Petrus Erici

Född:1580före – Finland (i Österbotten)
Död:1606-04-26 – Örebro församling, Örebro län

Katolsk konvertit


Band 29 (1995-1997), sida 213.

Meriter

Petrus Erici (Petrus Petrosa, även Romanovitz), f före 1580 i Österbotten, d 26 april 1606 i Örebro. Studerade trol vid Collegium Holmiense i Sthlm omkr 90 o vid UU, inskr vid Seminarium pontificium i Braunsberg (Braniewo), Östpreussen, 5 aug 94, vid Seminarium pontificium i Vilna (Vilnius), Litauen, 98, lär i Oslo, studerade, trol juridik, i Rom 0104, tjänstg i k kansliet, Sthlm, 04, företog en resa till Prag och Krakow okt 04sommaren 05, fängslad i slutet av nov eller början av dec 05, dömd till döden trol omkr 24 dec 05. – Ogift.

Biografi

Efter studier vid bl a Uppsala återupprättade universitet, där han efter en förseelse råkade i konflikt med en professor och relegerades som oefterrättlig, inskrevs P som stipendiat först vid det jesuitledda påvliga seminariet i Braunsberg och senare vid motsvarande läroanstalt i Vilna. Han lämnade Vilna efter en kort tid utan att ha prästvigts. Efter ett år i Oslo begav P sig till Polen. Där utverkade han ett rekommendationsbrev från kung Sigismund III och blev därefter alumnus sanctae Birgitta;, dvs han fick fritt uppehälle vid Birgittahuset i Rom och möjligheter att studera. Om han där avlagt doctor iuris utriusque-graden är osäkert.

P återkom till Sthlm och lyckades med hjälp av panegyriska hyllningar av den ännu okrönte Karl IX och några politiskt korrekta pamfletter mot jesuiterna få anställning i kansliet. Han kan en tid även ha varit informator åt prins Gustav Adolf, förmodligen i latinska språket. Vid hovet engagerades P i den diplomatiska mission som skulle bli hans olycka. Karl IX hade vädjat till kejsar Rudolf II i Prag att medla mellan honom själv och hans brorson Sigismund, och P sändes 1604 till kejsaren i detta ärende; dessförinnan hade han fått svära en ed att vid äventyr av liv och själ motstå katolikerna som Guds argaste fiender. Han presenterade sig i Prag i dec 1604 för den föga intresserade kejsaren. Efter lång fruktlös väntan trädde P i förbindelse med en Oswald von Grabow från Riga, som hyste planer på att med sv hjälp frigöra Riga från Polen och ansluta staden till det protestantiska Tyskland. I planerna ingick vidare att Sigismund skulle abdikera från den polska tronen till förmån för prins Johann Georg av Sachsen och i stället tillträda sitt sv arvrike. Karl IX skulle övertalas att träda tillbaka och nöja sig med sin gamla hertigtitel. P fascinerades av dessa fantasterier i tanke att de skulle gagna motreformationens sak i Sverige. Hans försök att vinna Sigismund för saken misslyckades liksom hans egentliga uppdrag i Prag, och han återvände till Sthlm med oförrättat ärende. Vid hemkomsten inkallades P till Uppsala för att förhöras om sina teologiska ståndpunkter, ett prov som han klarade utan anmärkningar.

I nov 1605 friade P till en piga i Sthlm och avslöjade samtidigt för henne att han i själ och hjärta var katolik. Det är betecknande för stämningen i Sverige att hon då drog sig tillbaka och ansåg det säkrast att avslöja P:s religiösa tillhörighet för myndigheterna. P hade inte heller kunnat hålla tyst med sina storpolitiska projekt. Kronans agenter beslagtog nu åtskilliga för honom komprometterande dokument, och på denna grund beordrade Karl IX att P skulle arresteras varefter han ställdes inför en särskild tribunal bestående av Sthlms borgmästare och medlemmar av stadens råd. Karl övertog vid ett tillfälle förhöret, där detaljerna i P:s politiska stämplingar och åsikter framkom. P hade enligt egen utsago en romersk-katolsk tro men med reformatoriska inslag. Han tvivlade på skärselden och, kanske i ett försök att stämma den calvinskt inspirerade Karl till mildhet, sade han sig sympatisera med Calvins lära om människans predestination till salighet eller förtappelse.

Sedan den sv hären i sept 1605 praktiskt taget hade utplånats i slaget mot polackerna vid Kirkholm i Livland, kom fallet P väl till pass för Karl, som behövde stärka den nationella självkänslan med hjälp av tydliga fiender. Örebro riksdag i april 1606 visade heller ingen förståelse för den opålitlige P. Han dömdes till döden och avrättades med osedvanlig grymhet; armar och ben krossades, hjärtat skars ur med kniv och placerades i munnen. P:s sista ord 'Jesus Maria!" avslöjade bortom allt tvivel hans religiösa sympatier, och hans katolska samtida, bland dem Johannes Messenius (bd 25), betraktade honom som Sveriges förste martyr efter reformationen. P:s fasansfulla död bidrog till att skapa den allmänna uppfattningen att han skulle ha stämplat mot Karl IX:s liv, något som dock saknar stöd i källorna.

Processen mot P blev inledningen till en serie liknande rättegångar mot personer som misstänktes stödja Sigismunds anspråk på den sv kronan och landets rekatolicering.

Författare

Anders Piltz



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: H Almquist, Karl IX o Petrus Petrosa (PHT 1912); Å Hermansson, Karl IX o ständerna (1962); F Lindberg, Kring Petrus Petrosa (PHT 1930); O Garstein, Rome and the counter-reformation in Scandinavia, 23 (198090).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Petrus Erici, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7204, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Piltz), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7204
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Petrus Erici, urn:sbl:7204, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Piltz), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se