Meriter

Rückerschöld, Anna Maria, före 1751 Rücker, i 5 febr 1725 i Hedemora, d 25 maj 1805 i Sthlm, Jak o Joh. Föräldrar: hovrättsrådet Reinhold R o Emerentia Polhem. Kokboksförf.

G 28 juni 1750 i Hedemora m hovrättskamreraren Jonas Jakobsson Dahl, f 11 sept 1717 (Elgenstierna) trol i Hedemora (ej i fdb), d 8 dec 1796 i Sthlm, Hedv El, son till brukspatronen Jacob D o Magdalena Widegren.

Biografi

R var vid sidan av Cajsa Warg det senare 1700-talets viktigaste kokboksförfattarinna. Till skillnad från Warg, som skrev endast en bok, vilken visserligen gavs ut i många upplagor, skrev R fyra kok- och hushållsböcker, även de tryckta i flera upplagor. Eftervärlden har däremot glömt bort henne.

Av de yttre omständigheterna i R:s liv är endast konturerna kända. Hon föddes i Hedemora men växte förmodligen också upp i Stjernsund, på det bruk som hennes morfar Christopher Polhem (bd 29) varit med om att grunda och som fadern under en tid arrenderade.

Efter sitt giftermål flyttade R och hennes make till Sthlm. I och med arvskiftet efter R:s föräldrar fick makarna uppenbarligen möjlighet att 1760 köpa gården Sätra i Ed, Sth, som de sedan innehade i ca tio år. R födde åtminstone fyra barn men inget överlevde föräldrarna.

De fyra kokböckerna röjer att R skaffat sig stor kunskap och erfarenhet på hushållningens många områden. Den första gavs ut när R var 60 år gammal och då åter bodde i Sthlm. För R var kokboksutgivningen en möjlighet att driva de samhällsekonomiska frågor hon var intresserad av. Hon hade ingen formell utbildning men hade möjligen deltagit i den undervisning hennes bröder givits i hemmet. R såg sig inte som vitter, även om man kan skönja beläsenhet och stort läsintresse. Det var den kompetens och erfarenhet hon erhållit som husmor och hushållare som hon ville förmedla i kokböckerna, tillika med sin insikt om dessa sysslors samhällsekonomiska betydelse.

1770 lät R anonymt publicera en debattskrift, Böne-skrift, til Allmänheten, där hon kritiserade den bristande utbildning flickor fick; denna var inriktad på att göra dem behagfulla, inte förbereda dem för deras kommande syssla som husmödrar. R krävde ökad respekt för kvinnokönet och en mer adekvat uppfostran. Hon framförde också konkreta förslag till upphjälpande av flickors och unga kvinnors utbildning; bl a förespråkade hon lärohus i varje socken och hushållsskolor runt om i landet jämförbara med pojkarnas universitet. R ansåg dessutom att vissa lätta näringar skulle öppnas för kvinnor där särskilt ogifta kvinnor skulle kunna söka sin utkomst liksom att s k fruntimmerssamfund ska inrättas till främjande av hushållsvetenskaperna. – R:s förslag ligger väl i linje med 1700-talets rationella lösningar och tro på nytta och förnuft; det är bara vidgat att gälla också den inre hushållningen och kvinnornas domäner.

R hävdade att den inre hushållningen var den yttre hushållningens mål, samtidigt som en illa skött inre hushållning kunde stjälpa den yttre. R varnade således för att de missförhållanden som gällde flickors uppfostran kunde få allvarliga samhällsekonomiska konsekvenser.

R:s förslag genomfördes inte, varför hon skrev de fyra hushållsböckerna mellan 1785 och 1800. Man kan befrakta de olika böckerna som delar av ett utbildningsprogram. Först skrevs En liten hushålls-bok, som introduktion. Den riktar sig till unga nyblivna husmödrar som själva hade att lägga handen vid hushållet och lär ut grunderna för tillagning av den drygaste, smakligaste och hälsosammaste födan. Därefter följde två böcker: en mer avancerad, för bättre beställda hushåll, Den nya och fullständiga kokboken, i vilken ett kapitel riktas också till anställda hushållerskor, medan Fattig mans visthus och kök var ämnad för den "lägre hopen" som inte hade annat än enkla råvaror att tillgå men där ändå bättre kunskaper skulle hjälpa upp kosthållet. Till sist skrev R också Försök til en liten hushålls-cateches, som med konkreta exempel visar hur flickor på bästa sätt ifrån tidig ålder kan tränas i hushållsarbetet. – 1796 belönades R:s Fattig mans visthus och kök med PS:s större skådepenning i silver.

Genom de fyra böckerna hade R täckt in större delen av den kvinnliga befolkningen i olika stånd, befattningar och åldrar som därmed, i princip, kunde nås av hennes budskap om betydelsen av att tillägna sig kunskaper i hushållningen. Det var "den varma kärleken för mitt kön, deras nytta och heder" som fick R att skriva ner sina råd. Hon såg i behärskandet av hushållskunskaperna den främsta möjligheten för en kvinna att råda över sitt eget liv. De husliga dygderna var en förutsättning för emancipation.

Genomgående driver R betydelsen av god hygien i livsmedelshanteringen. I de recept som föreslås, liksom i fråga om den mat som skall serveras tjänstefolket, är nyttigheten vägledande. Inget skall förfaras, av ekonomiska skäl, men inget skall heller hanteras så att näringsämnena försvinner. Det finns inslag i R:s näringslära som påminner om Christopher Polhems i dennes Samtal emellan en svär-moder och sonhustru, om allehanda hus-hålds förrättningar (1745). För båda var det viktigt hur födoämnena tillreddes så att dess "spiritus" eller "livandar" inte skulle försvinna. Översatt till andra termer kan idéerna stämma med en senare tids strävan att se till att vitaminer och näringsämnen bevaras i maten. Den tyngre maten och den alltför myckna blandningen av olika rätter hör enligt R en gången tid till, både på ekonomiska grunder och av hälsoskäl. R lanserar vad hon själv menar vara nya metoder i fråga om att salta kött, kärna smör och baka mjukt bröd. Hon är den första som tecknar recept för potatis, som hon är övertygad om snart kommer att bevisa sin nytta. Hon framhåller vikten av att ta vara på fårmjölk och uppmanar sv folket att plantera fruktträd och bärbuskar. R ansluter sig också till dem som försöker stävja motståndet mot att äta hästkött.

Många av R:s förslag från 1770 blev verklighet under 1900-talet. Det gäller t ex inrättandet av statliga hushållsskolor och stiftandet av husmodersförbundet liksom att det vid universiteten nu finns institutioner för hushållsvetenskaper. R var i högsta grad förankrad i en av sin tids viktigaste debatter, den om förändringen i förhållandet mellan könen och äktenskapets ställning. Hennes förslag till lösningar innebar ett tillbakablickande mot en äldre tids könsarbetsdelning stöpt i merkantilistisk och kvinnobefrämjande nyttodräkt. I sina skrifter och i sin inställning till dessa frågor var R en föregångare.

Författare

Agneta Helmius

Arkivuppgifter

Brev från R i KB (till C C Gjörwell).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Runor på välborna fru Maria Polhems graf-sten. Sthlm 1754. 4:o. (3) s. [Undert vers.] – Sorge-tankar vid fru Hedvig Sophia Dahls död den 19Januarii 1754. [Sthlm 1754.] 4:o. (3) s.  – Det olyckliga svenska fruentimrets böne-skrift, til allmänheten. Upsatlaf fru D**. [Rubr.] Sthlm 1770. 4:o. 8 s. [Sign.] (Almänna magazinet, [utg av C C Gjörwell,] 1: 1.) Omtr: Fruentimmers-tidningar, d 1, Sthlm 1772, s 232–238, 243–248, 251–254 [i no. 30–32]). – En liten hushålls-bok, innehållande säkra underrättelser, om rätta beredningen af hvarjehanda äteliga varor, unga matmödrar til tjenst. Sthlm 1785. (8), 79 s. 2.-3. upl 1786, 1790. – Fattig mans visthus och kök... bifallit och belönt af Kongl. patriotiska sällskapet med den större skådepenningen i silfver. Sthlm 1796. 72 s. [2 var.] 2. upl. 1797. 61 s.  – Den nya och fullständiga kok-boken, innehållande beskrifning, at med mindre kostnad dlreda hvarjehanda smakliga rätter äfven af potates, samt välmenta råd och påminnelser, som jämväl för bättre hushåll kunna vara tjänande, jämte Bihang af et litet hushålls-allehanda. Sthlm 1796. 319 s. 2. uppl 1801. – Försök til en liten hushålls-cateches, huru man skall förehålla unga flickor deras rätta bestämmelse i verlden. Före-stäldt i frågor och svar. Sthlm 1800. 43 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Helmius, Det olyckliga swenska fru-en timret: om kokboksförfattarinnan A M R o kvinnors villkor på 1700-talet (1993); S Högberg, PS:s hist (1961).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anna Maria Rückerschöld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7064, Svenskt biografiskt lexikon (art av Agneta Helmius), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7064
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anna Maria Rückerschöld, urn:sbl:7064, Svenskt biografiskt lexikon (art av Agneta Helmius), hämtad 2024-04-25.