Porse, släkt



Band 29 (1995-1997), sida 411.

Biografi

Porse, halländsk släkt med tre fallande sjöblad i vapnet, av vilka två är placerade ovanför det tredje. Såväl av samtida brev (Mohlin, s 80) som av en tysk krönika (Mohlin, s 55 o 79) framgår att den hade samma ursprung som släkten Ribbing, vilken för samma vapen.

Släktens äldste kände medlem, Peder P (d tidigast 1287), nämns i Danmark tidigast 1272. Enligt Erikskrönikan "rymde" han till Sverige, då han blev "utdriven av Danmark". Denna källa uppger också att han tillfångatog kung Magnus "ladulås" och tvang denne att till honom pantsätta borgen i Lödöse med underlydande. P var en av de danska stormän som 1287 dömdes för att ha mördat den danske kungen Erik "klipping" i Finderup på Jylland 1286 och togs i beskydd av den norske kungen. Han var då riddare och nämns med herrtitel även i Erikskrönikans efter hans död tillkomna text.

I Erikskrönikan förekommer också en "Peder unge P" (d mellan 1314 och 1324). Enligt denna källa deltog han i försvaret mot ryssarna av den nyanlagda sv borgen Landskrona i Ingermanland 1300, och han uppges där också ha varit bland hertig Eriks (bd 14) följeslagare på dennes resa till Oslo 1302 för att fira jul hos sin blivande svärfar, den norske kungen. P har uppfattats (Mohlin, s 62 o 64) som son till sin äldre namne, men för detta påstående saknas belägg. Han blev riddare senast 1310 (jfr Beckman, 1, s 218, not 69) och förekommer bland löftesmännen i fredstraktaten i Helsingborg 1313 mellan å ena sidan de sv och danska kungarna m fl, å andra sidan den norske kungen och de sv herti- garna. Några månader senare fick P den danske kungens tillstånd att återvända till Danmark.

1311 hade hertig Erik till honom pantsatt sin gård Fivelstad i Östergötland, som 1324 i enlighet med fullmakt av P:s dotter Margareta Pedersdotter såldes till linköpingsbiskopen av hennes kusin, sedermera hertig Knut P (se nedan). I salubrevet kallar den sistnämnde hennes far "auunculus", vilket översatts (Mohlin, s 60) med morbror men även kan betyda farbror (Latham; Niermeyer). Ehuru det förekom att släktnamn ärvdes via kvinnoled, var dock deras agnatiska ärvande det vanliga. Det förefaller sålunda sannolikast att Knut P var brorson  ej systerson  till "Peder unge P".

I äktenskapet mellan Knut P och kung Magnus' mor föddes junkrarna Håkan och Knut, vilka dog ogifta redan 1350, digerdödens år. Den i litteraturen ofta förekommande uppgiften, att det norska riksrådet Jon Hafthorssons hustru Birgitta skulle ha varit Knut P:s dotter, beror på missförstånd (Storm).

Ovisst är det genealogiska sambandet mellan ovannämnda personer och Peter P (d mellan 1386 o 1398), vars syster Margareta Petersdotter (d omkr 1360) var drotsen Bo Jonssons (Grip; bd 5) första hustru. Deras far var riddare och hette Peter P (Engström, s 32 f, not 81) men kan knappast vara identisk med "Peder unge P", vars 1324 nämnda dotter Margareta av kronologiska skäl ej torde kunna vara identisk med Bo Jonssons hustru. I stället har fadern föreslagits (Erslev) vara identisk med en Peter P, som förekommer i två halländska brev från 1336 och 1345. Denne kan visserligen ej beläggas ha varit riddare, men kan givetvis ha blivit det efter 1345. Bo Jonssons svåger Peter P torde ha dubbats till riddare av kung Magnus eller dennes son kung Håkan 1365 (Härenstam; Larsson). 1366 hade antingen han eller Axel Kettilsson (Krognos) eller båda gemensamt Älvsborgs slott som pant av kung Håkan. Före 1370 blev P tillfångatagen av kung Albrekts anhängare (DGA; Engström, s 106 o 129), och senare gick han över till dennes parti (Engström, s 108; Härenstam, s 69). Han blev riksråd mellan 1379 (Acta et processus) och 1382 (Canonizatio) och kallas sistnämnda år hövitsman (capitaneus) i Finnveden, som kung Håkan 1362 pantsatt till hans svärfar marsken Magnus Nilsson (Röde), stupad 1365. P:s sätesgård var en tid Noby i Lommaryds sn i norra Småland (Acta et processus).

Släkten P dog ut med Birgitta Magnusdotter (d 1450), änka först efter riksrådet Arvid Bengtsson (Oxenstierna; bd 28, s 468), som dog 1401 eller 1402, sedan efter riddaren Erik Stensson (Bielke), som dog 1410. Hon bodde efter den senares död på sitt mödernegods Fållnäs på Södertörn men under de sista decennierna av sitt liv i Vadstena. Hennes far var häradshövdingen i Tjust Magnus P (d 1380), som enligt hennes uppgift (Klingspor o Schlegel) var son till en Knut P i äktenskap med en dotterdotter till östgötalagmannen Svantepolk Knutsson. Denne Knut P är möjligen (Mohlin, s 67) identisk med en i Västergötland uppträdande Knut Josepsson "dictus P", även kallad Porse Josepsson (d tidigast 1360). Enligt fru Birgitta skall han ha varit dotterson till en fru Estrid av "Hælghamo", vilket kan kombineras med att Peder unge P:s änka hette Estrid.

Författare

HG-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: B Beckman, Matts Kättilmundsson o hans tid, 12 (195354); DAA1901; Danmarks gamle Personnavne, 2:2 (1954-64); DBL; K Erslev, Slaegtskabsforbindelser mellem dansk og sv Adel i Tiden for Kalmarunionen (Personalhist Tidsskr 3, 1882), s 19 ff; K H Karlsson, rec av Erslev, a a (HT 1884); dens, Strödda geneal anteckn:ar (HT 1886); A Mohlin, Porsesläkten tre sjöblad (PHT 1957);J Raneke, Sv medeltidsvapen, 13 (198285); SMoK; Sv uppslagsbok.

Peder P: Acta processus lidum inter regem Danorum et archiepiscopum Lundensem (1932); DBL; Diplomatarium Danicum, 2:23 o 2:5 (193943); B Fritz, Hus, land o län, 2 (1973); G Paulsson, Annales Suecici medii aevi (1974); R Pipping, Kommentar till Erikskrönikan (1926); J Rosén, Striden mellan Birger Magnusson o hans bröder (1939); SMoK; Sv medeltidens rim-krönikor, 1 (1865); Sv uppslagsbok; C R af Ugglas, Lödöse (1931); H Yrwing, Kungamordet i Finderup (1954).

Peder unge P: Diplomatarium Danicum 2:67 o 2:9 (194656); DS 3 (184250); H Jägerstad, Hovdag o råd under äldre medeltid (1948); R E Latham, Dictionary of medieval latin from British sources, 1 (1975); J F Niermeyer, Mediae latinitatis lexicon minus (1976); Rosén a a; Sv medeltidens rimkrönikor; ÄSF.

Knut P:s barn: C A Christensen, Stig Andersens benyttelse af Valdemar Atterdags segl og forudsaetning- erne for salget af Estland i 1346 (DHT 11:5,1950-59); Die Chroniken der deutschen Städte vom 14. bis ins 16. Jahrhundert, 19 o 26 (1884-99); Diplomatarium Danicum, 3:12 (195859); DS 57 (18581991); S Engström, Ormungen o hans moder (PHT 1930); dens, Bo Jonsson, 1 (1935); E Jørgensen, Annales Danici medii aevi (1920); SD 2 (187987); L Sjöstedt, Krisen inom det sv-skånska väldet 135659 (1954); G Storm, Haakon Jonssöns og Hafthoressönernes Slaegtskab med den norske Kongeset (NHT 2:5,1886), s 135 f; S Tägil, Valdemar Atterdag o Europa (1962).

Peter P (d mellan 1386 o 1398): Acta et processus canonizacionis beate Birgitte (1924-31); Canonizatio sanctas Birgitta; Petro Amelio auctore (SRS 3:2,1871), s 241; DGA 17, bih, s 41; DS 8 (195376) o 9:1 (1970), nr 7597; Engström, a a 1935; Fritz, a a, 1 (1972)2; H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (195253); L-O Larsson, Det medeltida Värend (1964); E Nygren, Registra Ecclesie Lincopensis (Linköpings bib:s handl:ar, 34, 194153); H Rosman, Bjärka-Säby, 1 o 3 (192327); RPB; L F Rääf, Saml:ar o anteckn:ar till en beskrifn öfver Ydre härad i Östergötland [1] (1856), s 177182.

Peter P (d tidigast 1345): Diplomatarium Danicum, 2:11 (1950) o 3:2; H Petersen, Danske adelige Sigiller fra det XIII og XIV Aarhundrede (1897).

Birgitta Magnusdotter: Det medeltida Sverige, 1:14 o 4:1-2 (197290); Gillingstam, a a, o där anf källor; K H Karlsson, Arfsindelningen efter fru Birgitta Magnusdotter (P) (PHT 1909); A F Liljeholm, rec av Gillingstam, a a (PHT 1955); C A Klingspor o B Schlegel, Engsö (1877), s XVII; L-A Norborg, Storföretaget Vadstena kloster (1958); S Rahmqvist, Sandbro-ätten (PHT 1978), ÄSF

Magnus P: Det medeltida Sverige, 4:1; DS 78 o 10:1 (1970), nr X45; Engström, a a 1935; Gillingstam, a a; Lags o doms; Liljeholm, a a; Rahmqvist, a a; Rosman, a a; RPB; ÄSF.

Knut Josepsson "dictus"P: DS 67 (18781991); ÄSF.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Porse, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7348, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7348
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Porse, släkt, urn:sbl:7348, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se