Peyron, släkt



Band 29 (1995-1997), sida 277.

Biografi

Peyron (Peijron; de Peijror), släkt, härstammande från grosshandlaren Claude P (d senast 1741 enl Ericsbergsarkivet) i Lyon. Hans son sidenvävaren Barthelemy P (d 1766, 49 år gammal) flyttade 1741 (Manufakturkontorets arkiv) till Sthlm, där han 1764 fick burskap som grosshandlare.

Dennes son Carl Adrian P (1757–84) befordrades i sv tjänst till löjtnant 1776 och i fransk tjänst till kapten 1780 samt blev s å sv adelsman med namnet de Peijron. 1781 anstiftade Carl de Peijron myteri, då regementet kommenderades att avgå till Ostindien, varför han och 15 kamrater av krigsrätt dömdes ovärdiga att tjäna Frankrike. Vid sin återkomst till Sverige blev han förste kammarpage hos Gustav III 1782 samt livpage, kammarjunkare och kapten 1783. S å följde de Peijron kungen på hans resa till Italien och Paris, där han blev dödad i duell av sin f d regementschef greve de la Marck (jfr bd 11, s 736). Hans ende son uppges ha bosatt sig i Västindien.

Carl P:s yngste bror, Ludvig (Louis) Barthelemy P (1766–1840), deltog i kriget i Finland 1788–90 men avskedades och lands-för vistes 1794, eftersom han tillhört G M Armfelts (bd 2) umgängeskrets i Neapel. Louis P följde s å Armfelt från Neapel till Kaluga i Ryssland, varifrån han 1796–97 ledsagade Armfelts gemål till Sverige, där Gustav IV Adolf blivit myndig. Denne använde honom 1797 som kurir till den sv ambassadören i S:t Petersburg, och s å var han med på kongressen i Rastatt. P blev 1798 inspektöradjutant hos generalguvernören i Pommern och 1801 överstelöjtnant. 1802–07 var han kommendant i Stralsund. 1808 blev P först brigadchef för Bohusläns och Hallands lantvärn och sedan befälhavare för den sv armén på Åland. 1809 deltog han i Hans Henrik v Essens beskickning till Napoleon (jfr bd 14, s 583), från vilken han efterlämnat uppmärksammade (Söderhjelm) uppteckningar. 1810 blev P åter kommendant i Stralsund, och 1811 blev han befälhavare för armén i Pommern. Vid den franska invasionen 1812 sändes han som krigsfånge till Blois. Napoleon kallade P s å till Paris, varifrån han med hemligt brev sändes till kronprinsen Karl Johan. Vid sin återkomst till Sverige blev han dömd att arkebuseras för att utan motstånd ha uppgivit Pommern men benådades med fängelse i Kristianstads fästning. P frigavs 1814, blev överste i armén och tog 1815 avsked. Hans memoarer 1792–1831 finns i KrA. Andra rester av P:s arkiv finns i ätten Armfelts arkiv I 36 (mikrofilm PR 13), FRA (jfr Tegnér 1883).

Carl de Peijrons och Louis P:s äldste bror, Fredric Ulric P (1752–1801), gjorde åren 1768–84 i Ostindiska kompaniets tjänst sju resor till Kanton, 1768 som jungman, 1770–79 som assistent och 1782–84 som superkarg. Han uppges ha varit "av vackert utseende men full av alla laster och till allt nyttigt otjänlig" (Hochschild). Fredric P dog i London. Hans son grosshandlaren Carl Adrian P (1794–1864) var en av Sthlms ledande importörer av hudar och från 1839 (Biographica) Hamburgs generalkonsul i Sthlm. Hans son grosshandlaren Carl Ludwig P (1832–1915) innehade sin fars f d firma till 1887 och var 1870 en av grundarna av Sthlms ångfartygs rederibolag, vars chef han var till 1894. 1876–80 var Ludwig P riksdagsman i AK Han var gift med tonsättaren Fredrika (Ika) Albertina P, f Asp (1845–1922). Deras son läkaren John Adam P (1870–1949) i Sthlm blev känd som fjärilsforskare. John P:s främsta arbete är Zur Morphologie der skandinavischen Schmetterlingseier (VAH 44:1,1909).

Fredric och Louis P:s samt Carl de Peijrons bror Claes Bartholemeus P (1753–1823) uppges (Anrep) ha sänts till S:t Petersburg 1767 för att studera ryska språket och rysk handel och var handlande där, då han 1781 blev sv konsul. Claes P kom från 1792-1806 (tjänst! 1801-03) sv minister-resident i Hamburg, där han 1811–13 var generalhandelsagent.

Hans son Henry Frans P(1786–1858) var 1834–35 portugisisk vicekonsul i Gbg och senare grosshandlare i London.

En annan son var Eduard August P (1796–1858), som deltog i fälttågen i Tyskland, Belgien och Norge 1813–14. Eduard P blev 1837 chef för generaladjutantsexpeditionen för armén, 1838 överste i generalstaben, 1846 chef för Södra skånska infanteriregementet och 1848 generalmajor. Han adlades 1836 enligt RF § 37 med namnet Peijron, men hans söner dog i späd ålder. 1850 (tf 1848)–53 var han generalbefälhavare i första militärdistriktet (Skåne).

Henry P:s och Eduard Peijrons bror grosshandlaren Claes P (1790–1863) var rysk vicekonsul i Sthlm 1822 (Biographica)–41 och far till grosshandlaren Adolph P (1823–1907). Denne var belgisk vicekonsul i Sthlm 1848-60, ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1864–66, riksdagsman i FK 1870–88 och ledamot av styrelsen för Skandinaviska kreditab 1865–1907 (v ordf 1900–06) och för Högskoleföreningen i Sthlm 1869–98. Hans son VD i ab Sthlms-systemet Edvard Alfred P (1868–1942) var gift med operasångaren Gerda Cecilia Maria Nilsson (1874–1940).

Henry och Claes P:s och Eduard Peijrons äldste bror, Gustaf Adolf P (1783–1852), blev redan 1794 fänrik vid amiralitetet, varifrån han 1797 övergick till armén. Han följde 1806 på sv uppdrag den preussiska arméns kamp mot Napoleon, deltog 1807 i försvaret av Pommern och sändes 1811 till den avsatte Gustav IV Adolf i Tönningen för att söka förmå honom att lämna Danmark. 1812 (Krigsexp:s arkiv) eller 1813 (Sveriges statscal) ändrade (Peyron; jfr Staf) han sitt förnamn till Gustaf Abraham för att ej påminna om den avsatte. Gustaf P deltog 1813–14 i fälttågen i Tyskland, Belgien och Norge, befordrades 1813 till överste i armén och blev 1818 chef för Jämtlands regemente som en av de första ofrälse som nådde chefsposter inom armén (Carlsson 1949). 1821 slöt han i Torneå en traktat med Ryssland om utbyte av fast egendom å ömse sidor av den sv-finska gränsen samt om brottmåls behandling där. P blev 1823 överste för Västmanlands regemente, granskade och fastställde s å tillsammans med en rysk kommissarie de längs gränsen föreslagna ägoutbytena, adlades 1825 enligt RF § 37 och var 1824–33 landshövding i Nyköpings län. Han befordrades 1827 till generalmajor, var 1833-37 generalbefälhavare i sjätte militärdistriktet (Norrland), 1837-44 överpostdirektör och 1838-44 president i Krigskollegium, blev friherre 1841 enligt RF § 37 och generallöjtnant 1843 samt var 1844-48 statsråd och chef för Lantförsvarsdepartemen-tet och därefter generalbefälhavare i andra militärdistriktet (Södermanland, Östergötland och Småland). 1850 blev P riddare av Serafimerorden. Han hade "en stark själ i en ytterst fin och spenslig kropp, en hederlig, skicklig och välvillig natur trots sin ovanliga hetsighet" (Hellberg).

Hans son friherre Gustaf Oscar P (1828–1915) var överste för Skånska husarregementet 1869–84, blev 1884 generalmajor och generalbefälhavare i tredje militärdistriktet (Västergötland, Värmland, Dalsland, Bohuslän och Halland), var 1885–96 generalbefälhavare i första militärdistriktet (Skåne, Blekinge och Kronobergs län), blev 1892 generallöjtnant och var 1899–1906 överstekammarherre. Gustaf P var riksdagsman i ridderskapet och adeln 1853–66, i FK 1867–73 och i AK 1888–93 och 1897–99 men var som riksdagsman föga aktiv (Millqvist 1890 o 1899; Victorin). Han var också ledamot av stadsfullmäktige i Sthlm 1863–65 och i Helsingborg 1873–1908 (vice ordf 1875–85 och ordf 1885–87). 4 okt 1887 blev P statsråd och chef för Lantförsvarsdepartementet, men redan 6 febr 1888 måste han som utpräglad frihandlare avgå, sedan protektionisterna fått majoritet i AK Han var ledamot av flera kommittéer, bl a lantförsvarskommittén 1880-82, 1891 års härordningskommitté och 1894 års kommitté angående sammanslagning av Lant- och Sjöförsvarsdepartementen. 1902 blev P riddare av Serafimerorden.

Hans son majoren friherre Gustaf Fredrik P (1854–1934) har skildrat släktkretsen i memoarboken Hågkomster från femtio år av mitt liv (1924). Denne Gustaf P:s bror grosshandlaren Claes Gustaf Henry P (1858–1912) var 1882–1905 sv-norsk och 1905–07 sv konsul i Marseille. Brorson till Gustaf och Claes P var direktören för Helsingborgs ångtegelbruk civilingenjör Carl Gustaf Nils P (1896–1945). Carl P:s andra hustru var gymnastikdirektören Siv Stina P, f Sjöbeck (1916–81), som övertog ledningen av tegelbruket efter hans död. Stina P tillhörde under många år den sv ryttareliten i tävlingshoppning, bl a vid skandinaviska ryttartävlingar i Khvn och Oslo och 1949 vid internationella ryttartävlingar i Nizza och Rom. Hon gifte 1950 om sig med sedermera majoren Rutger Mannerstråle (bd 25, s 99).

Gustaf Oscar P:s yngre bror Edvard Svante KnutP (1831–1914) var chef för Sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition 1875–80 och för Marinförvaltningen 1887–99 samt befordrades till konteramiral 1889 och viceamiral 1897. Knut P var ledamot av 1874 års sjötjänstgöringsregle-mentskommitté, 1877 års flottreglements-kommitté och 1880 års sjöförsvarskommitté samt ordförande i 1892 års sjökrigs-materielkommitté och i sjökrigsskolestadgekommittéerna 1893 och 1895.

I äktenskap med en dotter till norske statsministern Frederik Due – syster till hans bror Gustaf P:s hustru – blev Knut P far till kommendörkapten Edward Wilhelm P (1870–1942), som 1924–36 var VD i Sv trafikförbundet (senare kallat Sv turisttrafikförbundet).

Edward P:s bror Henry Georg Rudolf P (1883–1972) gjorde 1918 i finska frihetskriget "en utomordentlig insats" (Manner-heim) som generalstabsofficer i högkvarteret, var militärattaché i Rom 1919–21 och i Berlin 1924–26, blev överste 1934 och var sekundchef vid Livregementets husarer 1935–37 samt vid Livregementet till häst 1937–40. Henry P befordrades till generalmajor 1940 och var 1940-43 inspektör för kavalleriet. Han publicerade Kavalleri – lätta trupper, artiklar 1928–36 (1936), Finska högkvarteret 1918, några minnen och iakttagelser (1965) och En militärs minnen (1969).

Hansson Knut Lennart P (1909–81) blev överste 1951 och var chef för Östgöta flygflottilj 1951–52 och inspektör för flygsäkerhetstjänsten 1952–57. 1957 blev Lennart P generalmajor, och han var chef för Flygstaben 1957–60 och för den i Barkarby stationerade Tredje flygeskadern 1960–66, innan han drabbades av sjukdom.

Syster till honom var målaren, tecknaren och grafikern Louise Kathinka Hatz, f P (1911–78), i sitt andra äktenskap gift med professor Felix Hatz. Bror till Lennart P och Louise Hatz är generalmajoren Gustaf P (f 1921).

Författare

HG-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Elgenstierna; P Meijer Granqvist, Sthlmskt borgarfolk (1902); Örnberg, 9.

ClaudeP: Biographica P, vol 12 b, o Ericsbergsarki-vets autografsaml, vol 162, RA.

Barthelemy P: Kommerskollis skriv:er till K M:t, vol 77: 2 dec 1751, Gallica, vol 341, Kammarkontorets prot 1741, Biographica P, vol 12 b, o Ericsbergsarki-vets autografsaml, vol 162, RA; Bouppt 1766: 3: 830, Maria kyrkoarkiv F 1:3 o Handelskolks arkiv DI a 1: 2 o D I b: 1, p 3, SSA; A Barton, Canton vid Drottningholm (1985), s 18; dens, Uppkomsten av manufakturerna vid Drottningholm (SSEÅ 1994), s 48; C Eichhorn, Sv studier (1869), s 140; E G Folcker, Från sthlmslivet i kung Fredriks tid (SSEÅ 1927), s 31; R F Hochschilds memoarer, 1 (1908), s 44; E Jacobson, Fredrikshov (SSEÅ 1940), s 43; M Lagerquist, Rokokomöbler (1949); L Looström, Johan Tobias Sergels föräldrahem (SSEÅ 1918), s 101; Minnes-runor uppå gross-handlarens ... Bartholomasi P:s graf (1766); C D Moselius, Den klassiska konstens renässans under 1800-talet o Adrien Jean Baptiste o Louis Masreliez (SSEÅ 1923), s 166; G Peyron, Hågkomster från femtio år av mitt liv (1924), s 9; G H Stråle, Alingsås manufakturverk (1984).

Carl de Peijron: Krigsexp:s arkiv B III a: 336: 13 sept 1780, M 1130 o Adelsbrev, vol 29,^ RA; Wahrendorffska arkivet, vol 41, 233,237 o 310, Åkers international AB, Åkers styckebruk; G G Adlerbeth, Gustaf III:s resa i Italien (1902); A Ahnfelt, Ur sv hofvets o aristokratiens lif, 4 (1881), s 44, 60, 66 o 70 ff; D Anckarsvärd, Katolska kyrkan o katolska församhen i Sthlm 1784-1837 (SSEÅ 1937), s 54; J A Ehrenströms efterlemna-de hist anteckn:ar, 2 (1883), s 506; L v Engeström, Minnen o anteckn:ar, 1 (1876); F A v Fersens hist skrifter, 5 (1870), s 154, 158, 163, 174, 179, 215, 218–221, 291, 312 o 314 f; A L Hamilton, Anekdoter till sv hist under Gustaf III:s regering (1901); B Hennings, Gustav III (1957); Hochschild, a a, s 44,57, 59, 64 o 66 f; C O Nordensvan, Värmlands reg:s (Närkes o Värmlands reg:s) hist, 2 (1904); Odhner, 2, s 209, 264, 294 o 327; G v Proschwitz, Gustave III par ses lettres (1986); E Schröderheim, Bref (1902); H Stålhane, Gustaf III:s resa till Spa 1780 (1939); A Söderhjelm, Georg Carl v Döbeln (1937), s 39 ff; S Waller, d:o (1947).

Louis P: K 1023 (brev till Karl XIV Johan), Biographica P, vol 12 b, P Sondéns ms Militära chefer i sv armén (o där anförda källor) o Ericsbergsarkivets autografsaml, vol 161, RA; Ep M 3, KB; De la Gardieska saml: De la Gardie, vol 367 a, LUB; Wahrendorffska arkivet, vol 62, 302 o 310, Åkers International AB, Åkers styckebruk; C v Bonsdorff, Gustav Mauritz Armfelt, 1–4 (1930-34); S E Bring, Sv boklex 1700-1829. Rättegångshandl (1958); B Broomé, KrA o de privata arkiven (PHT 1958); dens, Privatarkiv o enskilda personers arbetspapper i KrA (Kommissionen för riksinventering av de enskilda arkiven, Bulletin nr 1,1963), s 42; S Carlsson, Gardesreg:nas degradering 1808 (HT 1943), s 371; dens, Gustaf IV Adolfs fall (1944); H E Charlottas dagbok, 4 o 8–9 (1920-42); S Clason, Gustaf IV Adolf o den europeiska krisen under Napoleon (1913), s 145; F v Dardel, Minnen, 1 o 4 (1911–13); Ehrenström, a a, s 306; Engeström a a, 2 (1876); En gustavians memoarer (Vecko-journalen, 15, 1924), s 419 f, 460 o 473; A v Fersens dagbok, 2 (1926), s 52 f, 3 (1928), s 144 f, 193, 423 o 425, samt 4 (1936), s 257; E Grill, Kaparen Le Mercure och ockupationen av Sv Pommern 1812 (Forum navale, 48, 1992), s 16 ff; Hochschild, a a, 3 (1909), s 15, 19, 72, 84, 255 f, 268 o 273; T T:son Höjer, Carl Johan i den stora koalitionen mot Napoleon (1935); dens, Carl XlVJohan, 2–3 (1943-60); ISP; KrVAH 1840 (1841), s 247–50; K E Linden, Sjukvård o läkare under kriget 1808–09 (1908), s 182; C G Löwenhielm, Minnen, 1 (1927), s 62; L W:son Munthe, Axplock ur en gammal stambok (PHT 1925); S Olsson, rec av Waller, a a (PHT 1950); Peyron, a a, s 29; H G Porthans brev till Mathias Calonius, 1–2 (1881); W Ridderstad, "Gula gardet" 1526–1903 (1903); G Samuelsson, Lantvärnet 1808-09 (1944); B v Schinkel, Minnen ur Sveriges nyare hist, 7 (1855), s 138-141, och bih 3 (1883), s 43-50; N Staf, Polisväsendet i Sthlm 1776-1850 (1950); Sveriges krig åren 1808 o 1809, 5:1 (1910), s 49, 5:2 (1910), s 30, 7:1 (1919), s 256, o 8:1 (1921), s 123,176 f, 185,188-94, 201-04,206-09,211 ff, 217 ff, 275 o 281, samt bilagor, s 56; A Söderhjelm, Spel o verklighet (1941), s 7–40; E Tegnér, G M Armfelt i Neapel år 1794 (HT1883), s 10 o 12; dens, Gustaf Mauritz Armfelt, 2 (1884), s 223, 271 o 275; L T[ingste]n, Fransmännens besättande av Sv Pommern år 1812 o vissa därmed förenade förhållanden (KrVA:s tidskr 1913, Bihäfte 1); H G Trolle-Wachtmeister, Antecknar o minnen, 1–2 (1889); Waller, a a.

Fredric P: Brev från O Dahl 12 okt 1994, SBL; Utrikesexp:s prot 14 dec 1784, RA; Wahrendorffska arkivet, vol 310, Åkers International AB, Åkers styckebruk; Hochschild, a a, 1, s 74; ISP; S T Kjellberg, Sv ostindiska compagnierna 1731–1813 (1974).

Carl Adrian P: Biographica P, vol 12 b, RA; I Hammarström, Sthlm i sv ekonomi 1850–1914 (1970); Sveriges o Norges stats-kal för år 1864 (1863), s 623.

Ludwig P: TU 7:94, KB; [G Bellander,] AK:s män (1877), s 11; [A Bergstrand,] Politiska silhuetter, af Marcellus (1880), s 188; Hammarström, a a; T Höjer, Handhar ur Indebetouska arkivet (HH 36:3,1958); O Printzsköld, Riksdagskal för 1878 (1878); SPG; Sthlms ångbåtssjöfart (1933); E Thyselius, Förteckn öfver ko-mitébetänkanden 1809–94 (1896); Tvåkammarriksdagen 1867-1970,1 (1988).

Ika P: W Hedberg o L Arosenius, Sv kvinnor från skilda verksamhetsområden (1914); A Helmer, Sv solosång 1850-90,1 (1972); Idun 1897, s 107 f; Norlind; SPG; Sv musiktidn, 33 (1913), s 53 f.

JoknP:Johan Adam P död (SvD 29 juni 1949); SLH 4:4; SMoK; SPG; Väv.

Claes Bartholomeus P: Utrikesexp:s registr 26 april 1781, Handels- och financeexp:s registr 1790, p 395, Germanica, vol 967–1024, Muscovitica, vol 606, Bio-graphica P, vol 12 b, o brevförteckn dll Wahrendorffska arkivet, s 85 o 244, RA; De la Gardieska saml: De la Gardie, vol 367a, LUB; Wahrendorffska arkivet, vol 17, 38, 39, 53-55, 57, 62-64, 146, 155, 222, 226, 229, 237, 276, 281, 285, 289, 295, 306, 308 o 310, Åkers International AB, Åkers styckebruk; A Ahnfelt, Ur sv hofvets o aristokratiens lif, 1 (1880), s 25; G Anrep, Sv adelns ättar-taflor, 1 (1858), s 577; Carlander; S Carlsson, Kodicillen till Gustaf III:s testamente (PHT 1949); H E Charlottas dagbok, 5–9 (1923–42); S Clason, Det så kallade finanskontoret eller finansdep:et 1787-93 (MRA, N F, I, 1902-06), s 315 ff; B Dahlström, Rikets gäld 1788-92 (1942), s 157, 607 f, 615 f, 618, 620, 622 f, 625, 645 ff, 649, 656, 666, 668, 677 o 747; Ehrenström, a a, 1 (1882), s 459, o 2, s 313,321 o 528 f; J v Engeström, Hist anteckn:ar o bref 1771–1805 (1877); A v Fersen, a a, 2, s 184, 190, 294, 308, 361 o 363 f, 3, s 47, 292, 419 f o 422, samt 4, s 132; FA v Fersen, a a, 6 (1870), s 126; Hochschild, a a, 1, s 74, 105 o 109, 2 (1909), s 154 ff, o 3, s 6,126 o 296; Höjer, a a 1935; ISP; K M:ts kanslis hist, 1 (1935); Kommerskoll; L Krusius-Ahrenberg, Tyrannmördaren C F Eh-rensvärd (1947); Lagerquist, a a; P-A Lange, Anders Håkanssons polit verksamhet 1789-92 (Blekingeboken 1940), s 200, 202 o 212; dens, Anders Håkansson som politiker o ämbetsman 1789-1800 (1940); B Lesch, Jan AndersJägerhorn (1941), s 326, 376 f, 389 f, 393-96, 513,518, 523,529 o 531; C G Nordin, Dagboksanteckn:ar för åren 1786-92 (HH 6,1868), s 103 ff, 112,171,174,224, 230 o 267; Odhner, 2, s 501; Peyron, a a, s 176; Repertorium der diplomatischen Ver-treter aller Länder, 3 (1965); O Wallqvist, Minnen o bref (1878), s 13; U Willers, Ernst Moritz Arndt (1945).

Henry Frans P: Biographica P, vol 12 b, o Hovkanslerns arkiv, vol 15, nr 128, o 16, nr 47, RA; ISP; Peyron, a a, s 217.

Eduard Peijron: Krigsexp:s arkiv Ii l b: 27: 4juli 1836, Sondéns ovan anförda ms (o där anförda källor) o Ericsbergsarkivets autografsaml, vol 161, RA; De la Gardieska saml: De la Gardie, vol 367a, LUB; G Ahl-gren, Anteckmar ur K Södra skånska infanterireg:s hist (1894), s 60 f; Anrep, a a, 3, s 163 f; C A G Brau-nerhjelm, Klifreg:s till häst hist, 5:2 (1922); U C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida, af Posthumus, 9 o 12 (1873–74); ISP; E af Klint, Tal... öfver ... Eduard August P (1858); Löwenhielm, a a, 3 (1929), s 46; A Moberg, Biogr anteckn:ar om officerskåren på aktiv stat vid K Göta livg 1741–1939 (1941); Peyron, a a, s 16; SMoK; C Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvudstadslifvet, 3 (1903), s 170 f o 300; R Stensson, Magnus Brahe o Carl XIV Johan (1986); C Stål, Edvard P (KrVAH 1859, s 26-29); T Winberg, Södra skåningarna 1811–1949 (1950), s 398–401.

Claes P: Biographica, vol P, 12 b, RA; F Bedoire, Edelstamska huset (SSEÅ 1977), s 82; ISP; Sweriges o Norriges calender för året 1841, s 466.

Adolph P: TU 7:94 o 85:30, KB; C Burman, Minnen (1904), s 17; Dardel, Minnen, 2 o 4 (1912–13); dens, Dagboksanteckn:ar 1873–76 (1916); ISP; V Millqvist, Sthlms stadsfullm 1863–1913 (Minnesskr vid Sthlms stadsfullm:s femtioårsjubileum, 1913); Peyron, a a, s 10; H Rosman o A Munthe, Släkten Arfwedson (1945); Printzsköld, a a; SMoK; E Söderlund, Skandinaviska banken i det sv bankväsendets hist 1864–1914 (1964), s 63; C G Thomasson, StH 1878-87. Matr:biogr:er (1969), s 50 f; Tvåkammarriksdagen 1867–1970,1.

Alfred P: Alfred P död (SvD 30 dec 1942); Kända sthlmare (1936); G Norblad, Alfred P in memoriam (SvD 3 jan 1943); SMoK; Sthlms borgerskap (1929); Ur Dagens Nyheters hist, 1 o 3 (1952-54); Väd 1941.

Gerda P, f Nilsson: Gerda P död (SvD 15 febr 1940); SPG.

Gustaf Abraham P:Kr\gsexp:s arkiv BI a: 136: 25 sept 1807, 139: 18 nov 1808 o 149: 18 febr 1812, Sköldebrevsaml, Biographica P, vol 12 b, Sondéns ovan anförda ms (o där anförda källor) samt Ericsbergsarki-vets autografsaml, vol 162, RA; De la Gardieska saml: De la Gardie, vol 367a, LUB; Ahnfelt, a a, 1, s 60, o 2 (1880), s 115, 175 o 201; H Almquist, Marsoroligheterna i Sthlm 1848 (SSEÅ 1942), s 107 o 111; B Borell, De sv liberalerna o representationsfrågan (1948); Broomé; dens, a a, 1963; H Börjeson, Biogr antecknar om örlogsflottans officerare 1700-1799 (1942); I Carlsson, Kungens familjearkiv (1995); S Carlsson, Gustaf fVAdolf (1946), s 239 f; dens, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700–1865 (1949); H E Charlottas dagbok, 8-9; Dardel, Minnen, 1 o 4; L v Engeström, a a, 2; N Forssell, Sv postverkets hist, 1–2 (1936); O I Fåhraeus, Skildringar ur det offentliga lif-vet (1880), s 167 o 259 ff; E Grape, Sv posthist (1941), s 346; Gustaf Abraham P (Postala notiser 1876, nr 40); G Heckscher, Konung o statsråd i 1809 års författn (1933); [Hellberg,] a a, 6 (1871) o 12; H Hofberg, Sv biogr handlex, 2 (ny uppl, 1906); R v Horn, Biogr antecknar, 2 (1937); G Hornwall, Regeringskris o riksdagspolitik 1840-41 (1951); Hulthander; T Höjer, 1810–44 (Den sv utrikespolitikens hist, 3:2, 1954); ISP; A Jansson, Försvarsfrågan i sv politik från 1809 till Krimkriget (1935); J Kleberg, Krigskollegii hist (1930); K M:ts kanslis hist, 1 (1935); KrVAH 1854, s 134-42; A Lewenhaupt, Minnesbilder i profil af frih Carl Otto Palmstierna (PHT 1913); C W Liljecronas dagbok under riksdagen 1840-41 (1917); A T Låstbom, Swea o Götha höfdinga-minne sedan 1720, 1 (1842); K Löfström, Serafimerordenslängd 1748–1938 (1939), s 70; Löwenhielm, a a, 1, s 43 o 154, samt 3, s 73, 127, 214 o 220; NF, ny uppl; H Olsson, C J L Almquists levnadsepilog (PHT 1929); Peyron, a a, s 9, 60 o 219; PHT 1921; Ridderstad, a a; Samuelsson, a a; Schinkel, a a, 6 (1855), s 304–314; A F Skjöldebrands memoarer, 3 (1904), s 90, 260 o 275; S A:son Sparre, Biogr anteckn:ar om officerare o vederlikar, anställda 1780-1926 (KVästmanlands reg:s hist, 5,1933); ST 10 (1896), s 203, 209, 216 o 218; SMoK; Staf, a a; Bertil Steckzén, Västerbottens reg:s officerare till år 1841 (1955); Birger Steckzén, Krigskollegii hist, 2-3 (1937); Stenhammar, a a, 2 (1903), s 147, o 3, s 68, 147, 158, 189, 192, 198 o 205; Stensson, a a; Sveriges statscal för året 1813, s 112; Sv uppslagsbok; E Tegnér, KB:s saml af sv brefvexlingar (1880); Thyselius, a a; C H Trolle, Överste Gustafsson (1923), s 110 ff; Trolle-Wachtmeister, a a, 2; Waller, a a; Q Wallin,] Tal vid ... Gustaf Abraham P:s jordfästning (1852); KWarburg, Johan Gabriel Richert, 2 (1905); Willers, a a; W Zetterberg o H E Uddgren, K Bohusläns reg (1922).

Gustaf Oscar P: TU 7:94, KB; A Anjou, Riddare af konung Carl XIII:s orden 1811-1900 (1900); C M Björnstjerna, Anteckn:ar om Konungens lifgarde till häst 1770–1872 (1932); J Bratt, Gustaf Oscar P (KrVAH 1915, s 210 f); Braunerhjelm, a a; Broomé, a a:n 1958 o 1963; Carlander; S Carlsson, Lantmannapolitiken och industrialismen (1953); Dardel, Minnen, 1-4; dens, Dagboksanteckn:ar 1881–85 (1920); E Gullberg, Tyskland i sv opinion 1856-71 (1952); [E R Hammarberg,] AK:s män 1891-93 (1893), s 66; Helsingborgs hist, 7:1–2 (1992); E Holmqvist, Sparbanken i Helsingborg 1836–1936 (1936), s 205 o 213; Hulthander; B E Hyckert o V E Lilienberg, Minnespenningar öfver enskilda sv män o kvinnor, 2 (1915), s 323 f; ISP; E V Krusenstjerna, Minnesanteckn:ar (HH 38:2, 1967); Löfström, a a, s 70; [V Millqvist,] AK:s män 1888–90 (1890); [dens,] AK:s män 1897–99 (1899); dens, a a 1913; [dens o E Thyselius,] Hvilka riksdagsmän böra omväljas?, af Tom Jones & Co (1893); P v Möller, 1867 års FK (1875); F Netzler, Helsingborgsminnen från min ungdom (1928), s 485, 489 f o 505; T Nevéus, Ett betryggande försvar (1965); NF, ny uppl; Oscar II, Mina memoarer, 1 (1960); T Petré, Ministären Themptander (1945); Peyron, a a, s 9 f, 31 f, 36, 43, 45, 47, 60, 82 f, 93, 99, 108, 144, 179, 204 o 217; J Schneidler, Gustaf Oscar P (TiS 78,1915), s 413-16; SMoK; SPG; V Spångberg, Från Arvid Posse till Per Albin Hansson (1936); P Sundberg, Ministärerna Bildt o Åkerhielm (1961); Sv uppslagsbok; Thyselius, a a; dens, Förteckn öfver kommittébetänkan-den 1895-1903 (1904); Till porträtten af de nya landsortsrepresentanterna i AK (Ny ill tidn 1896, s 346); L Tingsten, Hågkomster (1938); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 3 (1986); A Wahlstedt,Minnespenningar över enskilda sv män o kvinnor. Andra följden (1925); [HVictorin,] AKsmän 1893 (1893);Väd 1914.

Gustaf Fredrik P: TU 7:94, KB; Broomé; dens, a a:n 1958 o 1963; Carlander; N Fischerström, Ridskolan å Strömsholm (1918); Hulthander; SPG.

Claes Gustaf Henry P: Kabinettets för utrikes brevväxlingen arkiv E 2 F B: 30, RA; TU 85:30, KB; Kommerskoll; Peyron, a a, s 46, 82 o 233 f.

CarlP: Carl P död (SvD 14 okt 1945); SvTeknF. Stina P: Allhems sportlex, 3 (1951); Stina Mannerstråle (DN 4 jan 1982 o SvD 29 dec 1981); Vem är vad i Sveriges näringsliv (1979), s 274.

KnutP:TV 7:94 o 85:30, KB; Amiralitetskoll:s hist, 4 (1981); J Bratt, Edvard Svante Knut P (KrVAH 1915, s 203 ff); Broomé; Dardel, Minnen, 4; dens, Dagboks-antecknar 1873-76; B Hildebrand, John Ericsson (SBL 14, 1953), s 113; Hulthander; J Kleberg, Amiralitetskoll. Marinförvaltn (1934); NF, ny uppl; Peyron, a a, s 26, 31, 88; J Schneidler, Edvard Svante Knut P (TiS 78,1915, s 402-05); SM0K4 SPG; Sv uppslagsbok; Thyselius, a a:n; Våra amiraler o kommendörer (Ny ill tidn 1894); Väd 1914.

Edward P: L M Beck-Friis, Edward Wilhelm P (TiS 105,1942, s 669–73); Edward P död (SvD 9 jan 1942); K Krigshögskolan 1878–1928 (1928); K Sjökrigsskolan 1867-1942 (1942): Marinstaben 1884–1934 (1934); J Sachs, Mitt livs saldo. Köpman o förhandlare (1949), s 20; dens, d:o. Resenär o organisatör (1949), s 152, 155,157 o 224; SMoK; SPG; W G Stiernstedt, Ett halvsekel (1952); Sv officersmatr, 3 (1935); E Testrup, F d kommendörkaptenen av 1. graden E W P (KrVAH 1942, s 292 ff); Väd 1941.

Henry Georg Rudolf P: Braunerhjelm, a a; Broomé, a a:n 1958 o 1963; A Douglas, Jag blev officer (1950); Fi-scherström, a a; Generalstaben 1873-1923 (1923); S Jägerskiöld, Gustaf Mannerheim 1918 (1967); K Krigshögskolan 1878–1928 (1928); H G:son Lagercrantz, Henry P död (SvD 20 febr 1972); S Littorin, Henry P död (DN 21 febr 1972); R Lundberg, Generalmajoren Henry P (KrVAH 1972, s 173 f); G Mannerheim, Minnen, 1–2 (1951–52); K P[etersson], Henry P in memoriam (GHT 22 febr 1972); SFL 1966–70 (1975); SMoK; Sv officersmatr, 2 (1934); Sv uppslagsbok; S Svärling, Många blev borta av upplänningarna (1994); Umeås blå dragoner (1994); A Winge, Henry P in memoriam (SvD 23 febr 1972); Väd 1953; Väv (båda serierna).

Lennart P: CJ Clemedson, Generalmajoren Knut Lennart P (KrVAH 1982, s 245 ff); K sjökrigsskolan 1867–1942 (1942); A Ljungdahl, Lennart P (SvD 3 jan 1982); Sv officersmatr, 3 (1935); Svärling, a a; Väd 1981; Väv, 2. uppl; N-E Ödman, Lennart P in memoriam (SvD 12jan 1981).

Louise Hatz: Louise Hatz (SvD 9juni 1978); SKL 4, s 422.

Gjorda rättelser och tillägg



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peyron, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7238, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7238
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peyron, släkt, urn:sbl:7238, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se