Meriter

Pålsson, Karolina (Karola) Maria, f 20 mars 1872 i Malmö, Caroli, d 29 april 1931 där, S:t Pauli. Föräldrar: arbetskarlen Per Påhlsson o Anna Månsdtr. Småskollärarinneex i Malmö 89, anställd vid Malmö stads folkskolor från 89, ordf i Malmö småskollärarinnors beklädnadsfören 04, i Malmö småskollärarinnefören 06, led av styr för Malmö folkskollärarfören 06, av styr för Fören för kvinnans politiska rösträtt, Malmö, 08–18, av folkskolestyr där 12–17, kassör för Malmö folkskolors fortbildn:kurser 17–20, v ordf i styr för Sveriges småskollärarinneförb 18, ordf där från 21, led av centralstyr för Sveriges allm folkskollärarfören från 21. – gift.

Biografi

Karola P var född i Malmö och kom från enkla förhållanden, något som hon delade med många småskollärarinnor. Efter examen vid hemstadens småskoleseminarium anställdes hon vid stadens folkskolor där hon var verksam till sin död. Främst tjänstgjorde hon vid Pildammsskolan.

Jämfört med folkskollärarkåren hade småskollärarinnorna länge otrygga och rättsligt osäkra anställningsförhållanden. De kunde ända till 1918 utan vidare avskedas av folkskolestyrelserna eller skolråden. Skillnaden mellan de båda lärarkategoriernas löner var 40–44 % i början av 1900-talet. Med 1918 års lönereglering ökade löneklyftan ytterligare mellan småskollärarinnorna och de manliga folkskollärarna, medan den minskade något i förhållande till de kvinnliga folkskollärarna. Detta var en följd av statsmakternas beslut 1906 att frångå likalönsprincipen inom folkskollärarkåren. Beslutet att införa högre manslöner och lägre kvinnolöner blev inledningen till en ökad facklig aktivitet bland folkskollärarinnorna. Även bland deras kollegor i småskolan ökade det fackliga intresset, vilket främst visade sig i att flera lokala småskollärarinneföreningar bildades, bl a i Malmö, där P var en av initiativtagarna.

P:s engagemang och arbete för sin kår uppvisar en enastående bredd och mångsidighet. Hon var en energisk tillskyndare av och initiativtagare till många föreningar och projekt som syftade till att stärka småskollärarinnornas ställning i samhället och förnya och reformera deras undervisning. P drevs av ett socialt och humanitärt rättvisepatos som gällde kvinnor och barn; bl a tog hon initiativet till en beklädnadsförening för småskollärarinnorna i Malmö. Hon engagerade sig också i den lokala Malmö-föreningen för kvinnlig rösträtt. För barn som hade svårt att tillgodogöra sig den normala folkskoleundervisningen ville P inrätta särskilda hjälpklasser. I det sammanhanget pläderade hon bl a för skolträdgårdar. I Khvn hade hon sett goda resultat av att låta barn i hjälpklasser syssla med trädgårdsskötsel.

Ett av P:s projekt, som hon dock aldrig fick se förverkligat, avsåg ett rekreations-och vilohem för småskollärarinnor. Många av dessa var, liksom hon själv, ogifta. Ett särskilt hem för dem kunde därför få stor betydelse, i synnerhet för dem som i likhet med P saknade närmare anhöriga. En särskild vilohemsfond inom småskollärarinneföreningen bildades. Den byggde främst på avkastningen från det barnboksförlag som P tillsammans med kollegor i Malmö och Lund grundade i mitten av 1920-talet. Förlaget gav bl a ut Elsa Beskows (bd 4) sagor samt bredvid- och fyllnadsläsning för barn.

P verkade både lokalt i sin hemstad och på riksplanet. I Malmö var hon bl a sin kårs ombud i folkskolestyrelsen. Som så många andra inom sin yrkeskår deltog hon också aktivt i folkskolans kurs- och fortbildningsverksamhet. På riksplanet var P 1918 med om att bilda Sveriges småskollärarinneförbund, vars ordförande hon senare blev. S å som riksorganisationen stiftades infördes systemet med ordinarie tjänster vid småskolan, och deras innehavare jämställdes pensionsmässigt med folkskollärarna.

P var även förankrad i yrkesföreningar, som organiserade både manliga och kvinnliga folk- och småskollärare. Sedan 1906 var hon styrelseledamot i Malmö folkskollärarförening, som var en lokalavdelning av riksorganisationen Sveriges allmänna folkskollärarförening; i dess centralstyrelse valdes hon in 1921. En facklig dubbelorganisering av de kvinnliga småskollärarinnorna i både Sveriges småskollärarinneförbund och Sveriges allmänna folkskollärareförening fann P viktig, och hon uppmanade sina kollegor till detta dubbla fackliga medlemskap.

I samband med första världskrigets slut uppstod i Sverige en allmän framtidsoptimism, som även visade sig i ett stort intresse för barns vård, fostran och undervisning. Det ledde till flera reformer på skolans område; bl a antogs en ny undervisningsplan. Många lärare ville dock gå längre i reformhänseende. Till dessa hörde P. Ända fram till sin död drev hon energiskt och på många olika plan småskollärarinnornas löne- och utbildningsfrågor.

Lönemässigt jämförde P småskollärarinnorna med folkskollärarinnorna och krävde att förhållandet skulle vara 4 till 5. Hon åberopade främst småskollärarinnornas ökade ansvar med fler ämnen att undervisa i, t ex hembygdskunskap, och deras professionalitet vad gällde att uppfostra och undervisa de yngsta skolbarnen. Hon hade här tagit intryck av tidens intresse för småbarnspsykologi och kindergartenrörelsens småbarnspedagogik med mycket sång och fri teckning. P sökte därmed att bryta med den äldre åskådningspedagogiken och istället införa ett friare och mer modernt undervisningssätt.

P ville höja småskollärarinnornas kompetens och yrkesstatus genom att förlänga seminarieutbildningen till tre år. Hon krävde också ett förstatligande av småskoleseminarierna och en begränsning av deras antal. Vid denna tid fanns det nämligen ett stort och varierat utbud av småskoleseminarier, privata, halvstatliga och landstingsägda. På 1920-talet rådde även stor arbetslöshet bland småskollärarinnorna, bl a till följd av att för många hade utexaminerats.

P hann inte skörda alla frukter av sitt fackliga och professionella arbete. Det gällde framför allt i löne- och utbildningsfrågorna. Kort efter hennes bortgång fattade emellertid statsmakterna beslut om att förstatliga småskoleseminarierna, och ifråga om de fackliga kraven hade hon gjort ett pionjärarbete som senare generationers småskollärarinnor kunde utgå från och bygga vidare på.

P var en banbrytare inom småskollärarinnekåren och en energisk förkämpe när det gällde att förbättra denna lärarkårs sociala, ekonomiska, rättsliga och yrkesmässiga ställning i början av 1900-talet. Hon har karaktäriserats som den "borne ledaren". Under hennes tid som ordförande i Sveriges småskollärarinneförbund ökade medlemstalet från drygt 760 till ca 3 300. Hon uppges ha förenat stor intelligens och klokhet med ovanlig viljestyrka och outsläcklig entusiasm. P var en god och saklig talare och kunde därför vinna respekt även hos meningsmotståndare.

Författare

Ann-Katrin Hatje

Källor och litteratur

Källor o litt: C Florin, Kampen om katedern. Feminiserings- o professionaliseringsprocessen inom den sv folkskolans lärarkår 1860–1906 (1987); J Franzén, Sveriges allm folkskollärarfören 1880–1930 (1930); R Linder, K P (Sv folkskolans märkesmän, 1942); SMoK; Småskollärarinnorna o 1936 års lärarlönesakk:s förslag (1936); Sv folkskolans hist, ed V Fredriksson, 4-5 (1940–50); Sveriges småskollärarinnor i ord o bild, ed R Linder, 1 (1945). – Nekr:er över P i Sydsv Dagbl o Arbetet 30 april 1931.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karolina (Karola) M Pålsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7438, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7438
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karolina (Karola) M Pålsson, urn:sbl:7438, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2024-04-20.