Karl F T Piehl

Född:1853-03-30 – Katarina församling, Stockholms län
Död:1904-08-09 – Sigtuna församling, Stockholms län (enl db för Uppsala)

Språkforskare, Folkbildare, Egyptolog


Band 29 (1995-1997), sida 306.

Meriter

Piehl, Karl Fredrik Theodor, f 30 mars 1853 i Sthlm, Kat, d 9 aug 1904 i Sigtuna (enl db för Uppsala). Föräldrar: bagarmästaren Carl Theodor P o Carolina Cecilia Skarstedt. Mogenhetsex vid Sthlms gymn 13 maj 72, inskr vid UU ht 72, FK 14 dec 76, FL 27 maj 81, disp 30 maj 81, FD 31 maj 81, doc i egyptiska språket 22 juni 81, prefekt för Museet för egyptiska fornsaker (från maj 95 Victoria-Museet för egyptiska fornsaker) från maj 89, eo prof i egyptologi från 17 juni 93 (tilltr 1 jan 94), allt vid UU.  LHVU 90 (ordf 04).

G 19 aug 1885 i Sthlm, Klara, m Hedvig Aurora Margaretha Höglund, f 20 juli 1856 där, Jak o Joh, d 13 dec 1920 i Sigtuna, dtr till grosshandlaren Johan Henrik H o Erica Aurora Lindquist.

Biografi

Redan i skolan började Karl P att intressera sig för egyptologi. I samband med kandidatstudierna skaffade han sig allt vidare kunskaper i ämnet och författade mindre uppsatser som visade hans förmåga att på egen hand penetrera ett material som var svårhanterligt genom avsaknaden av tillförlitliga hjälpmedel som lexikon och grammatik. För licentiatexamen bedrev P i brist på lärare självstudier, men han hade tidigare haft kontakter med den norske egyptologen J D C Lieblein, som också blev hans examinator, och han besökte de egyptiska samlingarna i Lund och Khvn (1877), Paris (1878), Turin, Bologna, Florens, Rom och Neapel (1878-79). Efter erhållen docentur gjorde han under perioden 188288 med statliga resebidrag, stipendier och egna medel tre resor till Egypten från deltat upp till första katarakten. Ett resultat av resorna blev textpublikationen Inscriptions hiéroglyphiques receuillies en Europe et en Egypte (18861903), som han såg som sitt viktigaste verk. De föremål P förvärvade i Egypten sammanfördes i det av honom grundade Museet för egyptiska fornsaker vid UU. Samlingarna utökades senare genom donationer, bl a av drottning Victoria med föremål som hon fått som gåva av egyptiska staten, varvid museet fick sitt nuvarande namn. P fick 1893 efter beslut i riksdagen en personlig professur i egyptologi vid UU.

P skaffade sig tidigt ett visst anseende som egyptolog genom serien Petites notes de critique et philologie (Recueil de travaux... 187980), där han lämnade viktiga och av samtida forskare uppskattade grammatiska och lexikaliska bidrag. Hans doktorsavhandling Petites études égyptologiques (1881) har litet omfång men är mycket innehållsrik och vittnar om stor lärdom och kringsynthet. Den blev också vederbörligen uppskattad av den internationella sakkunskapen. Huvuddelen av avhandlingen behandlar en berömd "historisk" text eller eulogi över kungen från Tuthmosis I:s tid (1400-talet f Kr). Ännu i dag (1995) bereder tolkningen vissa svårigheter och P gjorde här en beundransvärd insats. Samtidigt är det typiskt att han inte gjorde någon utvärdering av textens innehåll och dess historiska eller ideologiska innebörd utan nöjde sig med den rent språkliga analysen.

P var framför allt språkman och han blev docent i "egyptiska språket", inte i "egyptologi". Hans vetenskapliga arbeten är nästan uteslutande filologiska medan bidragen till egyptologins övriga delar  historia, arkeologi, konsthistoria  huvudsakligen har formen av populärvetenskap. Han var dock inte främmande för dessa aspekter och hans professorsföreläsningar över egyptisk historia var särskilt uppskattade. Han var också en flitig folkbildare som i föreläsningar, tidningar och tidskrifter belyste de mest skilda sidor av den egyptiska kulturen. P utgav två populärvetenskapliga böcker, Från Nilens stränder (1895) och Bilder från Egypten (1896), som mottogs mycket positivt.

Som språkforskare ägnade sig P företrädesvis åt grammatiska och lexikografiska problem, till vilka han under hela sin verksamma tid årligen producerade en serie viktiga bidrag. Han blev expert på texterna från grekisk-romersk tid; särskilt värdefull är hans dokumentation och analys av ofta svårtillgängliga texter i det stora Edfu-templet. P:s insatser är här aktningsvärda, inte minst med tanke på bristen på adekvata hjälpmedel och de yttre svårigheterna med hetta och sandstormar, som han skildrar med stor inlevelse i textpublikationen. Givetvis kunde inte P:s under dessa svåra yttre förhållanden utförda arbete nå samma kvalitet som samtidiga franska insatser. De senare gjordes med stora resurser och utan den tidspress som P arbetade under.

Till P:s position som en av de ledande inom egyptologin bidrog den av honom 1896 grundade tidskriften Sphinx. Han drev denna med en stor energi och den kunde snart jämställas med sina mest välrenommerade tyska och franska motsvarigheter. Sphinx var avsedd att vara en starkt kritisk tidskrift som skulle bekämpa all "dilettantism" i egyptologin och kom därför att ofta präglas av P:s med häftighet förda polemik mot oliktänkande kolleger. Dessa motsättningar rörde nästan uteslutande filologiska frågor, under det att tonen i de ambitiösa anmälningarna av publikationer i andra ämnen var avspänd. Där eftersträvade P en objektivitet som han hade svårigheter att uppbåda i sina hjärtefrågor.

Genom sina arbeten om texterna i Edfu-templet kom P i ett hårt konkurrensförhållande till sina franska kolleger, vars verksamhet resulterade i en mer eller mindre slutgiltig publikation. Framför allt kom han i konflikt med sin förutvarande lärare G Maspero, en av tidens mest berömda egyptologer. P gick till våldsamma överdrifter och beskyllde Maspero för att som dilettant utgöra en fara för egyptologins framtid. Han förde en bitter, men tyvärr missriktad, strid även mot den tyska egyptologin som den representerades av J P A Erman och K Sethe med deras helt nya syn på det egyptiska språket, dess fonologi, grammatik och allmänna struktur. De uppfattningar P företrädde visade sig inte hållbara och övergavs relativt snart också av fransmännen. Senare bildade den tyska skolans genombrott utgångspunkten för det internationella vidarearbetet inom filologin.

P:s syn på det egyptiska språket präglades av att han, i motsats till tyskarna, vägrade att undersöka och analysera dess struktur i belysning av semitiska språk och koptiska, det egyptiska språkets senaste stadium. Han hade aldrig ägnat sig åt semitiska språk men var en god kännare av koptiska, vilket han visade dels i egna bidrag, dels i recensioner av andra forskares insatser. Han tillmätte dock inte koptiskan någon avgörande betydelse för förståelsen av det äldre språkets struktur. Det var bl a med koptiskan som bas som senare forskningar ledde till revolutionerande resultat.

P arbetade alltid med en stor frenesi, vilket tärde på hans krafter och ett par gånger nästan kostade honom livet. I samband med orientalistkongressen i Paris 1897 fick han ett slaganfall som höll på att ända hans liv. Efter hemkomsten repade han sig långsamt och det dröjde innan han återfick sin fulla kraft.

P:s skoningslösa polemik och starka överdrifter i debatten med andra forskare beklagades av samtida kolleger och har även för en senare eftervärld kommit att i viss mån skymma hans förtjänster. P var dock på många sätt en banbrytare inom egyptologin; han besatt stor lärdom och mycket skarpsinne, och han visade en omutlig vetenskaplig ärlighet och intensitet. Han blev den sv egyptologins grundare och spelade en stor roll för ämnets framtida utveckling, även om hans verk under lång tid inte kunde fullföljas med samma effektivitet som under hans livstid.

Författare

Torgny Säve-Söderbergh



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev o andra handl:ar efter P i Victoria-Museet för egyptiska fornsaker, UU; brevsaml även i UUB.  Brev från P i KB (bl a till E W Dahlgren, F Läffler, L Heap Åberg o många till NF:s red), LUB (bl a till E Tegnér d y) o i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Egyptologi (Framtiden, tidskr ... utg af C v Bergen, N F, årg 1, 1877, Sthlm 187778, s 560577; även sep, 18 s).  Petites études égyptologi-ques. Diss acad [Uppsala]. Vienne 1881. 63 s.  Une inscription de 1'époque saite (Journal asiatique serie 7, tome 17,1881, Paris, s 159178; även sep, 20 s).  ictionnaire de papyrus Harris n" 1 publié par S. Birch d'aprés 1'original du British Museum. [Upps, tr] Vienne 1882.116 s. – Dialectes égypdens retrouvés au papyrus Harris n° 1. Sthlm 1882.16 s. [Litogr övertryck.] – Småbidrag (Nordisk Tidskrift for Filologi, N R, Bd 5,1880, Khvn 188082, s 280283).  Bidrag till ägyptisk språkvetenskap och paläografl ... (ibid, 6, 1883-84, s 23-39). -Skildring från det egyptiska The-bes nekropol [text] (Ymer, årg 5, 1885, Sthlm, Sällskapets förhandlingar, s XVI-XVIII, 1 karta).  Quelle est la vraie lecture du groupe ... [hieroglyftecken]? (Études archéologiques linguistiques et historiques dédiées å m. le dr Conrad Leemans, Leide 1885, s 45 f).  Lepsius och hans betydelse för egyptologien (Fri forskning, tidskr utg af C v Bergen, årg 1,1886, Sthlm, s 5372).  Lettre å mr le redacteur du Recueil Vieweg en réponse å quelques critiques énoncées dans un mémoire, intitulé "Ueber einige Hieroglyphenzei-chen". [Rubr.] Ropsten prés Sthlm ... 1888. 4:o. 5 s. [Undert; hskr i litogr övertr.]  Bronsålder i Egypten? Föredr ... 16 nov 1888 (Ymer, 8, 1888, s 94102 o diskussionsinl härom i Sällskapets förh, s XVII f, XX, XXIII f).  Förtjänar det forna Egypten namnet "den mänskliga odlingens moderland"? Populärt föredr (Ny svensk tidskrift, årg 10, 1889, Sthlm, s 97113). – Några ord om orientalistkongresser i allmänhet och den sista i synnerhet (ibid, 11,1890, s 237247).  Om betydelsen af termen kanon och lämpligheten af dess användning inom den egyptiska konstens historia. Upsala 1891. 26 s. (SHVU, bd 1 [1890-91]: 2.)  Om sfinxer (Ny illustrerad tidning, årg 27, 1891, Sthlm, fol, s 426 f).  Från graffältet vid det forna Memfis (Läsning för folket, af Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande, årg 57,1891, Sthlm, s 161187).  Om vidskepelse och skrock i det forna Egypten (ibid, 58, 1892, s 285307).  Om hieroglyfer (Svensk tidskrift utg af F v Schéele, årg 4, 1894, Upsala, s 144159). – Lieblein, J., Le livré égyptien ... "Que mon nom fleurisse"... [recension] (ibid, 5,1895, s 250254).  Från Nilens stränder. Dagboksanteckningar o populära uppsatser. Sthlm 1895. (8), 222 s.  Bilder från Egypten. Populära skildr. Sthlm 1896. 178 s. - Deux dées-ses égyptiennes (Mélanges Charles de Harléz, requeil de travaux d'érudition offert Leyde 1896, 4:o, s 222225).  Om egyptiska mumier (Finsk tidskrift, T 41, Hfors 1896, s 7695).  Quelques petites inscrip-tions provenant du temple d'Horus å Edfou, traduites et annotées. Upsala 1897. 12 s. (SHVU, 5: 10.)  Reponse å m. Gaston Maspero å propos de son avant-propos du "Temple d'Edfou". Upsala 1897. 31 s. -Om den af H. k. h. kronprinsessan upptäckta grafven vid Assuån (Ny illustr tidn, 36,1900, 4:o, s 6 f).  Tillägg i [J Lieblein,] Katalog öfver egyptiska fornlemningar i National-museum, 2. uppl Sthlm 1894; artiklar i Nordisk familjebok, bd 420, Sthlm 1881-99; medv i 6., 8., 9. o 10. internationella orientalistkongresserna i Leiden 1883, Sthlm o Christiania 1889, London 1892 samt Geneve 1894, trLeide 1885,1891, London 1893 o Leide 1896; bidr i: Nordisk tidskrift... utgafLetterstedtskafören, 1878-81,1883-84,1887 o 1889 (recensioner), 189194 o 1897 (artiklar), Sthlm, Recueil de travaux relatifs å la philologie et å 1'arché-ologie égyptiennes et assyriennes, 187983, 188687, Paris, 4:o, Zeitschrift fiir ägyptische Sprache und Al-terthumskunde, 187981, 188391, 189396, 1898, 1900, Leipzig, Berlin, 4:o, Le Muséon, revue internationale, 1882, 1883, 1887, 1893, 1894, Louvain, Nordisk revy, 1883/84, 1884/85, Uppsala, 4:o (rec), Bulletin de correspondance africaine (École supérieure des léttres d'Alger), année 3,1884, Alger (rec), Revue critique d'histoire et de littérature, No 37, Paris 1886 (rec), Proceedings of the Society of biblical archaeology, vol 1017, 20, 22, 1887/881894/95, 1897/98, 1899/1900, London, samt främst Sphinx, bd 18, 18961904, se nedan, vidare Stockholms dagblad 1888, 27/1 o sept-okt 1894, 8/5 1895, 22/3 o 4/10 1901, 23/4 1903, Aftonbladet 1887, GHT 1887, 1888, NDA, tidn Upsala o Fyris; se Ernst Andersson, Les oeuvres de K P (Sphinx 9, 19[05-]06, Upps, s 104119,137157).

Utgivit: Inscriptions hiéroglyphiques recueillies en (1 o 3, vol 2: Europé et en) Egypte. Publiées, traduites et commentées. Serie [l]-3. [Sthlm & Upps, tr] Leipzig 1886-1903. 4:o. [1,] Partie 1-2: Planches; Commentaire. 1886, 1888. CXC1I bl; 138 s. 2, vol 1-2. 1890, 1892. CLIV bl; III, 101 s. 3, vol 1-2. 1895,1903. C bl; 62 s.  Sphinx, revue critique embrassant le domaine ender de 1'égyptologie, pub-liée. Bd 17. Upsala 1896,1898,1899/1900-1902/03.

Översatt: P. Le Page Renouf, Om Ägyptens fornreligion, sex föreläsn, Upsala 1881, (10), 171 s (med företal).

Källor och litteratur

Källor o litt: E Andersson, nekr över P (Sphinx, 8, 1904); É Naville, nekr över P (Receuil de travaux, 27, 1905); riksdagstrycket 1893; SMoK; UUM (1896).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl F T Piehl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7274, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torgny Säve-Söderbergh), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7274
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl F T Piehl, urn:sbl:7274, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torgny Säve-Söderbergh), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se