Meriter

Pehrsson, Petrus (Per), f 30 sept 1867 i Valbo, Gävl, d 21 febr 1953 i Gbg, Annedal. Föräldrar: bokhandlaren o predikanten Per P o Anna Brita Aspgren. Mogenhetsex vid h a l i Gävle 23 maj 85, inskr vid UU ht 85, teol fil ex 27 maj 87, teor teol ex 14 dec 89, prakt teol ex 6 dec 90, allt vid UU, prästv 14 dec 90, vik lektor vid h a l i Gävle 91–92, predikant i Österby bruksförs, Upps, 26 okt 94, reservpastor vid Upplands reg 98, led av centralstyr för Allm sv prästfören 03–43, generalsekr där 07–42, led av AK 06–08 o 21–36 (led av KU 25–36), av komm ang tillsättn av prästerliga tjänster 07, av styr för Nationalfören mot emigration (från 25 Sällsk Hem i Sverige) 07–27, ordf i Unga hjälpares förb 08–12, led av styr för Allm hjälpfören 08–32, kh i Carl Johans förs, Gbg, 13 juni (tilltr 1 juli) 08–31 mars 47, prost 8 april 29, led av arbetsutsk o överstyr för Riksfören för svenskhetens bevarande i utlandet 08–48, ordf i barnavårdsnämnden i Gbg 09–19, v ordf i styr för Skyddsvärnet där 14, led av styr för Skyddsvärnet, Sthlm, 14–30, v ordf 27–28, ordf där 29–30, led av Lutherska världskonventets verkst utsk 23–38, v ordf där 29–38, led av sakk ang prästerskapets änke- o pupillkassa juni–nov 25, av arbetsutsk o centralråd för Sv kyrkans sjömansvård i hemlandet 28–35, ordf i styr för stiftelsen Lützenfonden från 31. – Teol hedersdr vid Augustana College, Rock Island, 111, USA, 15, LPS 28.

G 14 april 1898 i Gbg, Domk, m Elin Rodhe, f 3 febr 1872 där, ibid, d 15 april 1961 där, Annedal, dtr till skolföreståndaren Bengt Carl R o Maria Emilia Hammarstrand.

Biografi

P växte upp i ett religiöst hem i Gävle. Fadern var mycket beläst och starkt influerad av C O Rosenius. Efter avslutade studier i Uppsala fick P chansen att vikariera på P P Waldenströms lektorat vid läroverket i hemstaden. Som brukspredikant vid Österbybruk intresserade han sig för brukets valloner och publicerade en skrift om deras härkomst. P, som själv var vallonättling från Värmland, fullföljde sina studier om de invandrade vallonerna med ett arbete om deras religiösa förhållanden, som sedermera skulle ge honom ett gott renommé, inte minst i USA. P hade en stark känsla för nationens roll. Patriotismen och svenskheten var för honom en grundval för det politiska arbetet. Under sin första period i riksdagen gick han under beteckningen "frisinnad", men han närmade sig klart högern och fortsättningsvis blev det naturligt för honom att agera som högerman, både i Gbg, där han under ett drygt decennium ägnade sig åt den lokala politiken, och senare i rikspolitiken.

Även om P:s första korta sejour i riksdagen inte hann avkasta några större resultat medförde den dock att han blev uppmärksammad som en framtidsman. Engagemang på olika håll kom heller inte att dröja. P framstod snart som en centralgestalt för bevarandet av svenskheten, för det nationella. Han var ledande i strävanden att hylla minnet av Gustav II Adolf såväl vid tillkomsten av ett särskilt kapell vid Lützen som i det fortsatta arbetet med Lützenfonden. Han engagerade sig också i arbetet mot emigrationen och för svenskhetens bevarande i utlandet.

P fick ett betydande inflytande som kyrkopolitiker, inte minst genom den mångåriga befattningen som generalsekreterare i Allmänna sv prästföreningen, där han "i utpräglad grad" uppfattades "som den styrelseledamot, som i regel allt bestyrde" (Nilsson, s 90). Tillsammans med föreningens ordförande, Växjöbiskopen Ludvig Lindberg (bd 23), framstod O för stora delar av vänsteropinionen som i hög grad reaktionär. Sin egen kyrkopolitiska syn gav han uttryck för bl a i programskriften Kyrkan och demokratien (1920). Han såg framför allt tre hot mot kyrkan: socialdemokraternas vilja att avskaffa statskyrkan och ta dess egendomar, strävandena att överflytta kyrkoärenden från församlingarna till den borgerliga kommunen och slutligen planerna på att låta kyrkan kvävas av staten genom kyrkomötets avskaffande och prästernas tillsättning av regeringen. P stod i ett nära vänskapligt förhållande till Sam Stadener och engagerade sig för dennes biskopsutnämning. Han gav också Stadener sitt stöd, då denne utsågs till ecklesiastikminister i C G Ekmans ministär 1930.

Sitt jungfrutal i riksdagen höll P i en interpellationsdebatt 1906, varvid han starkt fördömde kommunism och anarkism, något som sedan blev en ledstjärna i hans politiska förkunnelse. "Vi ha", sade han i ett anförande 1922, "karantän mot böldpesten och mot tyfus, men vi böra också ha en karantän mot dessa idéer, som komma hit över från Östern" (AK:s prot 1922, nr 43, s 78). I riksdagsarbetet spände hans intressen över ett vitt fält, men särskilt engagerade han sig i kyrkliga och etiska problem och utbildningsfrågor. Hans första motion 1906 gällde upphävandet av rätten till anonymitet för barnaföderskor vid vård på barnbörds-hus eller hos enskilda, en kvarleva från 1700-talet. P betonade barnets rätt och moderns plikt att ta vård om sina barn. Motionen vann bifall i kammaren. Hans första motion vid återkomsten till riksdagen 1921 rörde samma ämnesområde, hur "utom äktenskapet födda barns och deras mödrars rätt måtte kunna mera effektivt tillvaratagas" (motion i AK 1921, nr 56). P:s stridbarhet och ofta drastiska formuleringar var många gånger svåra att fördra för politiska motståndare. Till dem som ofta var invecklade i polemiska debatter med honom hörde socialdemokraterna Värner Rydén och Arthur Engberg (bd 13). P:s intressen var vidsträckta, från lokala angelägenheter i Gbg till lutherdomens utbredning i världen. I Gbg hade han ett starkt engagemang i det sociala arbetet, särskilt inom barna- och ungdomsvården. En samtida har framhållit att P inte var schartauan och att han "ansågs för lite radikal" trots att han blev högerriksdagsman. "Han hade en sövande stämma enligt barnens uppfattning, men gummorna i Majorna hade ingenting emot att känna sig halvvägs till himmelriket. Han var dessutom vacker att se på, som en kyrkofurste, med sitt karakteristiska skägg, och lärd – teologie doktor" (Hegeland, s 73). En annan samtida karakteriserade P som en "alla tiders storsvensk", hos vilken "sedligt patos, historisk entusiasm, Evangeliska fosterlandsstiftelsen och Sveriges fasta försvar" ingått en "oupplöslig och stridslysten förening" (Wästberg, s 41 f).

Författare

Birger Hagård

Arkivuppgifter

P:s arkiv har splittrats; huvuddelen (101 vol) i GLA, en mindre del (7 vol) i GUB. – Brev från P i GUB, LUB (bl a till O Holmström, M Pfannenstill o E Rodhe), RA o i UUB (bl a till J A Eklund, T Andras o A Kolmodin samt många till G Ekström).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Johan Zacharias Kjernander. Föredr ... (Meddelanden från Studentmissionsföreningen i Upsala, bd, 1, 1888–89, Upsala, s 112–124). – Thomas von Westen, lapparnes apostel. Föredr (ibid, 2, 1889–90, s 123–136). – Svensk lappmission under katolska tidehvarf-vet (ibid, 3, 1890-91, s 173–189). – En nyfunnen runsten [i Tengby, Löts sn i Trögds hd] (UFT, bd 3, Upps 1894-96, s 217–220). – Armenierna och deras nöd. Föredr i Upsala S.M.F. (Meddelanden från studentmissionsföreningarna i Upsala och Lund, årg 8, 1896, s 169–192; även sep, 24 s). – Den uppväxande ungdomens förvildning (Kyrklig tidskrift, årg 2, 1896, Upsala, s 265-278; även sep, 14 s). – Ur Österby bruks och vallonernas krönika (UFT, 4, [h2,] 1899–1902, s 1–126; även sep, 124 s: ... krönika. Anteckningar till föreläsningar hållna vid Österby 1898–99). – Jonzon, B. G. Blad ur Bollnäs församlings kyrkohistoria ... 1899, 1900 [recension] (KÅ, årg 1, 1900[–01], Upsala, s 352–357). – Karl Ludvig Tellström. Missions-kateket ibland lapparne (Nordisk Missions-Tids-skrift, N R, Aarg 2, 1900, Khvn, s 143–153, 197–208; även sep, u o, 23 s). – Prästerna och folkundervisningen (Bibelforskaren, årg 17, 1900, Sthlm 19[00–]01, s 105-119; även sep, 1900, 17 s). – Den evangeliska rörelsen i Österrike (ibid, 19, 1902, s 53–68; även sep, 16s). – De till Sverige inflyttade vallonernas religiösa förhållanden. En studie öfver sv församlingslif o reli-gionslagstiftn på 1600-talet. Upps 1905. 203 s. [Konsistorieavh, Uppsala.] – Arbetsglädje (Förhandlingar vjd den nionde allmänna svensk-lu- therska prästkonferensen i Stockholm den 4–6 sept. 1906, s 196–227; även sep, 32 s: Arbetsglädje, [omsl:] Föredrag vid ... Stockholm). [Annan utg:] ... vid Allm sv prästkonf i Stockholm d 6 sept 1906. Sthlm 1906. 51 s. – Gustaf Adolfs minnesvård vid Lützen (Julbok ... utg af E Stave, årg 2, 1907, Sthlm, s 204–250, 6 pl; även sep, Upps 1907 [omsl], 47 s, 6 pl). – Prästerskapet och emigrationen (Allmänna svenska prästföreningens förhandlingar vid dess andra allmänna möte i Uppsala d. 3–5 september 1907, Gäfle 1908, s 66–73). – Erfarenheter och önskemål ifråga om barnavårdsnämnderna (Förhandlingar vid mötet för värnlösas och förkomnas vård i Stockholm den 24 och 25 september 1908, Malmö 1909, s 9–25; även sep, 13 s). – Hälsning från Augustanasynoden (Allmänna sv prästföreningens förh vid dess tredje allm möte ... 1910, Gäfle 1910, s 126–151; även sep, 1911, 31 s: ... Framförd vid Allm ... möte i Jönköping den 31 aug. 1910). – Svenskheten i Amerika. Några reseintryck (Årsbok ... Utg av Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet..., 1910, Gbg, s 1–40; även sep: Svenskarne i Amerika). – Adolph O. Eberhart (ibid, 1911, s 76–81). – Nationell styrka. Tal vid medborgarfäst i Göteborg. Gbg 1911. 23 s. 2. uppl Gäfle 1912. – Till svenska utvandrare. [(Omsl.] Råd och anvisningar för utvandrare till Amerika. Utg af Allm sv präst-fören under samverkan med Nationalfören mot emigrationen. Gäfle 1912. 16 s. [2. uppl okänd.] 3. uppl: Till sv utvandrare! Råd ... prästfören. Gbg 1923. 22 s. [4.-5. uppl okända.] 6. uppl: Till ... Amerika. Förord av N Söderblom. Utg ... 1924. 31 s. [7. uppl okänd.] 8. uppl 1927. 29 s. – Tillämpningen af den nya förordningen angående utarrendering af prästerskapets löneboställen. Kort referat upptecknadt ur minnet. [Rubr.] Gbg 1912. 8 s. – Ur Jesu sociala program (Förhandlingar vid andra kristligt-sociala mötet i Stockholm den 10 och 11 april 1912, Sthlm 1912, s 50–58; även sep, 12 s: Ur ... program. Predikan vid ... d 11 april 1912). – Vår barnavård (Svenska fattigvårdsförbundets tidskrift, årg 6, 1912, Sthlm, s 165–175; även sep, Ils). – Medborgerlig samling. Föredr hållet i Tredje kretsens borgerliga diskussionsfören i Göteborg d 21 jan 1914 ... efter stenogr uppteckn. Gbg 1914. 30 s. – Ur djupen - mot höjden. Böndagens väckelserop. Predikan i Karl Johans kyrka allm bot- o böndagen d 23 aug 1914. Upps 1914. 18 s. – Vår kyrkas sociala uppgifter med särskild hänsyn till den nya lagstiftningen på detta område. Inled-ningsföredr (Vår kyrkas uppgifter i närvarande tidsläge. Förhandlingar vid Allm sv prästföreningens femte allm. möte ... 1916, Gävle 1916, s 115–133; även sep, 20 s: ... område. Föredr vid ... möte i Göteborg den 22 aug. 1916). – Våra hädangångnas minne [jordfästningstal över fadern Per P] (Budbäraren, Evangeliska fosterlandsstiftelsens tidn årg 61, 1917, Sthlm, s 323–326; även sep, (4) s). – Reformationens jubileumsgåva för främjande av kärleksverksamheten inom svenska kyrkan. En redogörelse för nationalinsamlingen jubileumsåret 1917. Sthlm 1920. 4:o. 3 pl-bl, 69 s. – Kyrkan och demokrati- en. Gbg 1920. 47 s. 2. uppl s å. 3. tillök uppl s å. 51 s. – Die lutherische Weltciiaspora und ihre Versorgung. Leipzig u å. 16 s. [Ur Berichte der Verhandlungen des lutherischen Weltkonventes in Eisenach 22. bis 25. August 1923.] - Kyrkoegendomens förvaltning. En kritik o program. [Rubr.] Sthlm 1924. (8) s. [Ur NDA s å.] – Major-nas kyrkokrönika. Sthlm 1926. 4:o. 337 s, 1 pl, 3 kartor. – Kirche und Staat in Schweden (Neue kirchliche Zeitschrift, Jahrg 37, 1926, Leipzig, s 827–840). – Lutherdomens självständighetskrav. Oration vid Göteborgs stifts prästmöte d 14 juni 1927. Sthlm 1927. 36 s. – "Obeaktade missionsuppgifter" [referat av föredr av biskop T Meyer, Moskva] (Örebromötet 1926 [omsl]. Förhandlingar vid Allm sv prästföreningens sjunde [= åttonde] årsmöte ... 1926, Sthlm 1927, s 77-81). – Sedlighetsfrågor i riksdagen. [Sthlm, tr] Falköping 1928. 26 s. ([Omsl:] Skriftserie utg av Svenska riksförbundet för sedlig kultur, n:r 65 [B].) – Vad vi uppnått (Minnesskrift vid Allmänna svenska prästföreningens 25–årsjubileum 1928, Sthlm 1928, 4:o, s 66-91). – Lutherska enighetsverket (Det kyrkliga läget. Efterskörd från Allm sv prästföreningens 25-års-jubileum i Uppsala d 18-20 sept 1928, Sthlm 1929, s 102-131; även sep, 1928, 32 s: Det lutherska ...). Övers: Das lutherische Einigungswerk, Leipzig 1929, 32 s. – Evangelium i Ukraina (En julbok till församlingarna i Göteborgs stift, årg 2, 1928, Gbg, s 205–217). – Två biskopsvigningar (ibid, 3, 1929, s 181-192). - Per Pehrsson (Evangeliska fosterlands-stiftelsen genom 75 år. Jubileumsskrift .... Sthlm 1931, 2, s 177–199; även sep, 25 s: Evang fosterlands-stiftelsens reseombud P P). – Kastad kring men dock trygg. Predikan hållen i Trondhjems domkirke vid tredje nordiske prestenwte år 1930 (Det tredje nordiske prestem0te t Nidaros 2dcn – 51C september 1930, Oslo 1931, s 31–44; även sep, Sthlm u å, 18 s: ... prestemöte ...). – Sveriges fana (En julbok till församlingarna i Göteborgs stift, 5, 1931, s 233–237; även sep, 4 s). – Lützenboken, Stiftelsen Lützenfondens minnesskrift. Sthlm 1932. 4:o. 158 s. – Kyrka och stat (P P, G. Ljunggren o C Lönroth, Föredrag vid Allmänna svenska präst-föreningens årsmöte i Stockholm den 13 och 14 september 1932 Sthlm 1933, s 3–19; även sep, 19 s). – Luther-bibeln 1534–1934. Axelfors 1934. 32 s. – Tråden ovanifrån. Föredr ... vid Uppsala K.F.U.M.:s 58:de årsfest sond d 11 mars 1934. Efter stenogr uppteckn. Sthlm 1934. 16 s. – Ett politiskt testamente. Borås 1936. (4) s. – Gustaf Adolf. Festrede zum Schwedentag der Luthcr-Akademie vom 9. August 1936. Berlin 1936. 16 s. [Ur Zeitschrift fur systematische Theologie s å.] – Hindåskyrkan. Till 25-årsminnet. [Sthlm, tr] Gbg 1937. 35 s. – Kraft till den invärtes människan (Allmänna svenska prästföreningens förhandlingar vid dess trettonde allmänna möte i Linköping den 9–11 augusti 1938, Sthlm 1938, s 99–104). – Den förste svenske nybyggaren i västra Amerika [Gustaf Unonius] (Allsvensk samling, årg 28, 1941, Gbg, 4:o, nr 19/20, s 4 f; även sep, 8:o, 7 s). – Ein 400-jähriges Jubiläum (Zeitschrift fur systematische Theologie, Jahrg 18, 1941, Berlin, s 62–67). – Augustana-synoden från svensk synpunkt efter en trettioårig närmare iakttagelse (Korsbaneret, kristlig kalender, årg 62, 1941, Rock Island, Illinois, s 21–32). -Ur Bohus fästnings historia (Bohusläns fornminnes- och hembygdsförbunds årsbok Vikarvet, 1942 [omsl: 1940–1942], Lysekil 1942, s 45-58; även sep, 1943, 14 s). – Femton arbetsår inom Allmänna svenska prästföreningen (Ny kyrklig tidskrift, årg 12, 1943, Upps, s 65–104). – Prästerna och socialvården (Svensk kyrkotidning, årg 39, 1943, Upsala, 4:o, s 253 f). – Utanför kristendomen ingen trygghet (Mitt långa liv har lärt mig—, Sthlm 1949, 4:o, s 242–245). – Hindåskyrkan. Till 40-årsminnet. Gbg 1952. 20 s – Artiklar om Augustanasynoden o dess verksamhetsår i Svenska kyrkans årsbok, årg 3-28, 1923-48, Sthlm 1922–47.

Utgivit: C. Grills skolordning 1762 / A. J. Grills skolordning 1798 (KA, årg 3, 1902, Upsala, Meddelanden och aktstycken, s 2–24). – Allmänna svenska prästföreningens förhandlingar vid dess tredje allmänna möte i Jönköping den 30 aug.–1 sept. 1910. Gäfle 1910. 173 s, 1 pl. - Allmänna ... dess fjärde ... i Gefle den 19–20 augusti 1913. Gefle 1913. 115 s. - Vår kyrkas uppgifter i närvarande tidsläge: Förhandlingar vid Allm sv prästföreningens femte allm möte i Göteborg 21-24 aug. 1916. Gäfle 1916. 173 s. – Ur svenskt kyrkoliv: Förhandlingar ... sjunde allm möte i Norrköping d 25–27 sept 1923. Sthlm 1924. 121 s. – Örebromötet 1926 [omsl]: Förhandlingar ... sjunde [= 8.] årsmöte i Örebro d 17-19 aug 1926. Sthlm 1927. 108 s. – Kampen om kyrkan. Förhandlingar ... [IL] möte i Kalmar d 9-12 sept 1935. Sthlm 1936. 131 s. – Per Pehrsson, Från svunna år, ur en kolportörs dagbok. Sthlm 1939. 271 s, 1 portr. [Föret.]

Källor och litteratur

Källor o lilt: ED:s konseljakter 2 juni 1908, nr 5 (ang besvär över kh:valet), o 13 juni 1908, nr 3, RA.

T Hammar, Sverige åt svenskarna. Invandringspolitik, utlänningskontroll o asylrätt 1900–1932 (1964); H Hegeland, Skyddslingarna på Ekedalen (1988); G Herrström, 1927 års skolreform. En studie i sv skolpolitik 1918–1927 (1966); K Kilbom, Ur mitt livs äventyr (1953); G Lindskog, Med Högern för Sveriges framtid (1954); L Lundahl, I moralens, produktionens o det sunda förnuftets namn. Det sv högerpartiets skolpolitik 1904–1962(1989); C Nilsson, Sam Stadener som kyrkopolitiker (1964); K Norborg, Göteborgs stift 1885–1949 (1949); riksdagstrycket; E Wästberg, Sv herrar (1934).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Petrus (Per) Pehrsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7078, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birger Hagård), hämtad 2024-05-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7078
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Petrus (Per) Pehrsson, urn:sbl:7078, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birger Hagård), hämtad 2024-05-21.