Axel R Petersson

Född:1868-12-12 – Döderhults församling, Kalmar län
Död:1925-03-15 – Oskarshamns församling, Kalmar län

Träskulptör


Band 29 (1995-1997), sida 139.

Meriter

Petersson, Axel Robert (Döderhultarn), f 12 dec 1868 i Döderhult, Kalm, d 15 mars 1925 i Oskarshamn. Föräldrar: lantbrukaren, nämndemannen o kommunalnämndsordföranden Per August P o Eva Charlotta (Lott) Persdtr. Elev vid Lägre allm lärov i Oskarshamn 8184, medhjälpare hos ornamentsbildhuggaren Edward Källström där 8286. Träskulptör. Ogift.

Biografi

Axel P växte upp i en välbärgad bondemiljö som det fjärde av sju syskon. Sedan fadern vid endast 43 år avlidit i lungsot, lyckades modern i mer än tio år driva familjens gård Eckerhult. 1889 måste hon dock sälja den och flytta till Oskarshamn. Där hade P varit elev vid läroverket, en kort skolgång som avslutades efter kvarsittningar i de två lägsta klasserna. Teckning var det bästa ämnet; han började tidigt "kreta i trä" och var tidvis medhjälpare hos ornamentsbildhuggaren Edward Källström, far till Arvid K (bd 21).

Faderns tidiga bortgång skapade en stark modersbundenhet, som hos P ledde till hämningar och komplex under hela livet. Han bodde hos modern i Oskarshamnsfastigheten till kort före hennes död 1909; i gårdens uthuslänga, vägg i vägg med avträdena, fick han en liten träverkstad. Efter ett par månaders beväringstjänst på Ränneslätt vid Eksjö och en låtsad Amerika-emigration P spelade i Malmö bort reskassan på Danska klasslotteriet inleddes för P vad han senare kallade "den långa fastetiden, de tjugo magra åren". Han gick i Oskarshamn under öknamnet "Tolvskillingen" efter det pris han begärde för sina alster och blev känd som ett original, en bohemisk särling med en frispråkig och ofta skabrös humor. Några alkoholproblem hade P aldrig som vuxen: Han hade vid 22 års ålder lovat sin mor att aldrig mer supa, och det löftet höll han livet ut, låt vara att han i stället sökte stimulans i det opium som Roséns Bröstdroppar innehöll. P hade under dessa år, och även senare, "dödperioder" när skaparförmågan helt hämmades av depression och brist på självförtroende.

Vid sidan av träskulpturen, som under allmän obemärkthet utvecklades genom åren, var P sysselsatt med mekaniska spekulationer. Han arbetade länge med "perpetuum mobile"-försök, och han är registrerad i patentverket (nr 29829) för en metod att fotografera kartor genom exponering i en ihålig glob.

Efter ett första lokalt erkännande vid Oskarshamns jubileumsutställning 1906, där han erhöll silvermedalj och 20 kr, kom det nationella genombrottet 1909, då P inbjöds att deltaga i Hasse Zetterströms och Söndags-Nisses utställning av sv humoristisk konst i Sthlm. Den okände P blev ett stort namn nu tillkom epitetet "Döderhultarn" och en konsthistoriker talade om "små mästerstycken av en helt egenartad konst" (Nordensvan). Utställningsframgången följdes av ytterligare två i Sthlm s å, hos Konstnärsförbundet och på konstindustriutställningen i Frisens park; i industriutställningens Smålandspaviljong förvärvade Axel Romdahl för Gbgs museum Beväringsmönstringen för 150 kr P:s första verk till ett museum.

"Döderhultarn" var nu med ens ett erkänt namn i konstkretsar, men det var främst i s k humoristsalonger som han de närmaste åren representerades utomlands, i Paris 1910, Khvn, Brighton, Rom och Turin 1911, i New York 1913 och i San Francisco och Chicago 1915. Den oanade och stora medgångens tid blev dock till en del problemfylld. Mängder av beställningar kom tidtals att leda till en överproduktion med repliker av tidigare figurer och grupper som inte alltid var konstnärligt fullödiga. A andra sidan steg "Tolvskillingens" årsinkomster under tiden för första världskriget till närmare 27 000 kr. Det var stora pengar, men de spenderades snabbt, inte minst på P:s flygpassion. P hade redan 1897 förgäves sökt att få komma med på S A Andrées (bd 1) ballongfärd till Nordpolen, men när flygmaskinen på 1910-talet fick sitt genombrott blev han en av de första i landet som betalade för att följa med på avancerade flygningar, bl a med fransmannen Chevillard och flygbaronen Carl Cederström (bd 8); P lär sammanlagt ha gjort ett 15-tal uppstigningar.

Om P:s konst och dess utveckling har meningarna tidvis varit delade. Under hans första verksamma år kring sekelskiftet hade figurerna en glättad, "sandpapprad" yta, något som röjde influens av verksamheten i den källströmska ateljén. Efter bara några år gick dock P mot en samlad expressionistisk form, framför allt i sina "Ottenbyare", engagerade och indignerade bilder av öländska remonter som dog svältdöden under torkan 1896. Det har sagts, att de ter sig "som bilder av lidandet, i dess sista stadium av tystnad och resignation. Apokalypsen är redan förbi, de fyra ryttarna har dragit bort. I något hörn av kosmos står deras tigande ök och inväntar döden. Här är alträets småländske mästare i nivå med Rodin" (Delblanc).

Djurbilder kom även senare att dominera en del av P:s produktion, även om figurtyperna från hembygden efter sekelskiftet alltmer gör sig gällande. Vid sidan av enskilda, uttrycksfullt karakteriserade och dramatiserade figurer (t ex Småländsk husar och Adjunkt Beronius) tillkom nu hela figurgrupper. De mest kända och även mest varierade är Begravning, Häradsrätt (NM), Beväringsmönstring (Gbgs konstmuseum), Auktion, Barndop, Bröllop, Hos fotografen och Lantlig idyll (Kobröllop). En av P:s sista och mest dramatiska gruppbilder är Den obarmhärtige styvfadern (Oskarshamn).

I sv konsthistoria intar P en exklusiv plats. Han är en självlärd berättare som med till synes primitiva medel ofta når starkare uttryck än sina samtida skolade kolleger. En av dem som erkände sitt beroende av P:s konst var Bror Hjorth (bd 19). "Döderhultarn" var bildhuggare i ordets egentliga mening; med yxa, stämjärn och kniv högg han sig undan för undan in i det alträ vars spjälkning och struktur han kände bättre än andra. I hans bästa verk är huggytorna tvärskurna och ibland brutalt grova. "Mina gubbar gjorde sig inte, om jag inte skar dom för grovt", lär han ha sagt. Det nakna alträet ger figurerna rätt hudfärg, och kläderna ger han en lasyr av ebenholts- eller kimröksfärg. Till det starka helhetsintrycket, framför allt i grupperna där P för övrigt endast sällan gav de enskilda figurerna förutbestämda platser bidrar det infallande ljuset som drar över snittskuggorna och skapar en levande rörelse.

En bronsskulptur av "Döderhultarn", gjord av Arvid Källström, står sedan 1950 utanför Döderhults kyrka. En minnesutställning av P:s konst gjordes 1943 på Färg och form i Sthlm och visades senare s å på Gbgs konstmuseum. Därefter har, inom och utom Sverige, flera utställningar med P:s arbeten arrangerats. Bl a anordnade Bukowskis i Sthlm 1988 i samarbete med det nya kulturhuset i Oskarshamn, dit Museet Döderhultarns konst och Döderhultar-utställningen sammanförts till en samling om ca 120 titlar, en stor utställning i Oskarshamn, följd av en auktion i Sthlm. De utbjudna 57 skulpturerna såldes för sammanlagt 3,1 milj kr.

Författare

Nils-Göran Hökby



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från P i UUB (bl a till P Tottie).

Källor och litteratur

Källor o litt: G Gunér, En nypa av mull, vad är vi mer? (kortfilm, 1992).

S Delblanc, Döderhultarn o lidandet (Expressen 3 jan 1989); B Hjorth, Döderhultarn (Konstrevy 1944); G Jungmarker, Döderhultarn A P 1868-1925 (1943); dens, Döderhultarn. Konstnären o människan (1960); dens, A P, Döderhultarn (1969); Minnesalbum över Döderhultaren o hans konst, ed H Svensson (1928); C Nordenfalk, Döderhultarn (Paletten 1944); G Nordensvan, konstrec (DN 20 jan 1909); Sv konsthist, ed L Lyberg, B Sandström, M Lindgren o A G Wahlberg (1986), s 481 f; R Söderberg, Den sv konsten under 1900-talet (1955); A Ytterlund, Döderhultarn o hans konst (OoB 1911); dens, Gomorra. En småstadsinteriör (1916).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel R Petersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7148, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils-Göran Hökby), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7148
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel R Petersson, urn:sbl:7148, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils-Göran Hökby), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se