J Julius Rabe

Född:1890-07-13 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län
Död:1969-11-07 – Lidingö församling, Stockholms län (enl db för Danderyd,Sthlm)

Musikkritiker, Radiotjänsteman, Musikchef


Band 29 (1995-1997), sida 595.

Meriter

Rabe, Johan Julius, f 13 juli 1890 i Sthlm, Hedv El, d 7 nov 1969 i Lidingö (enl db för Danderyd, Sth). Föräldrar: bankdirektören Pehr Reinhold R o Julia Augusta Jennings. Studentex vid H a l för gossar å Norrmalm, Sthlm, 08, musikstudier för Richard Andersson (bd 1) o Bror Beckman (bd 3) i Sthlm, studerade musikvetenskap vid univ:en i Berlin o München 1217, musikkritiker i GHT 1827, ab Radiotjänsts programchef i Gbg 1 jan 2531 maj 27 o 1 sept 3530 sept 54, riksprogramchef 18 mars (tilltr 1 juni) 2731 aug 35, musikchef 1 okt 5431 dec 56, chef för musikavd:s kammar- o vokalsektioner 1 jan30 juni 57, allt i ab Radiotjänst, musikkritiker i Morgontidn (Gbg) 3540, i Göteborgs-Tidn 4146, led av 1947 års musikutredn juni 47febr 54.  Fil hedersdr vid GU 17 okt 64, LMA 67.

G 4 okt 1915 i Malmö, S:t Petri, m Sigrid Taube, f 7 jan 1888 där, ibid, d 30 sept 1981 i Danderyd, dtr till järnvägskamreraren Axel T o Albertina Ulrika Clara Matilda Ohlsen.

Biografi

Julius R:s far, Pehr R (1858–1929), var son till ett justitieråd och inträdde efter att 1883 ha avlagt hovrättsexamen vid UU i den offentliga förvaltningen. 1889–97 var han sekreterare i Riksgäldskontoret men övergick sistnämnda år till en befattning som jourhavande direktör i Industrikreditab i Sthlm och utsågs när detta företag 1907 fusionerades med Skandinaviska kreditab till VD för denna banks avdelningskontor i Sthlm. Han var också en framstående kommunalpolitisk aktör där, moderatliberal till färgen men företrädesvis sysselsatt med föga partipolitiserade ekonomi- och organisationsfrågor, och representerade även staden i FK 1905 lagt–06.

Julius R hörde, vid sidan av den något äldre Tobias Norlind (bd 27) och den något yngre Carl-Allan Moberg (bd 25), till den första sv generationen av vetenskapligt kvalificerade musikaliska folkbildare. R:s karriär utspelade sig dock inte i första hand på de akademiska arenorna utan var främst förankrad i radions och skriftställeriets värld.

I sin ungdom studerade R vid pianisten Richard Anderssons ansedda musikskola i Sthlm och för Bror Beckman, direktör för MA:s konservatorium. Han fortsatte därefter sina studier i Berlin och München, för bl a Hermann Kretzschmar, vars ambition var att på ett för lekmän begripligt sätt berätta om och i ord tolka stora musikverk. Sannolikt finnes här rötterna till R:s önskan att sprida musikförståelse till en bred publik och med en allmänkulturell inramning.

R engagerade sig tidigt i den bredaste bildningskanalen vid sidan av det tryckta ordet: radion. Han tillhörde den första uppsättningen sv radiomän och anses ha varit den som "klarast insåg det nya mediets genomslagskraft och betydelse – särskilt för musiken" (Jerring). Som ab Radiotjänsts förste riksprogramchef, underställd företagets VD Gustaf Reuterswärd, fick R ett betydande inflytande över programverksamhetens utveckling. Under denna period etablerades särskilt radioteatern som en väsentlig del av programutbudet, men han hade också en klar blick för radioreportagets betydelse. Mångsidig och vidsynt var R "alltid beredd att diskutera och stödja också sådana uppslag, som låg långt utanför hans egentliga intressesfär" (Jerring). R:s insatser som radioman kom att innebära en rad av chefsbefattningar, men var ändå långt ifrån enbart av administrativ karaktär. Han verkade också som föreläsare och programmakare på det musikaliska området och det var han som introducerade musiklyssnandets pedagogik, där talet varvades med musikillustrationer.

Som musikboksförfattare gjorde R en remarkabel insats. Han utgav 1925 den första, och hittills (1996) enda, biografin på svenska om Georges Bizet. 1939–43 utkom i tre band hans Radiotjänsts operabok och senare följde arbeten om Johann Sebastian Bach (1947) och Beethovens symfonier (1948). I den uppmärksammade Dikt och ton (1959) kom även R:s litterära sensibilitet till uttryck. Ett verk som fått stor betydelse, framför allt för sv musikutbildning, var Musiken genom tiderna, som R skrev i samarbete med Gunnar Jeanson (bd 20). Det utkom i två delar 1927 och 1931, i omarbetad form och i ett band 1945; 1966–67 utgavs det i en mycket spridd pocketutgåva i tre band. Musiken genom tiderna var under flera decennier ett regelbundet anlitat standardverk, både i den högre musikutbildningen och inom folkbildande kursverksamhet samt som handledning för självstudier. Från 1945 arbetade R i redaktionen för den kortlivade men högt skattade tidningen Musikvärlden, och som ledamot av 1947 års musikutredning deltog han i utarbetandet av betänkandet Musikliv i Sverige (1954), som fick stor betydelse för utvecklingen av sv musikliv och musikutbildning.

R hade både som författare och föreläsare en genomtänkt, sirlig stil som en yngre generation möjligen ibland kom att uppfatta som ålderdomlig. Desto mer anmärkningsvärt var hans positiva intresse för den då moderna seriösa musiken, företrädd av namn som Béla Bartok, Hilding Rosenberg och Gösta Nystroem (bd 27). I första hand sökte dock R föra ut den klassiska västerländska konstmusiken. Han hade ett idealistiskt präglat folkbildningsengagemang men avstod inte från en värderande personlig profilering. Det var t ex uppenbart att hans entusiasm var mindre inför 1800-talets programmusik än inför den absoluta musikens inre formvärld.

Genom sin förening av djupa kunskaper och en utåtriktad, närmast missionerande, inställning kom R att för många framstå som en estetisk apostel under massmedias genombrottstid. Han skrev in sig i den sv musikkritikens historia och blev samtidigt en betydelsefull förkämpe för etablerandet av radion som en av landets mest betydelsefulla musikinstitutioner.

Författare

Lennart Reimers



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar (3 vol: bl a ms o korrespondens) i Sveriges Radios dokumentarkiv).  Brev från R i GUB (bl a till T Segerstedt o Hanna Rydh), KB, LUB (bl a till Signe Lindberg) o UUB (bl a till Sven E Svensson o OoB).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Peterson-Bergers "Domedagsprofeterna" på Operan (OoB, årg 28, 1919, Sthlm, s 173176).  Ludwig van Beethoven. Till hundrafemtioårsminnet (ibid, 30, 1921, s 4555).  Teater- och musiklivet (Skrifter utg till Göteborgs stads trehund-raårsjubileum 20. Göteborg, en översikt vid trehundraårsjubileet Gbg 1923, 4:o, s 927937).  En tendens i den moderna musiken (Ur nutidens musikliv, årg 4, 1923, Sthlm, s 83-86).  Georges Bizet, en minnesteckn på uppdrag av Stiftelsen Musikkulturens främjande. Upps ... 1925. 4:o. 131 s, 2 pl, 2 s faks.  Bizet och teatern (Orfeus, tidskr för litteratur • musik • teater, årg 2, 1925, Sthlm, 4:o, s 4346). – J. S. Bach och hans kyrkomusik. 12 (Tidskrift för kyrkomusik och svenskt gudstjänstliv, årg 1, 1926, Lund, s 8184, 100105).  Musiken genom tiderna, en populär framställn av den västerländska tonkonstens hist. D 1-2. Sthlm 1927-31. 4:o. (Tills med GunnarJeanson.) 1. XIII, 280 s, 8 pl-bl. 2. 1931. XIV, 376 s, 8 pl-bl. 2-3. uppl, revid av J R, 1945, 1946. 678 s, 27 pl-bl. Pocket-utg revid avj R. 13. Sthlm (även Hfors, tr Sthlm) 1966—67. (En Geber pocket [omsl].) 1. Från grekisk antik till högbarock. 1966. 211 s, 10 pl-bl. 2. Bach-Schubert. 1966. 255 s, 14 pl-bl. 3. Wagner-Bartök. 1967. 221 s, 16 pl-bl. 13: 2. tr 1968. 12: 3. pocketutg 1970.13: 3. uppl[!], 2[. tr?]. 1973,1973,1972.12: 3. uppl, 3. tr 1977, 1976. 3: 2.[!] uppl, 3.-4. tr 1975, 1980. Övers: Musiikki kautta aikojen. 12. Hfors 1977. 1. Kreikan andikista rokokoohon. 270 s. 2. Haydnista Bartökiin. 291 s.  Antonio Salieri  Beethovens lärare. [Rubr.] Sthlm 1927. 10 s. [Ur Svensk tidskrift för mu-sikforskn så.]  Nordisk musik 1927. Intryck från den nordiska musikfesten i Stockholm (OoB, 36, 1927, s 373378).  Radiotjänst. En bok om programmet o lyssnarna. [Red: C A Dymling.] Sthlm 1929. 359 s. [Föret; tills med C A Dymling; inl s 7-42 av I Harrie.]  Joseph Haydn (Studiekamraten, årg 14, 1932, Sthlm, 4:o, s 116-121).  Carl Nielsen (Nordisk tidskrift ... utg av Letterstedtska fören, N S, årg 8, 1932, Sthlm, 4:o, s 418427).  Att skriva om musik (En bok tillägnad Torgny SegerstedtGbg 1936, s 201208).  Radiotjänsts operabok. [l]-3. Sthlm 1939-43. [1.] Tolv operor beskrivna för radiolyssnarna. 1939. 278 s. 2.-4. uppl 1940, 1941,1945. 2. Tolv nya operor beskr ... 1940. 278 s. 2. uppl 1944. 3. Tolv operor beskr ... 1943. 259 s.  Stenhammars symfoni och Göteborgs symfoniorkester (Rösteri radio, [årg 8,] 1941, nr 11, s 9; sign J. R.).  Dansk ton (ibid, nr 12, s 10).  Mozarts visor (ibid, nr 20, s 8; sign J. R.).  Carl Nielsens sång er (ibid, 10, 1943, nr 51, s 12).  Carl Nielsen. Danmarks störste tonsättare (Studiekamraten, 25, 1943, s 107-109).  Musikaliska preludier till Tredje riket, 12 (GHT, 1945, 18/1, s 3,19/1, s 3).  Bach. Sthlm 1947. 168 s. (Musikens mästare [omsl].) [Nya tr] 1949. -Beethovens symfonier. Sthlm 1948. 195 s. (Gebers musikböcker.) [Ny, revid utg] Sthlm (även Hfors, tr Sthlm) 1964. 142 s. (W & W serien, 58.) Övers: Khvn 1949, 181 s.  Vad vi tänkte när vi började (Tjugofem år med Sveriges radio. Radiomän berättar, jubileumskrönika .... [Sthlm, tr] Falun 1949, s 115119). – Amatörmusiken inför musikutredningen (Folklig kultur, Studiefolket, utg av Samverkande bildningsförbunden årg 4, 1949, Sthlm, s 130134).  Förord / Några linjer i fransk tradition (Fransk musik. Under red av J R Sthlm 1957, s 722).  Schubert och hans ofullbordade (Studiekamraten, 40,1958, s 5 f).  Dikt och ton, en bok om den romantiska diktsången. Sthlm 1959. 222 s.  Opera. Sthlm 1966. 532 s. (Tills med P-A Hellquist & P Estreen.)  Bidrag i Svensk tidskrift för musikforskning 1919-20, 1923, 1927, 1958, Sthlm, o Musikvärlden, 194547, Sthlm, 4:o.

Utgivit: Elkan & Schildknecht, Emil Carelius, Musikhandböcker. [1*.] (Tills med B Anrep Nordin.) 1. B Anrep-Nordin, Handbok i kördirigering. Sthlm 1920. 32 s.  Fransk musik ... Sthlm 1957. 240 s.

Översatt: Carl Nielsen, Min barndom på Fyn, Sthlm 1947, 195 s (tills med S Rabe); E Bairstow, Hur musik växer, Sthlm 1949, 158 s (Gebers musikböcker).

Källor och litteratur

Källor o litt: G Brodin, J R in memoriam (SvD 11 nov 1969); N-O Franzén, Sven Jerring (1988); S Jerring, J R död (Röster i radio-TV 1969, nr 47); Musiken i Sverige, 4, ed L Jonsson o H Åstrand (1994); SMoK; Sohlman; Tjugofem år med Sveriges Radio (1949).  Nekr över R i GHT 8 nov 1969.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Julius Rabe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7479, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Reimers), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7479
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Julius Rabe, urn:sbl:7479, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart Reimers), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se