Philip J B Platen, von

Född:1732-03-14 – Tyskland (i Dornhof (dp i Schaprode, Rügen).)
Död:1805-04-13 – Tyskland (i Dornhof)

Riksdagsledamot, Arméofficer, Fältmarskalk, General


Band 29 (1995-1997), sida 350.

Meriter

1 von Platen, Philip Julius Bernhard, f 14 mars 1732 på Dornhof (egen uppg i M 1133, RA), dp 17 april 1732 i Schaprode, Rügen, d 13 april 1805 på Dornhof. Föräldrar: lantrådet Christoffer Ernst v P o Anna Ulrika Lucretia v Bohlen. Volontär vid v Schwerins reg 16 aug 46, förare där 22 juni 48, sergeant där 31 dec 48, sergeant vid Drottningens livreg 5 aug 49, fänrik där 24 okt 49, löjtn där 14 dec 52, ryttmästare för en husarskvadron som han själv uppsatt 3 mars 58, sekundmajor vid Sv husarreg 23 april 58, premiärmajor vid Gula husarreg 23 juni 62, överstelöjtn vid Gröna (Bohusläns) dragonreg 17 febr 67, vid Norra skånska kavallerireg 10 dec 68, överste där 17 aug 72, generalmajor 16 okt 76, erhöll naturalisation 23 okt 78, deltog i riksdagarna 78–79 (led av bankoutsk) o 86, generallöjtn 23 aug 88, general av kavalleriet 2 nov 95, generalguvernör i Pommern 20 april 96–13 febr 00 (tjänstl från sept 99), kansler för univ i Greifswald 20 april 9699, en av rikets herrar 3 maj 96, frih 1 nov 97, fältmarskalk 16 nov 99. – Serafimerriddare 22 nov 90.

G 9 juni 1761 i Schaprode m Juliana Regina v Usedom, dp 7 nov 1742 där, d 12 okt 1810 på Dornhof, där, dtr till lantrådet Bogislav v U o Maria v Sodenstern.

Biografi

Philip v P började sin militära bana vid de pommerska garnisonsregementena, först vid Schwerins regemente i Stralsund och därefter vid Drottningens livregemente. 1757 fick han tillfälle att på nära håll följa den preussiska arméns fälttåg i Böhmen, då han ingick i staben hos sin mormors bror fältmarskalken Kurt Christoph v Schwerin. Det var förmodligen under detta krigståg han lärde känna de lätta preussiska husarförbanden och kunde studera deras taktik, det s k lilla kriget. Han var med om slaget vid Prag, där han blev skjuten i högra benet, och den preussiska arméns reträtt till Sachsen men återvände till Pommern hösten 1757 när kriget bröt ut mellan Sverige och Preussen. Erfarenheterna från den böhmiska kampanjen kom till användning när P i dec s å åtog sig att värva en skvadron husarer (kapitulation 19 dec). Denna existerade som självständigt förband bara några månader våren 1758 och ingick från april s å i ett nyuppsatt husarregemente, men P brukar ändå räknas som en av upphovsmännen till de lätta sv trupperna. Under pommerska kriget utmärkte sig P vid ett antal tillfällen. I juni 1758 drev han med sina husarer en preussisk styrka på flykt vid Brandshagen och senare på hösten deltog han i de blodiga striderna vid byn Güstow. Utan P:s beslutsamma ingripande där hade det sv rytteriet varit förlorat (v Fersen, 8, s 73). Våren 1760 kämpade P framgångsrikt mot kringströvande preussiska trupper i trakten av Parchim och deltog hösten s å i striderna vid Löcknitz och Pa-sewalk där han blev "blesserad i huvudet". Följande år utmärkte han sig vid erövringen och försvaret av Malchin.

Efter kriget stannade P i Pommern, från 1762 som premiärmajor vid Gula husarregementet. Vid 1765 års riksdag besökte har» Sthlm för att driva regementets intressen hos ständerna. Hans fortsatta karriär befrämjades genom utnämningen till överstelöjtnant vid Bohusläns (Gröna) dragonregemente och förflyttningen från Pommern till Sverige. Såsom ägare till frälsegodset Dornhof på Rügen kvarstod han dock som medlem av det pommerska ridderskapet och höll kontakterna med sina pommerska ståndsbröder vid liv. Som deras fullmäktige vid Gustav III:s kröning uppehöll han sig 177172 i Sthlm och förhandlade då om stadfästelse av de pommerska privilegierna, vilka utfärdades 24 aug 1772. Två dagar före Gustav III:s statskupp utnämndes P till överste för Norra skånska kavalleriregementet.

I Sverige fortsatte P sin karriär såväl i det militära som i ståndspolitiken. Vid riksdagen 1778 invaldes han i bankoutskottet och framträdde som talare i flera debatter på riddarhuset. Under riksdagen 1786 var P en av de mest aktiva på kungens sida och trots sin omvittnade tyska brytning huvudtalare på riddarhuset i debatten om en ny bevillning. Där uttalade han sig för en sådan till nästa riksdag, alltså mot en begränsning på ett visst antal år. Adeln gick dock emot hans linje och röstade för en bevillning på fyra år.

I finska kriget deltog P som fördelningschef. 1788 förde han befälet över den i trakten av Elimä stående arméfördelningen. Han tog klar ställning mot Anjalamännen och inhiberade alla försök att vinna anslutning till Anjaladeklarationen bland de honom underställda officerarna. Vid krigskonseljen hos hertig Karl i Lovisa 18 sept var P en av dem som bestämt motsatte sig en utrymning av Högfors som han dock kort senare beordrades att lämna. Följande år utmärkte P sig bl a vid Uttismalm, Högfors och Broby där han på ett skickligt sätt säkrade det sv återtåget undan starka ryska styrkor.

Efter mordet på Gustav III sändes P till Pommern för att på den nya regeringens vägnar mottaga ständernas hyllning och trohetsed. 179296 var P generalbefälhavare i Skåne, innan han sistnämnda år som förste pomrare utnämndes till generalguvernör i Pommern och kansler för universitetet i Greifswald. Som generalguvernör motsatte sig P den reformpolitik som bars upp av rikskansler Fredrik Sparre, statssekreterare Nils Bark och general Bror Cederström och väl också hade stöd hos hertig Karl. Efter att i sept 1799 fått tjänstledighet från generalguvernörsposten och sedan upphöjts till fältmarskalk beviljades han i febr 1800 avsked från sin tjänst. Som kansler för Greifswalds universitet råkade han flera gånger i konflikt med universitetets akademiska koncilium om det av honom som nödvändigt betraktade sv inslaget i undervisningen, i synnerhet sv språket och sv civil-, kyrko- och krigsrätt.

P var författare till en handledning för husarofficerare i fält, Der Husar im Felde, som tillkom 1761 och som ansetts bilda utgångspunkt för den militära litteraturen om de lätta trupperna och det lilla kriget under senare delen av 1700-talet och början av 1800-talet. Skriften fick stor spridning som ett verk av Fredrik II av Preussen; den kan även spåras i talrika andra utgåvor, nyöversättningar och bearbetningar.

P framstår som en av den gustavianska tidens dugligaste generaler. Bland den gamla adeln i Sv Pommern var det inte alltför många som i likhet med P var beredda att satsa på en karriär i Sverige. Där nådde han de högsta befattningarna i rikets krigsmakt och förvaltning.

Författare

Helmut Backhaus



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

P:s egenhändiga självbiogr anteckn:ar, som går fram till våren 1790, o andra handhar efter honom i Krigshandlingar 17881790, KrA.  Brev från P i RA (bl a till N Barck, G A Reuterholm, F Sparre, J Sparre o C v Stedingk) o i UUB (bl a många till Gustav III).

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Lehusard ou Courtes maximes de la petite guerre. Berlin 1761. 77 s, 1 karta. [Anon.] Andra anon utg: Courtes maximes ... ou Instructions pour les troupes légéres, i [Fredrik II, sign] F***, Instruc-tion militaire du roi de Prusse, Frankfurt & Leipzig 1761, o som bihang till dess utg Essai sur la grande guerre de main de maitre Londres 1761; betraktat som förf eller inspirerat av kungen själv o därför medtaget i många senare utg: London 1762, 1772, Paris 1766, 1821, Amsterdam 1778 osv, med varierande titlar. Tysk utg: Der Husar im Felde, oder Kurzgefasste Maximen des Husaren-Métier durch P. J. v. P. Leipzig 1761. 109 s, 1 karta. [Sign.] Enl uppg även i en tysk version av Essai ... Leipzig 1762, en 2. Aufl 1770 o Neue verbesserte Ausg mit Anmerkungen vermehrt... Breslau & Leipzig 1805; även till grund för [F W v Kleist,] Geheime Instruction Sr. Maj. des Königs in Preussen an die Officiere seiner Armee Prag 1778, officiell utg: dens, Regeln und Anmerkungen fur Officiers überhaupt und Husaretroffzs insbesondere uber den Dienst im Felde, Franckfurt und Leipzig 1780; av nämnda orsak ofta övers: Instruction secrette dérobée å Sa Majesté le roi de Prusse, Westphalie 1779, nya alltmer bearb utg Belceil 1787, Dresden 1796, Paris 1821 o flera uppl 18231831, tillbaka till tyska Dresden 1779, 1810, Prag 1780, Frankfurt 1780 o Zullichau 1801, ull andra språk Amsterdam 1823, Madrid 1843, Torino 1851 o Moskva 1791. Sv utg: Husaren i fält, utg under pommerska kriget år 1760. Af P. v. P.... öfvers af F W v Platen. Carlskrona 1785. 110 s. [Sign.] Ofullst redovisade skrifter oftast efter bibliogr källor o M Jahns, nedan anf arb, Munchen & Leipzig 1891, s 1973 o 271318.

Källor och litteratur

Källor o Hit: Pommeranica; Militaria, meritför-teckniar, armén, RA. Arméns pensionskassa, meritför-teckmar; Kronprinsens husarreg:s arkiv; Skånska husarregis arkiv; allt KrA.

AdRP 32, 17781779 (1982); E L Birck, General Tolls krigsplan år 1788 ... (1944); L Dahlgren, Sverige o Pommern 17921806 (1914); J R Danielson-Kalmari, Stats- o samhällsliv i Finland under gustavianska tiden, 12 (1925); H Donner, FJ Bogislaus v P:s efterlämnade papper (FHT 1933); F A v Fersen, Hist skrifter, 4-8 (186972); RF Hochschild, Memoarer, 2 (1909); MJähns, Geschichte der Kriegswissenschaften

3 (Geschichte der Wissenschaften in Deutschland, 21, 1891); O Nikula, Augustin Ehrensvärd (1960); Odhner, 13 (1885-1905); H v Platen, Geschichte der von der Insel Rügen stammenden Familie v Platen [1907]; P o G v Platen, Ätten v Platen (1909); I Seth, Univ i Greifswald o dess ställn i sv kulturpolitik 16371815 (1952); W Sjöstrand, Grunddragen av den militära undervisn:s uppkomst- o utveckkhist i Sverige till år 1792 (1941); T Säve, Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 17571762 (1915); Ur sv hofvets o aristokratiens lif, ed A Ahnfelt, 6 (1882).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Philip J B Platen, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7326, Svenskt biografiskt lexikon (art av Helmut Backhaus), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7326
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Philip J B Platen, von, urn:sbl:7326, Svenskt biografiskt lexikon (art av Helmut Backhaus), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se