Biografi

Pfalziska ätten, gren av dynastin Wittelsbach och sv kungaätt 1654–1720, härstammande från en farbror till den medeltida nordiske unionskungen Kristofer (bd 21).

Pfalzgreven Johan Kasimir (bd 20), vars mor var dotterdotter till kejsaren Karl V:s bror kejsar Ferdinand I, gifte sig 1615 med Karl IX:s dotter Katarina (bd 21). Deras äldre son var 1654–60 Sveriges kung under namnet Karl X Gustav (bd 20). Bland dennes illegitima barn var holländske generallöjnanten greve Gustaf Carlson (bd 7). I sitt äktenskap med Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp (bd 18) blev nämnde kung far till Karl XI (bd 20), vilken i sitt äktenskap med Ulrica Eleonora av Danmark var far till Karl XII (bd 20) och till den sv drottningen Ulrica Eleonora (1688–1741), som 1720 avstod tronen till sin make Fredrik I (bd 16). Karl XII:s och Ulrica Eleonoras syster Hedvig Sofia (bd 18) blev i äktenskap med hertig Friedrich IV av Holstein-Gottorp mor till hertig Karl Fredrik av Holstein Gottorp (bd 20), som var far till den ryske kejsaren Peter III.

Karl X Gustavs bror hertig Adolf Johan (bd 1) var gift först med riksdrotsen (bd 5) dotter Elsa Beata och sedan med dennes bror generalen Nils Brahes (bd 5) dotter Elsa Elisabet. I det senare äktenskapet blev han far till sönerna Adolf Johan (bd 1) och Gustav Samuel (1670–1731), vilka dog barnlösa. Den senare, som var gift först med Dorothea av Pfalz-Veldenz och sedan med Luise Dorothea v Hofmann, ärvde efter Karl XII det lilla tyska furstendömet Zweibrücken, till vilket Karl XI blivit arvinge efter Karl X Gustavs kusin pfalzgreven Friedrich Ludwigs död 1681, men som varit ockuperat av Frankrike ända till freden i Rijswijk 1697 efter Karl XI:s död. Döttrar till hertig Adolf Johan i hans andra äktenskap var Katarina (1661–1720), gift med k rådet och överståthållaren i Sthlm greve Kristofer Gyllenstierna (bd 17), och Maria Elisabet (1663–1748), som efter ett genom skilsmässa upplöst äktenskap 1703–04 med Christian Gottlob v Gersdorff, oberrechnungsrat i kursachsisk tjänst, blev katolik.

Författare

HG-m

Källor och litteratur

Källor o litt: G Carlsson, Senare medeltiden, 1 (Sveriges hist till våra dagar, 3:1,1941), s 461; Europäische Stammtafeln. Neue Folge, 1 (1980); A Fryxell, Berättelser ur sv historien, 19 (1902), s 92; C Haeutle, Genealogie des erlauchten Stammhauses Wittelsbach (1870); L Kinzinger, Schweden und Pfalz-Zweibrücken (1988); A Kromnow, Sverige-Zweibrucken. En bortglömd personalunion (Bibi o hist. Festskr Ull Uno Willers, 1971); dens, PfalzgrevenJohan Casimirs friarfärd till Sverige 1613 o 1614 (PHT 1987), särsk s 2; dens, Pfalzgraf Johann Casimir von Zweibrücken (1994); SI Olofsson, Carl X Gustaf. Hertigen – tronföljaren (1961), s 106–130; Örnberg, 6.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pfalziska ätten, , https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7249, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2024-09-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7249
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pfalziska ätten, , urn:sbl:7249, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2024-09-28.