Petrus

Död:1197-09-18 – Gamla Uppsala församling, Uppsala län (begr i Gamla Uppsala)

Ärkebiskop


Band 29 (1995-1997), sida 207.

Meriter

Petrus, d 18 sept 1197, begr i (Gamla) Uppsala (SRS 3:2, s 98). Ärkebiskop i Uppsala från omkr 1188.

Biografi

P blev Uppsalas tredje ärkebiskop vid en ej närmare känd tidpunkt. Företrädaren Johannes hade stupat sommaren 1187 eller 1188 när han vid Almarestäket försökte försvara segelleden mot centrala Uppland mot de "hedniska rövare" från Baltikum som sedan brände Sigtuna.

P verkade under en tid då missionen i Sverige ännu inte helt hade avslutats och den sv kyrkans organisation fortfarande befann sig under uppbyggnad. Ett odaterat brev utfärdat av honom är ett viktig vittnesbörd till dessa processers fortgång. P anslog i brevet inkomster till sin domkyrkas regulära domkapitel, troligen grundat av Uppsalas förste ärkebiskop Stephanus (1164–85), nämligen hela biskopstiondet från Bälinge och Vaksala härader, gården Åby i Vaksala sn och 100 alnar lärft av den skatt han kommer att uppbära det år han visiterar de nyomvända i "Hälsingland" (dvs Norrland ovan Ödmården). Brevet ger det första säkra belägget för domkapitlets existens och för att en del av tiondet var anslaget till biskopen.

Ett spänningsförhållande tycks åtminstone mot slutet av P:s liv ha rått mellan honom och hans primas, ärkebiskop Absalon i Lund, som dock hade biskopsvigt P. Detta har satts i samband med den politiska motsättningen mellan Sverige och Danmark under Knut Erikssons regering (Westman). Absalon klagade för påven över att den sv kyrkan ignorerade hans ställning som primas och att det sv episkopatet underlät att infinna sig till synoder som han sammankallat. Ett annat tvisteämne var att tre klerker födda utom äktenskapet (troligen prästsöner) hade valts till biskopar i Sverige, och P hade mot den kanoniska rättens stadganden och Absalons uttryckliga förbud konsakrerat två av dem. Absalon drog saken inför påven, som 1198 befallde P:s efterträdare Olaus "lambatunga" (bd 28) att avsätta de två vigda biskoparna och ogiltigförklara valet av den tredje. Sakens utgång är obekant. Konflikten bör ses mot bakgrund av den påvliga reformrörelsens program vari prästerligt celibat och förbud mot prästsöners prästvigning ingick. Absalon var den förste nordiske kyrkoledare som på allvar sökte genomdriva dessa bestämmelser.

Författare

Anders Winroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Y Brilioth, Medeltiden (Handbok i sv kyrkohist, 1, 1948); DS 1 (1829); J Gallén, De engelska munkarna i Uppsala  ett katedralkloster på 1100-talet (FHT 1976); B E Hildebrand, Sv sigiller från medeltiden, 1 (1862); SMoK; SRS 3:2 (1876); K B Westman, Den sv kyrkans utveckl... (1915); G Åsbrink o K B Westman, Svea rikes ärkebiskopar (1935).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Petrus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7200, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Winroth), hämtad 2018-11-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7200
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Petrus, urn:sbl:7200, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Winroth), hämtad 2018-11-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se