Meriter

Persson, Sven Olof, f 14 april 1900 i Östersund, d 28 mars 1990 där. Föräldrar: gårdsägaren Per Olof P o Gertrud Margareta Hansdtr. Realex i Östersund vt 15, hästhandlare, ägare av o chef för Bilbolaget Östersund, Persson & Co (från 61 ab) 32, ordf i styr för Jämtlands travsällsk 40–71, led av styr för ab Jämtlands folkbank 45, ordf där 58–72, led av styr för Sv travsportens centralförb 50–72, ordf där 63 o 69–71, led av drätselkammaren i Östersund 53–67, av stadsfullm där 55–70, av styr för Bil & Truck Örnsköldsvik ab 59, VD o led av styr för Maskin & Motor Östersund ab 61, för Litplattan ab (från 67 ab Perssoninvest) 65, led av styr för Maskin & Motor Örnsköldsvik ab 65, led av Jämtlands läns landsting.

G 3 juni 1933 i Boden m Ruth Henrietta Eriksson, f 30 sept 1908 i Överluleå, Nb, dtr till gårdsägaren Verner E o Ida Amanda Löfgren.

Biografi

När Sven O P var sex år gammal inköpte hans far en gård vid sedermera Gustaf III:s torg i centrala Östersund, och dit flyttade han sin verksamhet av hästhandel och åkeri. I stallet fanns plats för ett 80-tal hästar.

I Östersund hölls kring sekelskiftet 1900 regelmässigt tre stora marknader årligen. Utöver dessa hölls för hästhandeln s k månadsmöten andra onsdagen i månader utan marknad. Familjen P:s gård var i denna affärsverksamhet ett givet centrum för många tillresande bönder och köpmän som behövde stallplats och husrum, och det var i denna miljö P växte upp och fostrades till hästhandlare och köpman. När han 1920 gjorde sin debut på den klassiska Stavsmarknaden i norska Gudbrandsdalen var han redan en för sin ålder förfaren hästhandlare. Han blev senare väl etablerad i den norsk-svenska handeln. När hästhandeln minskade koncentrerade P sitt hästintresse till aktivt engagemang för travsporten, både som hästägare och som förtroendeman inom sportens organisationer.

Hästhandeln kompletterades tidigt med skogsaffärer. Under hela sin aktiva tid inköpte P skog och utvidgade successivt familjens stora skogsinnehav. Affärsmässigt kom emellertid bilhandeln att avlösa hästhandeln i betydelse och engagemang. P insåg i början av 1930-talet att hästarna skulle komma att ersättas av bilar för transporter av människor och gods. Han bestämde sig därför, tillsammans med sin bror Gustaf, att söka förvärva agentur för Volvo. 1932 tecknade P avtal om att bli Volvo-försäljare. Genom familjens företag såldes Volvo-bilar först i Jämtland, senare i stora delar av mellersta och södra Norrland och så småningom även i mellersta Norge. Familjens kommersiella och industriella intressen koncentrerades 1967 till familjeföretaget ab Perssoninvest.

Intresset för skog och skogsprodukter ledde till att P under andra världskriget engagerade sig i bränsleförsörjningen och drev en omfattande vedhandel på uppdrag av Statens bränslekommission. Efter kriget började han även intressera sig för den på skogsråvara baserade förädlingsindustrin. Sågverk och från 1962 också spånskivetillverkning blev en tung och delvis exportinriktad del i familjeföretaget med fabriker i Lit, Brunflo (båda Jämtl), Storuman (Vb), Edsbyn (Gävl) och Vålberg (Kopp) och Ambjörby (Värml).

Viktiga egenskaper hos P som företagare var att han genomförde förändringar och inte onödigtvis behöll verksamheter som inte passade in i koncernen. Till de på så sätt avvecklade verksamheterna hörde Tillbryggerierna i Östersund och företaget And Fischer i Morgongåva (Vm), som tillverkade tröskor och andra lantbruksmaskiner. Dit kan även räknas Jämtlands folkbank; familjen sålde sitt aktieinnehav i banken 1988.

P hade ett starkt intresse för vad som rörde sig i samhället. Han representerade högerpartiet i stadsfullmäktige och landsting. P:s gärning som affärsman och företagsledare karakteriserades av framsynthet och anpassning till marknad och samhällsutveckling. Jämtlands och det norrländska inlandets utveckling från naturahushållning till modernt industrisamhälle kom att personifieras i honom.

P:s humor, öppenhet för nya intryck och sinne för det väsentliga i tillvaron, som bl a tog sig uttryck i enkelhet i vanor och leverne, beundrades och gav honom många vänner. P var mycket intresserad av friluftsliv och tyckte om att under ledig tid vandra i skogen, dock alltid med yxan i hand.

Författare

Nils G Åsling

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Jämtarna som industrifolk (Jämten, Föreningen Heimbygdas årsbok, årg 68, 1974, Östersund, s 83–92). – Hästhandlarminnen (ibid, 75, 1982, s 34-44).

Källor och litteratur

Källor o litt: B Bodén, Företaget o dess omvärld. S P:s företagande från lokalföretag till norrländsk storkoncern (avh:ms 1994); P Nilsson-Tannér, Jämtlands folkbank 100 år (1976); R Rock, S P till minne (SvD 5 april 1990); M Rolén, Jämdands o Härjedalens hist, 5 (1990); Östersunds hist, 3 (1986). – Art:ar om P i Länstidn (Östersund) o Östersunds-Posten.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven O Persson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7123, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils G Åsling), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7123
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven O Persson, urn:sbl:7123, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils G Åsling), hämtad 2024-04-27.