Meriter

Prawitz, Johan, f 5 maj 1855 i Dalby, Malm, d 8 juli 1937 i Sthlm, Bromma. Föräldrar: folkskolläraren o sakföraren Jöns P o Bengta Jönsdtr. Mogenhetsex vid Katedralskolan i Lund 28 maj 74, inskr vid LU 13 sept 75, lär vid Skånes anstalt för dövstumma i Lund ht 75–vt 80, förest för Gävleborgs läns fören:s anstalt för dövstumma barns vård i Alborga, Valbo, ht 80, i Bollnäs, Gävl, vt 81–ht 90, led av styr för Bollnäs privata lärov 88–97, tf förest för en avd (i Bollnäs) av 6:e distr:s dövstumskola vt 91–ht 92, ord förest för hela skolan (från ht 97 i Gävle) vt 93–vt 07, sekr o v ordf i styr för Gävle stads sinnesslöanstalt 02–07, v ordf i Sv dövstumlärarsällsk 03–18, ordf där 18–21, förest för Manilla dövstumskola på Djurgården i Sthlm o rektor för Seminariet för bildande av dövstumlärare ht 07–vt 23, initiativtagare till Sthlms dövstumhem 08, ordf i styr där 08–20, tf inspektör för dövstumundervismen 20–23.

G 1) 21 juni 1882 i Bollnäs m dövstum-lärarinnan Axelina Charlotta Feldt, f 6 juli 1854 i Vårfrukyrka, Upps, d 22 aug 1896 i Bollnäs, dtr till dragonen o arrendatorn Carl Erik F o Maja Cajsa Östlund; 2) 20 dec 1897 i Gävle m dövstumlärarinnan Alma Matilda Toll, f 2 juni 1868 i Närtuna, Sth, d 7 jan 1953 i Sthlm, Bromma, dtr till godsägaren Anton Mauritz T o Matilda Gustava Söderberg.

Biografi

Redan s å som P skrev in sig vid LU började han tjänstgöra som dövstumlärare i Lund och någon examen fick han inte tid att avlägga. 1877–78 företog P resor i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland (skolan i Brühl) och Schweiz (skolan i Riehen) för att studera undervisningsmetoder för dövstumma. P var endast 25 år gammal när han tillträdde sin första tjänst som föreståndare för en dövstumskola. Två år senare gifte han sig med en dövstum lärarinna.

Under flera år hade diskussioner förts om att göra undervisningen för dövstumma obligatorisk och frågan avgjordes vid 1889 års riksdag. Följden blev att landstingen och städer utanför landsting ålades att ordna undervisningen för de dövstumma. Sverige delades upp i sju distrikt varav Gävleborgs, Kopparbergs och Uppsala län samt Gävle stad blev det sjätte distriktet och där kom P att verka under många år. 22 aug 1896 drabbades skolan i Bollnäs av en tragisk olycka. I samband med en utfärd med en mindre ångbåt på sjön Varpen vid Bollnäs kantrade båten varvid 15 personer drunknade. En av dessa var P:s egen hustru. P själv och den av lärarinnorna, som följande år skulle bli hans andra hustru, var bland det fåtal personer som överlevde.

Sommaren 1897 flyttade P sin verksamhet dll den nybyggda dövstumskolan i Gävle men 1907 blev tjänsten som föreståndare och rektor för Manilla dövstumskola ledig. P uppmanades av skolans avgående föreståndare och rektor Ola Kyhlberg (bd 21, s 726) att söka tjänsten. P var dock tveksam, dels på grund av sin ålder, dels därför att han haft ett mångårigt gott samarbete med styrelsen för skolan i Gävle. Han sökte dock, och Manillaskolans styrelse utnämnde honom i juni 1907. Föreståndaren vid dövstumskolan i Lund, Johan Bergqvist, besvärade sig dock mot utnämningen av P hos K M:t. Frågan avgjordes slutligen av regeringen i slutet av jan 1908 till P:s fördel. – Besvärsärendet illustrerar en motsättning mellan de dövstumpedagoger av en äldre skola som ofta inte avlagt akademiska examina utan lärt sig yrket genom mångårig praktisk erfarenhet och den, ofta yngre, som i högre grad betonade vikten av akademiska studier och mera teorianknuten undervisning.

På grund av omfattande byggnads- och reparationsbehov blev P:s första fem – sex år vid Manillaskolan mycket arbetskrävande. P fick dessutom styrelsens uppdrag att skriva skolans historia med anledning av att dess 100-årsjubileum skulle infalla 1912. Firandet fick dock uppskjutas till juni 1913. Flera års hårt arbete bidrog till att P drabbades av överansträngning.

P var egentligen skyldig att avgå från sin tjänst senast 1920, då han fyllde 65 år. På grund av att arbetet med utarbetande av förslag till omorganisation av dövstumundervisningsväsendet pågick sedan sommaren 1919 förlängdes dock P:s förordnande vid Manillaskolan för ett år i taget t o m juni 1923. Dessutom var P inspektör för landets dövstumskolor under sina tre sista år vid Manillaskolan.

Under P:s tid på Manilla infördes efter ett längre uppehåll ånyo undervisning i teckenspråket vid seminariet. Flertalet dövstumlärare behärskade vid denna tid inte detta. I sin skrift Den dövstumme och hans undervisning ... (1918) redogjorde P för sin syn på dövstumpedagogiken. Han var influerad av den tyske pedagogen F M Hill som menade att språket skulle utvecklas hos det döva barnet på samma sätt som hos det hörande. P förespråkade en mera imitativ undervisningsmetod nära kopplad till elevernas intressen och iakttagelser. Målet var att eleverna skulle bibringas lusten att själva använda språket.

Författare

Sven Torsten Husén

Arkivuppgifter

P:s efterlämnade strödda handl:ar (bl a handskrivna levnadsminnen från 1925) dep hos S T Husen, Sthlm, o hos Birgit P, Sthlm. – Brev från P i GUB o KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Räknebok för döfstumskolan. D 1–2. Gefle. 1, [Addition, subtraktion och multiplikation inom talområdet 1–100.] 1887. 56 s. 2. uppl omarb o tillök: Addition ... 1–1000. 1894. 102 s. 2. De fyra räknesätten i hela tal, metersystemet och decimalbråk. 1895. 112 s. – Bibliska berättelser för döfstumskolan. Gefle 1892. 48 s. – Lärobok i geografi för döfstumskolan. Gefle 1902'. 68 s. – Manilla dövstumskola 1812–1912. Sthlm 1913. 580 s. – Den dövstumme och hans undervisning i språket. Föreläsn hållna vid Seminariet för bildande av lärare o lärarinnor för döfstumundervis-ningen. Sthlm 1918. 82 s. – Bidrag i Nordisk tidskrift för döfstumskolan, Gbg, Vänersborg, Lund.

Källor och litteratur

Källor och UU: ED:s konseljakter 31 jan 1908, nr 57, RA.

O Ahlner, Matr över sv dövstumskolan 1809–1918 (1918; suppl 1931); S Dahlén, Manillaskolans hist 1809-1923 (SIH läromedel 1993); J Johnsson, Historik av dövslumundervisn i sjätte distriktet 1873–1938 (Gävle, Sjätte dövstumundervisn:distriktets skola, Redogörelse 1937/38, 1938); H Lundhäll, Sv dövläraresällsk 1877–1977 (Nord tidskr för dövundervisn 1978, s 3–38); SMoK; Sv släktkal 1978.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Prawitz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7400, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Torsten Husén), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7400
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Prawitz, urn:sbl:7400, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Torsten Husén), hämtad 2024-04-16.