Ludwig Ramberg

Född:1874-02-21 – Helsingborgs Maria församling, Skåne län
Död:1940-12-25 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Kommunalpolitiker, Kemist


Band 29 (1995-1997), sida 626.

Meriter

Ramberg, Ludwig, f 21 febr 1874 i Helsingborg, d 25 dec 1940 i Uppsala. Föräldrar: disponenten Lorentz R o Selma Victoria Beauvén. Mogenhetsex vid H a l i Helsingborg 28 maj 92, inskr vid LU 2 sept 92, FK 29 maj 97, eo amanuens vid fysiska instit 5 mars 98, ord 26 mars 01, andre amanuens vid kemiska instit 21 aug 01–02, FL 14 sept 01, disp 27 maj 02, FD 31 maj 02, doc i kemi 25 juni 02–05, tf laborator i kemi 16 juli 02–16 juni 05, ord 16 juni 05–18, allt vid LU, lär i kemi vid Lunds privata elementarlärov ht 04–vt 06, vid Lunds privata h Iärarinnesem ht 06–vt 12, led av 1913 års arsenikkommission april 13–april 19, prof i kemi vid UU 23 aug 1821 febr 39, led av stadsfullm i Uppsala 24–25, av styr för Ultuna lantbruksinst 31, av styr för Lantbrukshögskolan från 32, av lantbrukshögskolekommitterade juli 31–32. – LFS 06, LVS 26, LVA 30 (led av Nobelkomm för kemi från 27).

G 23 aug 1917 i Lund m Betty Thora Johanna Krabbe, f 1 febr 1876 där, d 21 febr 1960 där, dtr till stationsskrivaren John Albert Johnsson K o Charlotta Maria Lovisa Elisabeth Siemers.

Biografi

Efter studier vid läroverket i sin hemstad Helsingborg fortsatte R till LU för studier i kemi. Hans lärare där blev Christian Wilhelm Blomstrand (bd 5), för vilken han lärde både mineralanalys och organiska synteser. R följde även med stort intresse föreläsningarna i fysikalisk kemi för Martin Lovén (bd 24), som introducerat denna nya disciplin vid LU. Den bredd som kom att karakterisera R:s vetenskapliga gärning grundlades redan under studietiden i Lund, där han också studerade matematik och fysik samt geologi med mineralogi. Han arbetade tidvis som amanuens på både fysikaliska och kemiska institutionen.

Efter att ha tillträtt en befattning som laborator ägnade sig R i första hand åt Blomstrands gamla forskningsområde, platinakomplexer. Samarbetet med Loven blev dock allt svårare; R såg särskilt Lovens sparsamhetsiver som orsak till att en fruktbar utveckling inom ämnet fysikalisk kemi inte kom till stånd vid LU. Under denna tid knöt R kontakt med danska kemister som Einar Biilmann och Hans Christian Winther. Han genomförde också stora reformer inom den kemiska undervisningen , bl a med kemiska seminarieövningar.

Redan tidigt intresserade sig R för kemins praktiska tillämpning. Han fick 1913 i uppdrag att tillsammans med Karl Petrén (s 181), Ivar Bang och Germund Virgin ingå i en kommission som tillsattes med anledning av den hetsiga debatt om arsenikens farlighet som fördes i Sverige åren efter sekelskiftet. R kom fram till 1919 att ägna mycken tid åt arbetet i arsenikkommissionen, och han utvecklade en avancerad mikroanalytisk metod för att fastställa arsenikhalt. För detta arbete belönades han 1916 som den förste med Kemistsamfundets Norbladspris. Han utförde också kemiska undersökningar av vatten för Malmö stad, undersökte driftstörningar vid vattenverken i Lund och Helsingborg och hade flera uppdrag som kemisk konsult eller kontrollant.

1913 sökte R den efter Peter Klason (bd 21) lediga professuren i kemisk teknologi vid KTH och fick, i konkurrens med åtta sökande, ett andrarum, trots sin formellt låga kompetens i kemisk teknologi. 1918 utnämnd till professor vid UU byggde R upp den i hans ögon bristfälligt utrustade kemiska institutionen där, framförallt efter det att han 1928 blivit institutionsföreståndare. Han fick nu inte tid med några större egna undersökningar men koncentrerade sina vetenskapliga insatser på den organiska kemin och på kolföreningarnas bromering. Han tackade också nej till att efter kallelse bli professor i Lund, eftersom det skulle betyda en återgång till den oorganiska kemin.

R visade försiktighet inför nya teorier och vad han såg som ett alltför vidlyftigt spekulerande, och han hävdade ofta precisionsmätningarnas betydelse. Detta innebar dock inte att han var allmänt negativt inställd till teorier. Redan under sin tid i Lund hade han t ex kommit i kontakt med Janne Rydberg, vars teorier hade svårt att finna gehör i samtidens Sverige, men vars kapacitet som forskare R genom hela livet beundrade. R satte också stort hopp till utvecklingen inom den fysikaliska kemin under 1920- och 1930-talen; senare insåg han att dessa förhoppningar inte riktigt kommit att infrias. Han föreläste – förmodligen som den förste organiske kemisten i Sverige – över kvantkemiska problem, samtidigt som han kunde vara mycket kritisk mot företrädare för den nya elektronteoretiska skolans sätt att se på kemiska reaktioner.

R var mycket musikalisk och spelade bl a flöjt. Under sin Lundatid tog R aktiv del i studenternas nationsliv och var en av tre huvudförfattare bakom studentspexet Uarda, första gången uppfört vid studentkarnevalen 1908.

Författare

Anders Lundgren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s arkiv (38 vol: ms, föreläsn:anteckn:ar, korrespondens m m) i UUB.  Brev från R i LUB (bl a många till B Holmberg o K Petrén) o i VAB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Uber die Einwirkung von Brom auf Pbenylsulfonessigsäure und a-Phenylsulfonpropion-säure in wässeriger Lösung, ein Beitrag zur chemischen Kinetik (Zeitschrift fur physikalische Chemie, Stöchiometrie und Verwandtschaftslehre, Bd 34, Leipzig 1900, s 561–592). – Studier i kemisk kinedk. 1*. Akad afh. Lund 1902. IV, 50 s. - Platinaföreningar af fenylkarbylamin och benzonitril. Lund 1903. 4:o. 54 s. – Bestämning af några affinitetskonstanter. [Rubr.] [Lund 1903.] 17 s. (Till Martin Weibulls minne af Helsingborgs-Landskrona nation, Lund 1903 [: 4].) – Kvalitativ kemisk analys. Lund 1905. VII, 136 s. (Tills med J. M. Loven.) 2. uppl 1920. VIII, 157 s. – Grunddragen af den kemiska analysens teori. Lund 1905. IV, 80 s. 2., fullst omarb uppl 1921. VII, 329 s. – Ueber die Gewinnung der optisch-activen Formen der a-Brompropionsäure (Justus Liebigs Annalen der Chemie, Bd 349, Leipzig 1906, s 324–332). – Uber die Platosalze einiger schwefelhaltigen organischen Säu-ren (Zeitschrift fur anorganische Chemie, Bd 50, Hamburg und Leipzig 1906, s 439–445). – Om några föreningar mellan etyltioglykolsyra och kuprosalter. Lund 1908. 4:o. 18 s. (LUÅ, N. E, afd. 2 [Medicin samt matematiska och naturvetenskapliga ämnen], bd 4 (FSH, N. E, bd 19), nr 2.) – Uber die Kuprosulfi-te von Étard und Rogojski (Zeitschrift fur physikalische Chemie 69, 1909, s 512–522). – Zur Kennt-niss der a-Brompropionsäuren (Annalen der Chemie, 370, 1909, s 234–239). – Einige Notizen uber Plato-ammoniakverbindungen (Zeitschrift fur anorganische Chemie, 83, 1913, s 33–38). – Kemisk undersökning av Malmö stads vattenfattning vid Torreberga. Lund & Leipzig (tr Lund) 1912. 4:o. 13 s, 1 diagrambl. (LUÅ2:8 (FSH 23), 5.) – De båda isomera formerna av platoetyltioglykolat och deras derivat. Lund ... 1913. 4:o. 100 s. (Ibid, 2: 10 (FSH 25), 2.) – Utlåtande af 1913 års arsenikkommission med förslag till provisoriska lagstiftningsåtgärder till förebyggande af kronisk arsenikförgiftning (Hygienisk tidskrift, årg 6, 1913, Sthlm, s 126–148; tills med KPetrén m fl). – En driftsstörning vid Lunds vattenverk, förorsakad av manganhaltigt ytvatten (ibid, 9, 1916, s 1–34, 1 karta; även sep). – Arsenikundersökningar vid svenska kemiska stationer, kontrollanstalter och apotek under åren 1907–1914. [Sthlm (tr Lund)] 1916. 4:o. 40 s. ([Betänkande avgivet av sakkunniga som tillkallats att ... biträda vid utredning i fråga om de åtgärder som ... böra vidtagas för att... upptäcka, förebygga och motverka faran av kronisk arsenikförgiftning, Lund 19(16–)19,] Bilaga 2.) – Utvecklingen av metodiken för isolering av arsenik ur organiskt material samt för bestämning av små arsenikkvantiteter. En hist-kritisk översikt. [Lund] 1917. 138 s. (Tills med L Smith; [ibid,] 6.) - [Nu föreskrivna samt av Kommissionen utarbetade metoder för arsenikbestämning, Lund 1919, 2.] En metod för bestämning av varuprovs arsenikhalt. Lund 1917. 69 s. (Tills med G Sjöström; [ibid,] 8.) –  Bestämning av minimala arsenikkvantiteter. Lund 1919. 34 s. (D:o; [ibid,] 9.) - Granskning av de i k. instruktionen av den 7 dec. 1906 förekommande metoderna för bestämning av varuprovs arsenikhalt. Lund 1919. 32 s. ([Ibid,] 10.) – [Undersökningar rörande mögelsvamparnas betydelse för uppkomsten av arsenikförgiftning, 3.] Kvantitativa undersökningar rörande utveckling av arsenikhaltiga gaser genom mögel. [Lund] 1919. 4:o. 47 s, 1 pl. ([Ibid,] 13.) – [Förgiftning genom torkande eller uppvärmd oljefärg, Lund 1919, 2.] Kunna gasformiga arsenikföreningar bildas vid torkning eller upphettning av arsenikhalug oljefärg eller ur arse-nikhaldga tapeter utan medverkan av mikroorganismer? Lund 1918. 4:o. 15 s. ([Ibid,] 19.) – Arseniksyras och arseniksyrlighets elektrolytiska reduktion till arsenikväte vid katoder av olika metaller. Lund ... 1918. 4:o. 47 s. (LUÅ2: 14 (FSH 29), 21.) – Ur Kemisk-mineralogiska föreningens protokoll. Några anteckn med anl av Föreningens femtioårsjubileum (Festskrift utg av Kemisk-mineralogiska föreningen i Lund vid dess femtioårsjubileum 1868-1918, Lund 1918, s XI-XXXV; även sep med titelbl). – Några orienterande försök angående bestämning av antimon genom elektrolytisk reduktion till antimonväte (ibid, s 75–86). – Bemerkungen zur Frage des Vorkommens ei-ner Neuroretinitis arsenicalis (de Haas) (Albrecht von Graefes Archiv fur Ophthalmologie, Bd 101, Berlin 1919–20, s 257–264 [1920]; tills med K Petrén). – Ett bidrag till teorien för separation genom utfällning. Föredr i Avdelningen ... (Teknisk tidskrift, årg 51, 1921, Sthlm, 4:o, Avd Kemi & bergsvetenskap, s 31–35). – Zur Wahrung der Priorität. Bemerkungen zu der Mitteilung von Herrn Engleson uber die Bestimmung kleinster Arsenmengen (Hoppe-Seyler's Zeitschrift fur physiologische Chemie, Bd 114, Berlin und Leipzig 1921, s 262–272). – Utlåtande (Handlingar rörande tillsättandet av lediga professorsämbetet i kemi vid Universitetet i Lund, 1922, Lund 1922, s 80–119). – Syra, bas och salt. En blick på gamla och nya föreställningar och teorier. Upps 1925. 74 s. (UUÅ, 1925, [2.] Program 2. Inbjudning ... [till prof L Backmans installation].) – Materiens betvingande. Några blad om kemi och kultur. Sthlm 1926. 56 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 299.) – Vårt offendiga kemiska undersökningsväsen, dess brister och utvecklingsmöjligheter. Inledningsföredr vid en av styrelsen för ... anordnad diskussion (Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor, årg 11, 1928, Sthlm, s 11–21). – Ein Thermostat fur polarimetrische Arbeiten (Centralblatt fur die Zuckerin-dustrie, Jahrg 36, 1928, Magdeburg, s 1326; tills med J. F. Heuberger; även i Sv kemisk tidskr s å). – Teoretiska synpunkter vid analytiskt arbete (IVA, Meddelande nr 99. Analytisk kemi, föreläsningar hållna vid av Ingeniörsvetenskapsakad o Kemistsamfundet gemensamt anordnad förelåsningskurs d 17–20 april 1929, Sthlm 1930, s 5–73). – Oskar Widman ... (VAÅ, 1931, Sthlm, s 289–334, 1 pl-bl). – Några brister hos mikrovågen av Kuhlmantyp och dess avhjälpande (Det 4dc nordiske kjemikermote Oslo 27.–30. juni 1932, Forhandlinger, Oslo 1933, s 272 f). – Ein Thermostat fiir Temperaturen unter Zimmertemperatur ([Zeitschriften des Vereins deutscher Chemiker, B.] Die chemische Fabrik Jahrg 5, 1932, Berlin, 4:o, s 89). - Stavryttaren. En ryttarkonstruktion för precisionsvägning. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1933. 24 s. ([VA,] Arkiv för kemi, mineralogi och geologi, bd 11 A, n:o 7.) – Orientierende reaktionskinetische Unter-suchung der Bromierung von a-Methylsulfon- und o> Athylsulfon-propionsäure in wässriger Lösung. [Rubr.] Upps 1934. 6 s. (Tills med A Mellander; ibid, 11 B: 31.) - Uber die Bromierungsgeschwindigkeit der Bromsulfoessigsäure und a-Sulfopropionsäure in bromwasserstoffsaurer Lösung. [Rubr.] Upps 1934. 6 s. (Tills med E Samén; ibid, 11 B: 35.) – Die Reaktion-skinetik bei der Bromierung aliphatischer oe-a-Disul-fone in wässriger Lösung. [Rubr.] Upps 1934. 6 s. (D:o; ibid, 11 B: 40.) – Notiz iiber die Bromierungs-und Razemisierungsgeschwindigkeit von a-Phenylsul-fonpropionsäure. [Rubr.] Upps 1934. 4 s. (Tills med I Hedlund; ibid, 11 B: 41.) – Zwei optisch aktive diaste-reomere Formen von a-Phenylsulfoxyd-propionsäu-re. [Rubr.] Upps 1935. 5 s. (D:o; ibid, 11 B: 55.) – Der Reaktionsmechanismus bei der Bromierung aliphatischer a.a-Disulfone in saurer wässriger Lösung. [Rubr.] Upps 1936.10 s. (Tills med E Samén; ibid, 12 A: 8.) – xydlmetrische Bestimmung von Athylsul-finsäure und dabei auftretende "chemische Induk-tion". [Rubr.] Upps 1936. 8 s. (Ibid, 12 B: 29.) – Reaktionsgefässe mit veränderlichem Rauminhalt (Zeitschrift fur physikalische Chemie, Abteilung A, bd 176, 1936, s 289-294). – Zur Kenntnis der ct-Phe-nylmercaptopropionsäure. [Rubr.] Upps 1937. 9 s. (Tills med I Hedlund; [VA,] Arkiv för kemi 12 A: 12.) – Zur Kenntnis der Bromderivate von Malonitril. [Rubr.] Upps 1937. 12 s. (Tills med S Wideqvist; ibid, 12 A: 22.) – Uber a-Phenylsulfon-propionsäure. [Rubr.] Upps 1938. 12 s. (Tills med I Hedlund; ibid, 12 A: 24.) - Die Razemisierung der optisch aktiven a-Phenylsulfon-propionsäure. [Rubr.] Upps 1938. 36 s. (D:o; ibid, 13 A: 1.) – Die Kinetik der Bromierung von a-Phenylsulfonpropionsäure in wässriger Lösung. [Rubr.] Upps 1939. 34s. (D;o; ibid, 13A; 17.) -Några monohalogenderivat av dietylsulfon och deras reaktioner. [Rubr.] Upps 1940. 50 s. (Tills med B Bäcklund; ibid, 13 A: 27.) – Uber Dimethyl-tetracyan-cyklopropan. [Rubr.] Upps 1941. 13 s. (Tills med S Wideqvist; ibid, 14 B: 37.) – 3-Etylsulfon-butanon-(2) jämte bromderivat. Upps 1941. 22 s. (Tills med B Bäcklund; ibid, 15 A: 3.) – Orienterande kinetisk undersökning av reaktionen mellan 3-Etylsulfon-butanon-(2) och brom i bromvätesur vattenlösning. Upps 1941. 11 s. (D:o; ibid, 15 A: 4.)-Bidragi; Berichte der Deutschen chemischen Gesellschaft, 1900, 1906–07, 1910, 1912–14, Berlin, Svensk kemisk tidskrift, 1902–03, 1913, 1915–17, 1919, 1924–26, 1928–29, 1931–33, 1936–40, Sthlm, samt recensioner där o i Teknisk ddskr.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 23 aug 1918, nr 16, RA.

A Fredga, L R (VAA 1945; även i Levnadsteckn:ar över VA:s led:er, 7:2, 194448); T Hillmo, Arsenikprocessen. Debatt o problemperspektiv kring ett hälso- o miljöfarligt ämne i Sverige 18501919 (1994); LUM 1913 (1913); L Smith, L R (FS:s förhandl:ar 1941); SMoK; SvTeknF; UUM 1936 (1937).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ludwig Ramberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7510, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Lundgren), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7510
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ludwig Ramberg, urn:sbl:7510, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Lundgren), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se