J Åke J Rusck

Född:1912-08-09 – Ringarums församling, Östergötlands län
Död:1978-09-24 – Frötuna församling, Stockholms län (kbf i Nacka)

Företagsledare, Vattenfallsdirektör


Band 30 (1998-2000), sida 764.

Meriter

Rusck, John Åke J:son, f 9 aug 1912 i Ringarum, Ög, d 24 sept 1978 i Frötuna, Sth (kbf i Nacka). Föräldrar: kontorschefen Johan Oscar Johansson R o Ingrid Sofia Lewander. Studentex vid H a l i Norrköping 5 juni 30, inskr vid KTH 30 aug 30, ex från fackavd för elektronik där 9 maj 34, tf bitr ingenjör vid Vattenfallsstyr:s kraftverksbyrås driftavd 12 juni 34, e o bitr ingenjör 1 okt 35, e o ingenjör 1 april 36, e o byråingenjör 1 jan 38, e o förste byråingenjör 1 jan 39, allt vid kraftverksbyrån, tf driftdir o chef för Vattenfallstyr: s driftbyrå 1 sept 39, ord 1 jan 40, chef för Centrala driftsledn:s riksdriftbyrå 1 jan 40, sakk i utredn rör luftskydd för starkströmsanläggn:ar oktdec 41, led av Krigsskyddsnämnden för kraftanläggn:ar 30 juni 4245, sakk ang åtgärder mot spekulationer i vattenkraft okt 42febr 43, sekr i 1943 års elkraftutredn jan 43maj 45, kanslichef där jan 4348, kraftverksdir vid Statens vattenfallsverk o chef för Älvkarleby kraftverk 12 maj (tilltr 1 juni) 44, led av utredn rör vissa ändringar i vattenlagen nov 45sept 50, överdir o souschef i Vattenfallsstyr 17 maj (tilltr 1 aug) 46, led av komm för åtgärder mot spekulation i vattenkraft m m april–dec 47, v ordf i Sv elektricitetsverksfören 4757, generaldir i Vattenfallsstyr o chef för Statens vattenfallsverk 1 jan 4831 dec 57, led av styr för Luossavaara-Kiirunavaara ab (LKAB) 5257, ordf i styr för Livförsäkringsbolaget Balder 5355, led av organisationskomm för LKAB juni 55mars 56, ordf i statens elransoneringsnämnd 5556, i flygplatskomm okt 56–jan 57, VD i Scandinavian Airlines System (SAS) 1 jan 5815 juli 61, deläg i ab Sv kraftkontoret (från 30 maj 63 Allm ingenjörsbyrån ab) från 61, led av styr 6167 o från 72, ordf i styr där 61-65, rådgivare med FN-uppdrag i Tanzania 6568, vid United Nations Industrial Development Organization (UNIDO), Wien, 6972, led av styr i ett flertal olika sv kraftab o regleringsfören:ar.  LIVA 50.

G 2 april 1938 i Sthlm, Sofia, m Ilse Monika Anna Louise Weber, f 13 okt 1910 i Gbg, Ty, d 26 mars 1995 i Nacka, dtr till köpmannen Wilhelm Emil Otto Heinrich W o Johanna (Hanna) Blumenthal.

Biografi

Äke R inledde sin 23 år långa karriär inom Vattenfallsstyrelsen vid kraftverksbyråns driftavdelning i Sthlm. Hans viktigaste arbetsuppgift där var att skriva tekniskt-ekonomiska utredningar som underlag för utbyggnadsplaneringen. 1939, samtidigt som världskriget bröt ut, blev R chef för den 1 juli s å inrättade driftbyrån. Han kom därmed att ha ansvar för samkörningen mellan de olika kraftverken. Dessutom fick han chefsansvaret för Centrala driftsledningens riksdriftbyrå. Om denna tid skrev R: "Det var ett av de rörligaste och mest utåtriktade arbetena inom Kungl Vattenfallsstyrelsen, ett jobb där man ständigt lever i spänning för vad som skall hända."

Redan vid 36 års ålder utsågs R till generaldirektör i Vattenfallsstyrelsen, en befattning han uppehöll i tio år. Denna period präglades av ivrig anläggarverksamhet; den har också benämnts Den stora vattenkraftutbyggnadsepoken. Till gagn för den nya välfärdsstaten och en expansiv efter-krigsindustri skulle kraften i de sv älvarna omvandlas till elkraft. Det hastade; kriget hade medfört att kraftutbyggnaden hade släpat efter. Risken för elbrist var överhängande och vintern 1947–48 tvingades man införa ransonering av el. Den expansiva perioden manifesterades bl a i ett omfattande utbyggnadsprogram för Umeälven. Under R:s tid som generaldirektör fördubblades antalet anställda i Vattenfallsstyrelsen; personalstyrkan ökade från 7 000 till 14 000.

R:s chefsperiod präglades också av flera tekniska framsteg. I samarbete med ASEA utvecklades utrustning och även ett system för överföring av växelström med den höga spänningen 400 kV. Den nya tekniken demonstrerades genom anläggandet 194651 av överföringsledningen från Harsprånget i Stora Lule älv i norr till Hallsberg, Ör, i söder. Med 400 kV-ledningen intog Sverige en ledande roll inom högspänningstekniken. 1954 bands fastlandet och Gotland samman med en undervattenskabel. Förbindelsen var världens första med den nya högspända likströmstekniken. Även denna innovation var en frukt av samarbetet mellan ASEA och Vattenfallsstyrelsen.

Under 1950-talet mötte vattenkraftutbyggnaden ett motstånd med bas i naturskyddsrörelsen. 1952 bildades en "samarbetsnämnd för natur- och landskapsvård i samband med vattenkraftens utnyttjan", och 1954 tillsattes en delegation för kontakt med Vattenfallsstyrelsen. Många av vattenkraftens motståndare såg vid denna tid den nya atomkraften som ett alternativ till utbyggnad av de sv älvarna. Med atomkraftens hjälp skulle den planerade vattenkraftutbyggnaden kunna avlysas.

R hade en kluven inställning till atomkraften. Ett skäl till detta var att det rådde osäkerhet om i vad mån atomkraften utgjorde ett hot mot Vattenfallsstyrelsens dominans. Det fanns betänkligheter om vilka nya ägar- och driftsförhållanden atomkraften kunde föra med sig. R kom dock att förespråka att både vattenkraft och atomkraft skulle byggas ut. Motståndarnas förhoppningar om att atomkraften skulle ersätta vattenkraften avvisade han genom att framhålla de bägge energikällornas kompletterande egenskaper. Atomkraften skulle bidra till ökad vattenkraftutbyggnad och större regleringsmöjligheter i älvsystemen. Detta beroende på att kärnkraftverk inte, som vattenkraftverk, kunde ställa om effekten på kort tid. Kärnkraften skulle bära bottenbelastningen i kraftsystemet medan fluktuationerna i efterfrågan på el skulle mötas genom reglering av vattenströmmen i älvarna. Genom sitt ställningstagande bröt R den dittills rådande "vattenkraftfixeringen" inom Vattenfallsstyrelsen.

Den nya ståndpunkten offentliggjordes av R 15 nov 1955 vid konferensen Tekniken och morgondagens samhälle på biografen Rigoletto i Sthlm; mötet har också gått till historien under namnet Rigoletto-konferensen. Där redogjorde R för Vattenfallsstyrelsens atomkraftplaner. Först skulle ett atomvärmeverk, kallat Adam, byggas och därefter skulle ett atomkraftverk, kallat Eva, uppföras. R förklarade i sitt inlägg: "Vi skall med andra ord från Adam få ett revben för att skapa Eva." Detta utspel från R har betecknats som en markering av självständighet gentemot regeringen. Det har tom framställts som utmanande att R markerade en egen vilja hos Vattenfallsstyrelsen.

R har karaktäriserats som en god utredare och förhandlare. Han har också beskrivits som en "modernare" typ av ledare. Med honom var det slut på raden av "patriarker" i Vattenfallsstyrelsens ledning. Företagsnämnder bildades, och för att sprida information till de anställda initierade R vid sitt tillträde 1948 interntidningen Vi i Vattenfall. Under 1950-talets expansiva skede kallades tidningen Rekordmagasinet. Ett försök från R att genomföra en du-reform inom verket gick dock i stöpet. Initiativen visar på en önskan från R:s sida att reformera samarbetsformerna.

När R blev VD för SAS tillträdde han, trots att han bara var 45 år gammal, sitt andra toppchefsjobb. Hans kontakter med flygsektorn hade varit sparsamma och inskränkt sig till att utreda placeringen av Sthlms nya storflygplats. Under sina dryga tre år på direktörsposten kom han att brottas med en mängd problem. Det var svårigheter som kunnat förutses redan vid tillsättningen och som kulminerade under hans tid vid rodret. Våren 1959 fick R hantera en närmare månadslång pilotkonflikt. Den hämtade sin näring dels från omställningen från propeller- till jetflyg, dels från det i företaget tillämpade kvotsystemet mellan de skandinaviska länderna. Danska och norska piloter hade genom kvotsystemet fått en snabbare befordringsgång än de sv piloterna.

Trots ökning i omsättning och positiv beläggningsfaktor uppstod omkring 1960 en akut ekonomisk kris inom SAS. En skandinavisk ämbetsmannakommitté konstaterade ett kapitalbehov på 52 milj dollar. Flera faktorer bidrog till krisen. Konkurrensen i luften ökade. Det hade gjorts stora investeringar i nya byggnader, bl a SAS Royal Hotel i Khvn, och i materiel. Övergången inom det civila flyget från propeller- till jetflyg, som introducerades 1959, hade tvingat fram inköp av nya flygplan. Detta medförde i sin tur att SAS under en övergångsperiod fick hålla sig med dubbla uppsättningar av personal och reservdelar. Vidare visade sig två samarbetsprojekt vara ekonomiskt belastande. Det gällde dels samarbetet med Thai airways, dels investeringen i Guest aerovias Mexico S A (Gamsa) som drog med sig stora kostnader. R skall ha hyst betänkligheter mot det som kallats SAS' Mexikoäventyr, men styrelsen hade beslutat att gå in i affären.

Kostnaderna i SAS fick dras ned och nytt kapital tillfördes bolaget. Danmark och Norge bidrog därvid med mer än vad deras ägarandel krävde. R bad styrelsen om ett förtroendevotum men vägrades detta och avgick därför från sin post i juli 1961. I tidningspressen antyddes att motsättningar mellan R och styrelsens ordförande Marcus Wallenberg låg bakom avgången. Den stora kostnadsreduktionen kom att verkställas av Curt Nicolin, VD för ASEA där Wallenberg också var styrelseordförande. Under Nicolins nio månader i ledningen för SAS minskades personalstyrkan med 18 %.

Om R:s tid som VD för SAS sades att han försökte tämja bångstyriga danskar, norrmän och svenskar med hjärta och förstånd men att han inte fick möjlighet att fullfölja sina intentioner. Liksom när han lämnade Vattenfallsstyrelsen påpekade han i ett avskedsbrev till de anställda i SAS, att han trott att åtagandet varit en livsuppgift.

Efter den korta karriären i SAS gick R in som delägare och styrelseledamot i konsultföretaget Allmänna ingenjörsbyrån ab. Under ledighet därifrån hade han FN-uppdrag, bl a i Tanzania, där hans uppgift var att skapa ett industriellt utrednings-och utvecklingscentrum.

En yngre bror till R var Bror Sune R (192290). Han utexaminerades från KTH 1947 och knöts efter tjänstgöring vid Statens vattenfallsverk till ASEA i Västerås där han 195563 var chef för forskningsavdelningen. Han disputerade 1958 vid KTH och var professor där i elektrisk anläggningsteknik 196387. I sin forskning sysslade Sune R med ett brett spektrum av fenomen i elkraftsystemet; bl a behandlade han i sin doktorsavhandling modeller för bestämning av inducerade åsköverspänningar. R handledde ett flertal doktorander, särskilt inom området isolationsteknik, och han var 196972 ordförande i Sv elektroingenjörers riksförening.

Författare

Eva Jakobsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ett handarkiv efter Åke R hos Vattenfall ab, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Metod att beräkna en index för landets vattenkrafttillgäng. Sthlm 1942. 17 s. (Tills med Gösta Nilsson; Svenska vattenkraftföreningens publikationer, 352 (1942: 11).)  Den elektriska samkörningen i Sverige. [Sthlm, tr] Norrköping 1944. 20 s. (Ibid, 366 (1944: 4).) Även: Teknisk tidskrift, årg 74, 1944, Sthlm, 4:o, s 131136.  Elektrisk kraftförsörjning och samköming i Sverige. Sthlm 1944. 17 s. (Ibid, 370 (1944:14).) – Några uppgifter och synpunkter beträffande landsbygdselektrifieringen, speciellt i Norrland (ibid, 381 (1945: 12). E Upmark, S Curman & Å R, Norrländska vattenfalls- och elektrifieringsfrågor Sthlm 1945 (omsl tr 1946), s 3951). – The organization of the power supply in Sweden (Affärsekonomi, årg 20,1947, Sthlm, 4:o, s 613620, 660664). – The Swedish 380 kV transmission system. [Rubr.] [Sthlm, tr] Västerås 1949. 4:o. 11 s. (Tills med B Rathsman; [omsk] Swedish State power board, [Publi-cations, n:o 1].) 2., revised ed [omsl] Sthlm 1952. 16 s. Sv utg: Det svenska 380 kV systemet. [Rubr.] Sthlm 1952, 4:o. 15 s. (Kung]. Vattenfallsstyrelsen, Publikation nr 1 S.)  Series capacitor and double conductors in the Swedish transmission system. [Sthlm, tr] Gbg 1949. 4:o. 15 s. (D:o; ibid [2].) - Underground hydro-electric power stations in Sweden. [Rubr.] Sthlm 1950. 4:o. 7 s. (Tills med G. Westerberg; ibid, 9.) [Ny uppl] 1952.  Ernst Danielson  en minnesteckning (Iva, tidskr ... [rubr;] utg av Ingeniörsvetenskapsaka-demien, årg 23, 1952, Sthlm, s 285288).  Kraftindustrins utveckling (Svensk sparbankstidskrift, årg 37, 1953, Sthlm, s 451460).  Varför sjöregleringar? (Tekn tidskr, 83, 1953, s 133138).  Torpjägare Fjellman och annat [replik till G Bergfors: Knorr i norr, i föreg nr] (Perspektiv, tidskr för kulturkontakt, årg 5, 1954, Sthlm, 4:o, s 349351).  Gemensam elkraftförsörjning i Danmark, Norge och Sverige? [Rubr.] Sthlm 1954. 4:o. 7 s. ([Omsl:] K Vattenfallsstyrelsen / Swedish ... board, Blå-vita serien / Blue-white series, 11.) Även i: Tekn tidskr, 84, 1954, s 945951.  High voltage transmission developments in Sweden. [Rubr.] Sthlm 1955. 4:o. 11 s. (Ibid, 12.)  Ett första atomkraftprogram. [Rubr.] Sthlm 1955 [omsl], 5 s. (Ibid, 14.) [Ny tr] s å.  Atomenergin och den svenska kraftförsörjningen (PVA [omsl]: FKO [Forskarnas kontaktorgan]  Meddelande nr 22. Industriföretagen inför den atomtekniska utvecklingen i IVA-konferens d 8 dec 1955, Sthlm, 4:o [duplic], s 510; omtr i Iva, 27, 1956, s 1114: Atomenergin ... Föredr vid konferens ... anordnad av PVA om industriföretagen inför den atomtekniska utvecklingen). - Samarbete (Era, organ för Föreningen för elektricitetens rationella användning, årg 30, 1957, Sthlm, 4:o, s 143 f). - Diskussionsinlägg [om S Heinritz: Vad amerikansk företagsledning väntar sig av sin inköpsavdelning, i samma nr] (Affärsekonomi, 30, 1957, s 1158).  Tanganyika-Tanzania (Svensk filatelistisk tidskrift, årg 79, 1978, Sthlm, 4:o, s 389391).

Källor och litteratur

Källor o litt: Kommunikationsdep:s konseljakter 30 dec 1939, nr 2, o 6 dec 1957, nr 61, RA.

U Bergman, Det är han som styr (Vecko-Journalen 1961, nr 28); Betänkande avgivet av den skand juristkomm rör SAS' engagemang i Guest aerovias Mexico S A ... (1963); A Buraas, The SAS saga: a history of Scandinavian airlines system (1979); De første 50 årene [SAS 19461996] (1996); N Forsgren, På Norrbys tid: vattenfallshist med kraft, spänning o motstånd (1993); M Fridlund, "En specifikt sv virtuoskonst": empiriska o teoretiska perspektiv på utveckl:paret Asea-Vattenfalls hist (Polhem, nr 2,1994); A Kaijser, I fädrens spår: den sv infrastrukturens hist utveckl o framtida utmaningar (1994); S Lindström, Hela nationens tacksamhet: sv forskn:politik på atomenergiområdet 19451956 (1991); SMoK; Vattenfall under 75 år [19091984], ed R Gradin (1984); Å T Vrethem, Å R till minne (SvD 27 sept 1978); B Öste, Flygåret 1957 (SvD:s årsb 1957); dens, Flygåret (ibid 1958); dens, Flygåret (ibid 1961).  Art:ar om R i DN 5 o 6 juli 1961, i Expressen 5 juli 1961. – Sune R: R Eriksson o O Franzén, S R (SvD 23 jan 1990).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Åke J Rusck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7047, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva Jakobsson), hämtad 2019-02-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7047
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Åke J Rusck, urn:sbl:7047, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva Jakobsson), hämtad 2019-02-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se