Meriter

Petersson, Gustaf Walfrid, f 17 mars 1862 i Skedevi, Ög, d 13 febr 1933 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: bruksinspektören Lars Johan P o Emilie Augusta Ekeroth. Mogenhetsex vid H a l i Norrköping 31 maj 80, inskr vid UU ht 80, FK 14 dec 83, FL 13 sept 89, disp 20 maj 90, FD 31 maj 90, allt vid UU, anställd vid apatitkommissionen 89–90, sakk biträde vid SGU 15 juni 90, vik geolog 1 jan 95, bitr geolog 1 juni 97, geolog 12 nov 97–01, allt vid SGU, extra elev vid KTH:s fackskola för bergsvetenskap (Bergsskolan) 92–93 o 99–00, vik lektor i mineralogi o geologi 17 okt (tilltr 1 juni) 98, tf prof i gruvvetenskap 15 sept 00, prof 7 juni 01–18 febr 27, tf prof i samma ämne 27–29, förest för Bergsskolan 9 april 03–27, allt vid KTH, led av redaktionskomm för JKA från 02, av styr för Sv teknologfören 08, av styr för KTH 10 juni 10–21, av statens varpmalmskommission 11–27, ordf i skifferoljekomm maj 13–aug 18, i statens djupundersökn:nämnd 17–22. – LIVA 19,LFS 22, HedLIVA 27.

G 15 nov 1894 i Uppsala m Charlotta Maria (Maja) Carlson, f 24 april 1867 där, d 10 juni 1927 i Sthlm, Osc, dtr till källarmästaren Martin August Carlsson o Johanna Sophia Godberg.

Biografi

Walfrid P:s största intresse under studietiden var geologi. Han disputerade på en avhandling om den kemiska sammansättningen av gadolinit, ett mineral som bl a äger intresse eftersom det innehåller flera sällsynta jordmetaller. Efter avslutade studier drogs han in i den systematiska geologiska kartläggning av Sverige som utfördes av SGU. Denna verksamhet inriktades i synnerhet på landets norra delar, och P blev en av de många geologer som genom kartläggning och inventering skapade förutsättningarna för exploateringen av de norrbottniska malmfälten. Redan före disputationen assisterade han Hjalmar Lundbohm (bd 24) i apatitkommissionen, som hade till uppgift att undersöka tillgångarna på fosforhaltigt mineral av betydelse för tillverkningen av konstgödsel men som samtidigt ökade intresset för den fosforrika malmen i Norrbotten. Andra exempel på P:s arbete är en 1899 publicerad studie över Kiruna och Svappavaara malmfält samt en inventering av Sjangeli kopparmalmsfält.

Även sedan P lämnat SGU anlitades han som malmgeologisk expert vid utredningar rörande de norrbottniska malmfyndigheterna. Han var bl a ledamot av statens varpmalmskommission, som utövade kontroll över brytningen av lågvärdig malm vid främst Gällivare, och han deltog i den utredning som 1907 låg till grund för avtalet mellan staten och Trafik ab Grängesberg–Oxelösund om ägandet av LKAB och villkoren för bolagets utnyttjande av malmfälten. P var även ordförande i djupundersökningsnämnden, som hade att utröna malmfyndigheternas djup. Hans verksamhet som geolog ägde främst rum i Norrbotten, men han fick även arbetsuppgifter i Mellansverige; bl a utförde han 1894 en detaljundersökning av Nordmärks gruvor i Värmland och var under många år verksam som konsulterande geolog åt gruvor i Bergslagen.

Parallellt med sin praktiska verksamhet bedrev P under en tid studier i gruvvetenskap vid KTH:s Bergsskola, och från 1898 vikarierade han där som lektor i mineralogi och geologi. När professorn i gruvvetenskap, Gustaf Nordenström (bd 27), 1900 begärde avsked, fick P i uppdrag att uppehålla dennes undervisning, och året därpå utnämndes han till ordinarie innehavare av professuren. P erhöll förord från samtliga sakkunniga på grund av "sin omfattande tekniska bildning, sin stora praktiska erfarenhet, sin betydande vetenskapliga författarverksamhet och sin förmåga som föreläsare". Två år senare utnämndes han till föreståndare för Bergsskolan.

Som ledamot av lärarkollegiet och senare även av högskolans styrelse tog P aktiv del i den kvalitativa upprustning som KTH genomgick i början av 1900-talet. Han vann även en respekterad ställning inom bergshanteringen. P:s egen utbildning var visserligen endast teoretisk, men han följde den tekniska utvecklingen inom bergshanteringen och ägde en omvittnat god förmåga som lärare. Betydelsefulla var hans insatser som redaktör för Teknisk tidskrifts avdelning för bergsvetenskap samt medlemskapet i redaktionen för JKA. Därigenom blev P en av dem som bidrog till att skapa en förmedlande länk mellan den tekniska vetenskapens säte och industriens män.

Till skillnad från många samtida företrädare för tekniska verksamheter hyste P en stark övertygelse om den vetenskapliga forskningens betydelse för den tekniska utvecklingen. Han uppmärksammade därvid geologins värde för bergshanteringen. 1905 föreslog han t ex, tillsammans med två kolleger från Bergsskolan, att KTH, i likhet med tyska högskolor, skulle införa doktorsexamen. Det skulle dock dröja ända till 1927 innan den teknologie doktorsgraden introducerades i Sverige. P agerade också inom Jernkontoret för aktivare forskningsinsatser till stöd för den sv järnhanteringen. Det stora intresse P visade för teknisk-vetenskaplig forskning gjorde det naturligt att han 1919 var en av de första som utsågs till ledamot av den nybildade Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA). – P:s dotter var gift med prof Sture Mörtsell (bd 26).

Författare

Bosse Sundin

Arkivuppgifter

Brev från P i LUB o RA (till J Hellner).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Analyser av gadolinit och homi-lit (VA, Öfversigt, årg 45, 1888, Sthlm 1888-89, Sthlm, s 179-186 [= nr 3(:4) o Meddelanden från Upsala kemiska laboratorium, 142). – Om naturliga etsfigurer och andra lösningsfenomen från Mursinsk. Sthlm 1889. 38 s, 2 pl. (VAH, Bihang, bd 15 [1889–90], afd 2 [Kemi, mineralogi, geognosi, fysisk geografi o beslägtade ämnen], n:o 1 = Meddelanden från Stockholms högskola, [även med titelblad: Untersuchungen aus den Mi-neralogisch-geologischen Institut der Universität in Stockholm, 2 (1886-1890),] n:o 85.) - Studier öfver gadolinit (Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar (GFF), bd 12, 1890, Sthlm, s 275-347, Tafl. 5). Även sep: ... Akad afh [Upps]. 1890. 75 s, 1 pl-bl. – Om Routivare järnmalmsfält i Norrbottens län (GFF, 15, 1893, s 45–54, 1 pl-bl). – Sammanställning af de vigtigaste förekomsterna af titanrik järnmalm, samt af de försök som gjorts att tillgodogöra sådan malm. Sthlm 1894. 32 s. [Ur JKA 1893.] – Jernmalm från Hellevig vid Dalsfjorden, Ytre Holmedals prestegjaeld, Nordre Bergenhus Amt, Norge [text] (GFF, 17, 1895, s 97 f). - Geologisk beskrifning öfver Nordmarks grufvors odalfält. Sthlm 1896. 60 s, 20 pl-bl. (SGU, Ser. C, n:o 162.) – Utlåtande rörande geologiska förhållanden inom Högbergsfaltet vid Persberg ... år 1897. Filipstad 1897. 7 s. – Om de geologiska förhållandena i trakten omkring Sjangeli kopparmalmsfält i Norrbottens län (GFF, 19, 1897, s 296-306, tafl. 4; även sep, 13 s, 1 karta = SGU, Ser. C, n:o 171). – Om utbildningen af grufingeniörer i Tyskland och Österrike-Ungern, särskildt med hänsyn till undervisningen i mineralogi o geologi. Anteckningar från en studieresa i Tyskland o Österrike vintern 1897–1898. Sthlm 1898. 32 s. [Ur Teknisk tidskr (11) s å.] – Anteckningar i montan-geologi och grufhandtering, under en resa i Tyskland o Österrike-Ungern 1897–98. [Rubr.] Sthlm 1899. 97 s, 1 vikt pl, 1 vikt karta. – Svappavaara. Malmö 1899. 11 s. (Av Valfrid Pettersson [!] o F Lundqvist.) – Om de lappländska jernmalmerna (Wermländska bergs-mannaföreningens annaler, 1900, Sthlm, s 6–11). – Geologisk atlas öfver Norberg. På bekostnad af Jernkontoret upprättad åren 1892–93 af Sveriges geologiska undersökning genom W P. Sthlm [1900]. Tv-4:o. Titelbl o 6 vikta kartor. (SGU, Ser. Bd. Specialkartor med beskrifningar, n:o 9.) [Beskrivningen ej utk.] – Beskrifning öfver en del förut mindre kända malmfyndigheter inom Jukkasjärvi malmtrakt och dess omgifningar. [Rubr.] Sthlm 1900. 154 s, 8 kartor, 1 pl-bl. [Ur JKA s å.] (Även SGU, Ser. C, 183.) – Igensättningsbrytningens utveckling i Sveriges järn-grufvor. Sthlm 1900. 60 s, 1 vikt pl. – t Gustaf Nordenström. [Rubr.] Sthlm 1902. 4:o. (2) s. [Undert W. P.; ur TT s å.] - Olof Gustaf Nordenström. Nekrolog af W. P. Sthlm 1902. 18 s. [Sign; ur JKA, Bihang, s å.] – Om anrikning af svenska järnmalmer. Föredr vid Jernkontorets tekn diskussionsmöte d 29 maj 1903. Sthlm 1903. 134 s, pl I-XVIII. (Tr som manuskr ...) [Ur JKA s å.] – Rob. Thalén. Nekrolog af W. P. Sthlm 1905. [Omsl.] 4 s. [Sign; ur JKA, Bihang, s å.] -Gustaf Bratt. Nekrolog af W. P. Sthlm 1906. 7 s. [Sign; d:o.] – Om malmsökande medelst elektricitet. Redogörelse för försök, som under sommaren 1906 utfördes i Sverige med Daft & Williams elektriska malmsökningsmetod. Sthlm 1907. 21 s. [Ur JKA s å.] – Einiges iiber die Erzfelder von Norberg [rubr; omsl: Die ...] Sthlm 1910. 21 s, 1 vikt karta. [Livret-guide des excursions en Suéde du XIC congrés géologique international,] 29 [omsl].) – Some notes regarding swedish mining maps and mine surveying. [Rubr.] Sthlm 1910. 18 s. ([Omsl:] XI' congrés géologique international, Stockholm 1910.) – Den svenska järnmalmsanrikningens nuvarande ståndpunkt. Föredr vid Jernkontorets tekn diskussionsmöte d 26 maj 1910. Sthlm 1910. 130 s, 1 vikt karta, 1 viktpl. (Tr som manuskr ...) – Other deposits in the parish of Jukkasjärvi (The iron ore resources of the world, an inquiry made upon the initiative of the executive committee of the XI international ge-ological congress, Stockholm 1910, ed by the general secretary Q G Andersson], Sthlm 1910, 4:o, s 577–583; även i sep härur: H Lundbohm o W P, The iron ore resources of Sweden [rubr; omsl: ... Northern Sweden], Sthlm 1913, 4:o, s 27–33). – H. V. Tiberg. Nekrolog av W. P. Sthlm 1914. [Omsl.] 8 s. [Sign; ur JKA, Bihang, s å.] -Ernst Larson. Nekrolog af W. P. Sthlm 1914. (5) s. [Sign; d:o.] – Jernkontorets gruvutställning vid Baltiska utställningen i Malmö 1914. Sthlm 1915. S 523-570, pl IV-XVI. [Ur JKA med titelbl.] – Metoder för mätning av avvikelser uti djupborrhål. Föredr vid Jernkontorets tekn diskussionsmöte d 31 maj 1922. Upps 1922. 39 s. (Tr som manuskr ...) – Om malmtillgångarne i Kiiru-navaara och Gellivare malmberg (Nordisk statistisk tidskrift, bd 3, 1924, Strängnäs, s 300–322; från JKA 1914). – Sammanställning av uppgifter om de svenska järnmalmsgruvornas nuvarande kapacitet och deras produktion under 1923 tillhörande Sveriges järnmalmstillgångar o järnmalmsprod. Föredr vid Jernkontorets tekn diskussionsmöte d 29 maj 1925. Upps 1925. 1 vikt tab. [Ur JKAs å.] – Bidrag i: TT, 1893-94 (avd Kemi och metallurgi/bergsvetenskap), 1898-1902, 1904, 1907, 1910 (Kemi o bergsvetensk), Sthlm, 4:o, JKA, 1893, 1899-1900, 1903, 1907, 1910, 1913-14, 1922, 1924–25, o dess Bihang, 1902-03, 1914-15, Sthlm.

Redigerat: Teknisk tidskrift. Årg 30-32, 1900–02, Afd för Kemi och bergsvetenskap. (Tills med K. A. Wallroth.) – I redaktionskomm för JKA, årg 58-87, 1903-32, o dess Bihang, årg 4–19, 1903–18, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 7 juni 1901, nr 21, RA.

T Althin, KTH 1912–62 (1970); G Bring, t W P (JKA 1933); G Eriksson, Kartläggarna (1978); P Henriques, Skildnar ur KTH:s hist, 2: 2 (1927); T Husberg, W P (FS:s Förhandl:ar 1933); E Malm, W P (Dödsrunor utg av Sancte Örjens gille, 6, 1933, s 13 fl); B Sundin, Ingenjörsvetenskapens tidevarv (1981).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Walfrid Petersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7155, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bosse Sundin), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7155
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Walfrid Petersson, urn:sbl:7155, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bosse Sundin), hämtad 2024-04-26.