktiv försäljningsstrategi med resande ombud, som besökte pastorsexpeditioner och skolstyrelser och etablerade kundkontakter över hela landet, visade sig vara lyckosam. SKDB blev dominerande främst på den kyrkliga blankettmarknaden, men också litteraturutgivningen var framgångsrik.

SKDB:s utgivning utgjordes av brukslitteratur i vid mening. Under perioden 1910–33 utgavs bl a biblar, psalmböcker och annan gudstjänstlitteratur i över fyra miljoner exemplar, uppbyggelse- och missionslitteratur i över en miljon exemplar, böcker för kyrkligt liv och arbete samt ungdomslitteratur i vardera över två miljoner exemplar. Verk med stora upplagor var Rune Lindströms (bd 23) Ett spel om en väg som till himla bär (1941) och Bo Giertz' Stengrunden (1941). Bland de skönlitterära författarna fanns Nils Bolander, Gunnar Edman, Axel Hambraeus och Bengt E Nyström. Andra kända författarnamn på förlaget var Olle Nystedt (bd 27) och Eivind Berggrav. Förlagets stapelvaror – biblar och psalmböcker – var stora försäljningsartiklar, särskilt under en tid då varje sv skolbarn fick en bibel som gåva av skolan. Ett försök till förnyelse var Nya psalmer (1921). Införandet av en ny psalmbok och koralbok 1937–39 och ny kyrkohandbok och evangeliebok 1942 inbringade betydande vinster till förlaget.

R lyckades – under många år med litteraturchefen Per Hasselrot vid sin sida – hålla förlaget på en kurs som var både ekonomiskt och ideologiskt försvarlig. Olle Nystedt konstaterade att R drev fram förlaget till en allt solidare ställning och gjorde bedömningen att under ekonomiska mödor förlorade han aldrig ur sikte den ideella synpunkten att förlaget skulle stå till kyrkans tjänst. Vid 1950-talets början var den ekonomiska ställningen väl konsoliderad. Den vinst som återstod efter en fastställd begränsad utdelning till aktieägarna finansierade till inte obetydlig del Diakonistyrelsens verksamhet.

Under R:s ledning växte SKDB till landets största förlag inom den religiösa sektorn. Det blev medlem av Sv bokförläggareföreningen 1921, vilket bröt dess branschmässiga isolering, och det blev efter hand ett av föreningens största förlag. R ingick i föreningens styrelse som enda representant för de religiösa förlagen. Ett dotterbolag till SKDB av stor betydelse var ab Libraria. Detta företag blev särskilt framgångsrikt genom sin ateljé för kyrkliga textilier. Också där genomförde R en ekonomisk uppryckning.

R tog aktiv del i det praktiska, kyrkliga arbetet och innehade många uppdrag på rikskyrklig nivå. I sin hemförsamling, Gustav Vasa i Sthlm, var han kyrkvärd med särskilt ansvar för församlingens ekonomi. – R var utåtriktad och handlingskraftig och ledde SKDB i patriarkalisk anda. Av människor han kom i kontakt med uppfattades han som sträng och temperamentsfull men samtidigt omtänksam.

Författare

Åke Kussak

Arkivuppgifter

Brev från R i LUB (bl a till E Newman o G Virdestam), UUB (bl a till J A Eklund o G Ekström) o i Sigtunastiftelsens arkiv (till M Björkquist).

Källor och litteratur

Källor o litt: Styr:prot, vol AI: 1, Sv Morgonbladets arkiv, RA.

J Nilsson, Kyrklig fronttjänst: Sv kyrkans diakonistyr genom 25 år (1935); B Runmark, SKDB-Verbum-SKEAB: ett o annat om kyrklig förlagshist o -problematik, 1–2 (1996); SMoK; J Svedjedal, Bokens samhälle: Sv bokförläggarefören o sv bokmarknad 1887–1943,2 (1993). – Art:ar om R i Sv Morgonbladet 19 jan 1945 o i SvD 23 jan 1945 o 2 dec 1959. – Intervju med dir Bo R 7 sept 1998.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Richard Runmark, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7040, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Kussak), hämtad 2024-09-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7040
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Richard Runmark, urn:sbl:7040, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Kussak), hämtad 2024-09-18.