Meriter

Philipson, Gunnar Valfrid, f 8 nov 1883 i Skällvik, Ög, d 21 mars 1970 i Sthlm, Osc. Föräldrar: godsarrendatorn och nämndemannen Anders Josef P o Adolfina Carolina Jakobsdtr. Elev vid Lägre allm lärov i Söderköping, studier vid handelsskola i Lübeck, bank- o affärspraktik i Tyskland o England, VD för speditionsfirman Ab Carl Lassen 07–09, grundare av o dir för bilfirman Gunnar V Philipson 08, grundare av Ab Automobilimport (20 Philipsons Automobilab, 42 Ab Augustendals industrier, från 45 åter Philipsons Automobil ab) 15, ordf i styr o VD där från 15, ordf i styr o VD för Ab Automobilpalatset 26–65, för Sthlms Automobilab (från 33 Ab Sv Bilfabriken) 29–65, för Philipsons Finans ab (42 Philipsons Automobil ab, från 45 åter Philipsons Finans ab) 37–55, led av styr för Bilindustrifören, allt i Sthlm, grundare av bilsammansättn:fabriken IMA i Bryssel 51, stynled i o VD för flera dotterbolag till nämnda ab.

G 28 aug 1942 i Sthlm, Osc, m Märta Lilly Möller, f 28 aug 1917 i Ystad, dtr till målarmästaren Gustaf Alfred M o Anna Andersson.

Biografi

Efter utlandspraktik och anställning i speditionsbranschen väcktes Gunnar P:s intresse för bilismen. Redan 1906 köpte han sin första bil och blev omedelbart en stor bilentusiast, vilket bl a resulterade i att han deltog i motortävlingar. Två år senare började han i blygsam skala, med fyra anställda, bygga upp det företag som skulle bli hans livsverk och som 1920 fick namnet Philipsons Automobilab. Företaget var från början inriktat på försäljning och reparationer men kompletterades senare med bilimport i grossistledet, bilfinansiering, import och försäljning av bildäck samt en omfattande fastighetsförvaltning, som även inkluderade hotellverksamhet. Det av P helägda företaget ansågs på 1950-och 1960-talen vara Europas, möjligen också världens, största bilhandelsföretag i enskild ägo.

P:s första bilförsäljning gällde märkesbilarna Loreley och Stoewer, båda tillverkade i Tyskland. Snart tog emellertid P kontakt med större biltillverkare i den ledande bilnationen USA. Generalagenturerna för märkena Maxwell, Abbot och K-R-I-T erhöll han före första världskriget.

Verksamheten var från början Stockholmsbaserad och flyttade tidigt in i lokaler vid Smålandsgatan, där utställning, lager och verkstad var inrymda. Under första världskriget bildades Ab Automobilimport med ett aktiekapital på 118 000 kr. Större omfattning fick dock importen först 1919, då P lyckades förvärva generalagenturen för märket Dodge för mellersta och norra Sverige, 1923 utsträckt till att omfatta även västra Sverige och slutligen (1933) också södra Sverige. Redan 1919 ökades aktiekapitalet till 900 000 kr.

Dodgerepresentationen i västra Sverige ledde till att P i Gbg 1919 öppnade sin första filial utanför Sthlm. På 1920-talet tillkom ytterligare filialer, först i Linköping och Norrköping, senare i Jönköping, Karlstad och Örebro. Jönköpingsfilialen ansågs i början av 1930-talet som landets förnämsta bilanläggning utanför Sthlm. Filialsystemet blev ett kännemärke för Philipsonkoncernen, och dess utbyggnad fortsatte i snabb takt under 1930-talet.

Bilprogrammet kompletterades under 1920-talet med åtskilliga nya bilmärken, bl a den franskbyggda Voisin, avsedd för en kvalitetsmedveten köparkategori, USA-bilen Peerless och den tyska statusbilen Horch. Av väsentlig betydelse var att P 1929 förvärvade generalagenturen för Chrysler, som hade ett gott renommé. Märkesfloran växte ytterligare under det följande årtiondet med Plymouth och tyska DKW. Särskilt DKW blev en stor försäljningssuccé. Även tyska Wanderer tillkom samt, i och med förvärvet av Lindblads Motorab, 1935 ytterligare fyra bilmärken och motorcykelmärket Harley Davidson.

1926 blev ett viktigt år för koncernen. Då byggdes vid S:t Eriksgatan i Sthlm Automobilpalatset, som senare utvidgades och blev Europas största "biletablissemang". I affärskretsar bedömdes investeringen som mycket djärv, men den visade sig framsynt och ekonomiskt riktig. P skaffade sig också tillgång till ett centralt skyltfönster genom förhyrning av lokaler i hörnet av Sthlms paradgata Strandvägen och Artillerigatan.

Nästa fas i utvecklingen var övertagandet av Augustendals Fastighets ab för den av P ägda Svenska bilfabrikens räkning. Där inleddes sammansättning av bilar 1938. Andra världskriget medförde dock betydande svårigheter för bilbranschen. Detta hindrade inte att P flyttade fram sina positioner genom ett skickligt agerande, som bl a innebar förvärv av fastigheter och markområden, etablering av filialer och uppköp av begagnade bilar. Företagets finansiella ställning stärktes efter hand, och 1947 kunde aktiekapitalet i Philipsons Automobil ab genom fondemission höjas från 900 000 till 2 milj kr.

P tog på 1940-talet initiativet till vad som kallats ett "beredskapsprojekt" för biltillverkning i egen regi med arbetsnamnet Philipin. Det var en impuls som bidrog till att Saab 1949 började biltillverkning med Philipsons som generalagent. S å fick P generalagenturen för Mercedes-Benz och två år senare för Simca. P erhöll även generalagenturen för Mercedes-Benz i Belgien och Belgiska Kongo. I samband härmed anlades sammansättningsfabriken IMA i Bryssel. I synnerhet Mercedes-försäljningen blev en stor framgång, och P ansågs av biltillverkaren som dennes främste generalrepresentant. När Mercedes-Benz tillverkade sin tiotusende bil överlämnades den som personlig gåva till P.

Bilförsäljningen ökade kraftigt, och 1959 sålde Philipson-koncernen 22 500 personbilar. Följande år skapade emellertid Saab egna försäljningskanaler för sin bil. Den årliga omsättningen uppgick vid mitten av 1960-talet till ca 500 milj kr och antalet anställda till över 3 000. En nybyggnad för huvudkontoret blev nödvändig. Mark förvärvades i Sollentuna utanför Sthlm, och där uppfördes en byggnad för kontor, utställning, rationell lagerhantering och verkstad; anläggningen invigdes i maj 1967. Vid detta tillfälle överlämnade P den hundratusende Mercedes-bilen till Umeå universitet för att användas i forskningen rörande människans uppträdande i trafiken.

P hade när Sollentunafastigheten invigdes sedan några år varit bosatt i Lausanne i Schweiz. Han fortsatte emellertid att genom dagliga telefonsamtal leda verksamheten, i stort som smått. Efter hand tog dock hans maka Märta P en alltmer aktiv del i affärsverksamheten, och det var bl a hon som i realiteten genomförde försäljningen av generalagenturen för Mercedes-Benz i Belgien. Efter P:s bortgång fortsatte hon som styrelsens ordförande att framgångsrikt driva familjeföretaget fram till börsintroduktionen 1983.

P:s affärsskicklighet väckte stor beundran i Sverige och utomlands. Konsekvent och systematiskt byggde han upp sitt företag. Med säkert ekonomiskt omdöme tog han ställning till de frågor som förelades honom. Han hade en visionär blick och en arbetskapacitet som imponerade. Omvittnat är också att P gick till grunden med de ofta svårlösta problem som han ställdes inför. Han koncentrerade sig helt på sin affärsrörelse och var fram till flyttningen till Lausanne 1964 den daglige ledaren som med engagemang och kraft fattade alla viktigare beslut. Med 60 års erfarenhet inom bilbranschen besatt P ett enastående kunnande, och han rådfrågades ofta av ledande män inom bilindustri och bilhandel. Han undvek att splittra sig på andra uppgifter utanför sitt eget företag. Hans enda styrelseuppdrag var i bilindustriföreningen, där han sällan försummade ett sammanträde. P valde dock att framföra sin mening under hand och inte vid sammanträdesbordet.

Över huvud taget var P tillbakadragen och undvek publicitet. Hans levnadsvanor var enkla och han avstod från tobak och alkohol. Vid sidan av affärerna ägnade P sin tid åt familjen och några få vänner inom affärslivet. Att hans framgångar som affärsman var nästan sagolika framgår också av att han vid sin bortgång, då 45 procent av aktierna i familjeföretaget redan överlåtits till de tre barnen, efterlämnade en förmögenhet som enligt bouppteckningen uppgick till 139 milj kr.

P var också en stor mecenat som ofta gjorde insatser i det tysta. Han var på 1960-talet Sveriges främste silversamlare, och i okt 1962 visades på NM ett urval av hans silverpjäser och gulddosor. Hela samlingen uppgick till över 3 000 föremål, av vilka drygt en tiondel utställdes. Den främsta praktpjäsen var en sv kallskål som tillverkats 1715. Kollektionen bedömdes ha en enastående bredd och kvalitet, och bl a de 138 gyllene dosorna väckte beundran. Det konsthistoriska evenemanget fick till följd att P 1965 överlämnade ett 30-tal av de förnämsta pjäserna i sin samling till NM – en donation vars värde med stor försiktighet beräknades överstiga 1 milj kr, och då förmodligen var den största engångsdonation som museet mottagit.

Författare

Sven Gerentz

Källor och litteratur

Källor o litt: Patent- o registreringsverkets arkiv, Bolagsbyrån, RA. NM:s arkiv. Sthlms tingsrätts arkiv, bouppteckn. Bilindustrifören:s arkiv, Sthlm. Philipsons Automobilab, styrelseberier.

Bilismen i Sverige 1948-70; P Bjurström, NM 1792–1992 (1992); S Elsässer, Sv bilindustri – en framgångshist (1995); S Gerentz, G V P död (SvD 24 mars 1970); W Göst, En man o hans verk ... (Nord motor tidn, 1951); U Hård af Segerstad, Silverutställn med konsthistorisk bredd (SvD 30 okt 1962); B Rosenquist, Milstenar, Philipsons 1908–1983 (1983); Väd; Väv. – Art:ar om P i SvD 28 sept 1962 o 2 juni 1965; nekr över P i DN 24 mars 1970.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gunnar V Philipson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7259, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Gerentz), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7259
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gunnar V Philipson, urn:sbl:7259, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Gerentz), hämtad 2024-04-25.