Ramström, släkter



Band 29 (1995-1997), sida 651.

Biografi

Ramström, släkter härstammande från Ramsta i Sköldinge, Söd, i äldre genealo-gisk litteratur felaktigt sammanförd till en och samma släkt.

1 Gästgivaren Lars Larsson (ca 1662–1747) i Ramsta var far till frälsebokhållaren och innehavaren av Ramsta kronorusthåll Jonas R (1704–87), vars syster Ingrid Larsdtr (ca 1696–1746) var gift först med Olof Larsson i Ramsta (ca 1684–1730) och sedan med Olof Andersson (1697–1773), skattebonde, rusthållare o nämndeman i Ramsta. Olof Andersson blev i ett senare äktenskap far till vice häradshövdingen Johan R (se nedan, släkt 2).

I sitt första gifte var Ingrid Larsdtr farmor till ekonomidirektören Olof R (1746–1822), bruksinspektör och ägare av Ålspånga i Bettna, Söd, och till hovkamreraren Jonas R (1765–1829), ägare av Åvik i Askersunds landsförs. Båda blev LMA 1797. Olof R var farfar till civilingenjören Olof Albert Theodor R (1822–89), som i sin tur blev farfar till Nils Gustaf Folke R (1897–1971). Folke R avlade studentexamen i Västerås 1915 och sjöofficersexamen 1918. Han tjänstgjorde i marinens flygväsen från 1921, blev löjtnant vid flygvapnet 1929, kapten 1931, major 1937, överstelöjtnant 1939, överste 1942 och generalmajor 1948. Folke R var chef för Försvarsstabens flygoperationsavdelning 1937–40, för Skaraborgs flygflottilj i Såtenäs (F 7) 1940–45, för Tredje flygeskadern i Sthlm 1945–47 och för Andra flygeskadern i Gbg 1947–57. Han biträdde vid utarbetandet av 1936 års försvarsproposition och var flygmilitär expert hos 1936 års försvarsutskott.

Folke R utbildades i marinens flygväsen och fick stor betydelse för dess utveckling, framför allt tekniskt och utbildningsmässigt, när det gällde att åstadkomma förbättrade radioförbindelser mellan flottans fartyg och marinspaningsflygplanen. När marinens och arméns flyg genom försvarsbeslutet 1925 sammanfördes till ett självständigt flygvapen, kom han att tillhöra den grupp officerare som bildade dess stomme. Han spelade en viktig roll i den dynamiska utveckling som följde på 1936 års försvarsordning och krigsutbrottet, inte minst som chef för Försvarsstabens flygoperationsavdelning. Som förste chef för den tunga bombflottiljen i Såtenäs, en av många flygflottiljer som sattes upp under andra världskriget, byggde han upp densamma och bidrog i stor utsträckning till det goda förhållande som skapades mellan flottiljen och ortsbefolkningen. Han blev LKrVA 1944.

Hovkamreraren Jonas R var far till Claes Olof R (1791–1852) som 1818 blev fil mag, 1823 docent i hebreiska och de syriska språken och 1831 eo adjunkt i österländska språk, allt vid UU. Därjämte innehade han 1819–34 tillsammans med V F Palmblad (bd 28) boktryckerifirman Palmblad & c:o i Uppsala.

Främst har Claes R blivit uppmärksammad för sitt deltagande i den pågående skoldebatten och för sina ambitioner att praktiskt omsätta sina åsikter i pedagogik. Han grundade 1827 en högt ansedd privatskola, Uppsala lyceum, som han förestod till 1839 då han grundade en liknande skola, Sthlms lyceum. Han var påverkad av den schweiziske pedagogen J H Pestalozzis skolreformatoriska åsikter men var själv en tämligen moderat reformivrare. I sina skrifter intog han snarast en förmedlande position mellan förespråkare för den s k nyhumanismen, som betonade vikten av djupgående studier i de klassiska språken för att fostra individen, och dem som förfäktade åsikten att läroverket mer direkt skulle sättas i samhällets tjänst och skapa en slags medborgaranda. Han förespråkade redan 1833 att latinet skulle ersättas av tyskan som första språk, vilket så småningom också blev fallet genom 1859 års läroverksstadga. I hans skolor var grekiska och hebreiska frivilliga ämnen, och stort avseende fästes vid realia, modersmålet och moderna språk. Claes R betonade vidare vikten av en humanare behandling av lärjungarna och av att deras ambitioner uppmuntrades.

Sthlms lyceum blev en uppmärksammad skola och uppges vid mitten av 1840-talet ha haft ca 130 elever. Claes R överlät den 1851 till C J Bohman (bd 5) och O v Feilitzen (bd 15), vilka ytterligare utvecklade skolan. Claes R själv fick anställning i den konservativa Svenska tidningen, Sthlm, som souschef eller redaktionssekreterare under J A Hazelius (bd 18). Denna nya yrkesbana blev dock på grund av hans tidiga död kortvarig.

I äktenskap med en dotter till director musices J C F Haeffner (bd 17) var Claes R far till August Fredrik R (1824–96) som blev med dr vid UU 1852 och var provinsialläkare i Karlstads distrikt 1863–85 och tillika läkare vid länscellfängelset där 1864–92. Under firmanamnet Carl Kjellin & c:o övertog han tillsammans med en kompanjon 1873 Kjellinska boktryckeriet och Nya Wermlands Tidningen, vars redaktör han var fram till 1885. Han var även under många år ledamot av Karlstads stadsfullmäktige.

Son till August R var Carl August R (1862–1943) som avlade mogenhetsexamen i Karlstad 1881, blev civilingenjör vid KTH 1885 och praktiserade vid boktryckerier i USA och flera västeuropeiska länder, bl a vid C G Naumanns boktryckeri i Leipzig 1885–86. Genom sin mormor var han släkt med familjen Laurin (bd 22), ägare till ab P A Norstedt & Söner i Sthlm. Sedan detta företags faktor J G Nordin (bd 27) avlidit 1886 övertog Carl R dennes befattning, vilken han innehade i 27 år. Företaget var då inne i en dynamisk utveckling: såväl tryckeri som förlag hade nyligen flyttat in i nybyggnationen på Riddarholmen; boktryckeriet var landets största och den största avdelningen inom Norstedts. Den största kunden var naturligt nog det egna förlaget, men nära nog hälften av tryckeriförsäljningen härrörde från offentliga uppdrag. Med status som "kungligt boktryckeri" hade förlaget riksdag, departement och ämbetsverk som viktiga kunder, och såväl Post och Inrikes Tidningar som Svensk författningssamling trycktes där.

Carl R har betecknats som samtidens kanske främste fackman på boktryckeriområdet. Han förespråkade typografisk renhet, ivrade för standardtyper och motarbetade stilblandning. Som tryckerichef har han beskrivits som både praktisk och ideell; han "älskade maskiner" och var framsynt vad gällde den tekniska utvecklingen. Han ansågs ibland något kärv och affärsmässig men ändå personligt engagerad i sin personal och uppenbarligen omtyckt av såväl anställda som ägare.

Efter att Gustaf Holm (bd 19) avlidit 1910 tippades allmänt att Carl R skulle efterträda honom som VD, men valet föll på Conrad Carleson (bd 7). Istället blev Carl R den förste VD:n för ab Sveriges litografiska tryckerier (SLT), bildat 1913 av konkurrens-, rationaliserings- och skatteskäl som en holdingkoncern bestående av 13 företag inom den grafiska industrin. Carl R fick stor betydelse för företagets uppbyggande och första snabba expansion och har kallats "SLT:s skapare". Han genomförde konsekvent enhetstanken, ofta i motstånd med dotterbolagens chefer. Trots sin bakgrund som tekniker insåg Carl R betydelsen av ett väl fungerande ekonomistyrningssystem. Han genomförde enhetliga redovisningsprinciper och självkostnadsberäkningar i dotterbolagen liksom ett utbyggt revisionssystem som överskred de krav 1910 års aktiebolagslag ställde. Hans framsynthet visade sig även i att han var försiktig med att uppvärdera lagren vid prisökningar, en princip som räddade företaget när prisnivån gick ned 1921–22.

Carl R kvarstod som VD i SLT ända till 1932 och som styrelseledamot där till 1935 och torde ha varit den som ytterst initierade sammanslagningen 1930, då Norstedts blev ett fristående dotterbolag till SLT. SLT:s ledning kom dock från krisåret 1922 i praktiken att främst handhas av Nils Emil Borgquist, vars återhållsamma företagspolitik mer lämpade sig för de nya försämrade konjunkturerna än Carl R:s mera expansiva läggning.

1899 blev Carl R ordförande i Boktryckeri-societeten och låg bakom dess samgående med Allmänna sv boktryckareföreningen (från 1913 Sv boktryckareföreningen), i vilken han 1900 blev ordförande. Han avgick 1919 då han beskylldes för att handla i egen sak som sakkunnig i den statliga utredningen angående ordnandet av statens tryck – utredningens förslag ansågs betänkligt gynna SLT och Norstedts. Han blev föreningens förste hedersledamot 1935.

Carl R var 1903–13 ledamot av Sthlms stadsfullmäktige (från 1911 vald av De frisinnade) och fullmäktig i Sthlms handelskammare 1917–32, där han bl a var medlem av den betydelsefulla revisorsnämnden. Vidare var han ledamot av sociala rådet 1913–33, av Statens arbetslöshetskommission 1914, Statens industrikommission 1918–20, Statens besparingskommitté 1923–25 och av Kommittén ang socialförsäkringens organisation. Även som industriman togs hans krafter i anspråk i många olika sammanhang: han var ordförande i styrelsen för Telefonab L M Ericsson 1925–30 och styrelseledamot i Sveriges industriförbund 1913–32 (v ordf 1916–18). Han författade minnesskriften ab P A Norstedt & Söner (1904).

Systerson till Olof R och Jonas R var organisten i Bettna Johan R (1780–1820). Sonsons son till honom var Sven R (1886–1965) som avlade studentexamen i Falun 1905, blev underlöjtnant vid Dalregementet 1907, löjtnant 1912, kapten 1922 och major i armén 1931. Han var major vid Jönköping-Kalmar regemente 1932-35, överstelöjtnant och bataljonschef vid Södra skånska infanteriregementet 1935–37 samt överste och chef för Norrbottens regemente 1937–42. Han tjänstgjorde som lärare vid Infanteriets skjutskola vid Ro-sersberg 1929–32 och var dess chef 1942–43 och 1945–46. Vid Svea livgarde var han 1943–45 sekundchef, dvs i realiteten högste chef.

Sven R gjorde en stor insats som utbildare och organisatör inom den militära skjututbildningen vid en rad olika kurser och skolor och vid upprättandet av skjutinstruktioner och utrustningslistor. Han har betecknats som en av de kunnigaste i landet på infanterivapen. När han tillträdde som chef för Norrbottens regemente hade detta avsevärda brister. Med sina tekniska kunskaper, sin energi och organisationsförmåga ryckte han upp regementet avsevärt, även om hans auktoritativa och i viss mån osmidiga och pedantiska ledarstil ledde till konflikter såväl där som på Svea livgarde.

2 Skattebonden och rusthållaren i Ramsta Anders Olofsson (ca 1645–ca 1739) var far till skattebonden, rusthållaren och nämndemannen där Olof Andersson (1697–1773). Denne var först gift med Ingrid Larsdtr (se ovan) och därefter med Maria Johansdtr i vilket äktenskap han hade sonen Johan R (1750–1832) i Rygglösa, Bettna, som blev v häradshövding och kronofogde i Oppunda och Villåttinge härader, Söd. Son till honom var Fredrik Adam R (1792–1862), fil dr, kyrkoherde och prost i Glanshammar och Rinkaby, Ör. Dennes son sjökaptenen och ångbåtskommissionären Johan Fredrik (Fritz) R (1827–94), var från 1868 bosatt i Härnösand där han bedrev bogserings- och rederiverksamhet, från 1876 också agenturhandel under firma Fr Ramström. Hans son Herman Robert R (1868–1949) övertog tillsammans med kompanjonen Johan Fredrik Lundqvist 1895 firman, där Herman R främst ansvarade för sjöfartssidan och Lundqvist för handelsverksamheten (1923 efterträdd av sonen Erik Lundqvist). Företaget ombildades 1922 till ab med Herman R som VD. Under lång tid var sjöfartsdelen den viktigaste med bl a agenturen för Rederiab Svea, som från 1915 nästan helt behärskade den norrländska kusttrafiken. Företaget var även ombud för flera tyska linjerederier och hade intressen i andra sjöfartsbolag. Även speditions- och klareringssidan utvecklades.

Herman R engagerade sig flitigt utanför sitt företag, bl a i Västernorrlands och Jämtlands handelskammare och som ordförande i Härnösands sjömanshusdirektion. Han agerade för att få en statsisbrytare som hjälp till den norrländska sjöfarten och väckte tidigt tanken på en djuphamn i Härnösand. Han var styrelseledamot i ett flertal bolag, bl a Härnösand-Sollefteå ångsågsab där han blev VD 1917. Herman R ingick vidare som ledamot i styrelsen för Norrlands ångfartygs assuransförening från 1910 (v ordf 1913–33; ordf från 1933) och för Navigationsskolan i Härnösand 1910–13 och 1924–39 (ordf 1937–39). Han var tysk konsul från 1923 och finländsk vicekonsul 1927-46. Han hyste intresse för segling och friluftsliv och initierade bildandet av Ångermanlands turistförening, vars styrelse han tillhörde under lång tid.

Son till Herman R var Fritz Johan R (1904–85) som 1923 avlade ingenjörsexamen vid Härnösands tekniska gymnasium. Efter praktik i USA och Tyskland började han 1927 i familjeföretaget Fr Ramström ab. Då den ekonomiska världskrisens utbrott 1929 fick en förlamande effekt även på Ådalens industrier och fullbordandet av Ostkustbanan 1927 och den ökande motorfordonstrafiken kraftigt försämrade konjunkturerna för kust- och älvtrafiken, genomdrev Fritz R att företaget skulle satsa på att utveckla sina handelsagenturer på bekostnad av sjöfartssidan. Den mer försiktige Erik Lundqvist avvecklade i samband därmed sina intressen i företaget och efterträddes 1936 som chef för handelsavdelningen av Fritz R, vilken 1944 blev VD i bolaget efter sin far.

Fritz R reste flitigt i Europa och USA och skaffade viktiga agenturen Den första affärsresan till USÄ gjorde han redan 1935 då han förvärvade europaagenturen för pressplåtar till wallboardindustrin av Re-public Steel Corporation. Under andra världskriget reste han till Prag, Berlin och Wien för att säkerställa leveranser, och 1945 kunde han genom inköpsresor i USA tillgodose den starka efterfrågan i Sverige efter krigsslutet. Mycket viktig för företaget blev den 1946 erhållna sv agenturen för Joy Manufacturing Co i USA, ett företag som tillverkade maskiner och kompressorer för gruvdrift. Fem år senare började Fritz R även licenstillverkning av Joys lastmaskiner hos Hägglund & söner i Örnsköldsvik. Andra viktiga agenturer var den för Sulzer-koncernen i Schweiz (pumpar, kompressorer, fläktar m m) och Norrlandsagenturen från 1945 för Fagersta bruks ab. Sjöfartssidan fick allt mindre betydelse, rederiverksamheten avvecklades under andra världskriget, medan klarerings- och befraktningsverksamheten fortsatte. Företagets huvudkontor förblev i Härnösand, men kontor öppnades även i Sthlm (1937), Luleå (1961), Gbg (1965) och Malmö (1973).

Genom sin djärvhet och sin förmåga att i tid anpassa verksamheten lyckades Fritz R kraftigt expandera det från början blygsamma familjeföretaget. När han tillträdde som avdelningschef 1936 var antalet anställda 15 och omsättningen under en miljon kr; 40 år senare sysselsatte bolaget mer än 150 personer och årsomsättningen var närmare 100 milj kr. Fritz R, som även blev finländsk vicekonsul i Härnösand 1946 och var en framgångsrik tävlingsseglare, efterträddes 1972 som VD av sonen Herman R (f 1936). Företagets arkiv finns hos Näringslivsarkiv i Norrland, Härnösand.

Författare

CHC



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: S v Euler, Till släkten Ramströms genealogi (SoH 1962–63, s 285f); Sv släktkal 1965 ; Örnberg 10 (1894).

Nils Gustaf Folke R: C A Ehrensvärd, I rikets tjänst (1965); S H:son Ericson, Knopar på logglinan (1966); K Sjökrigsskolan 1867–1942, 2 (1942); R Lundberg, Generalmajor F R (KrVAH 1971, s 353f); E Norberg, Flyg i beredskap. Det sv flygvapnet i omvandling o uppbyggnad 1936–1942 (1971); N Söderberg, Med spaken i näven (1971), s 259; Väd 1971 (1970).

Claes Olof R: C Burman, Minnen (1904), s 30f, 34ff, 97, 118; C Forsstrand, Sthlms lyceum. Skolminnen från 1860-talet (SSEÅ 1917); B R Hall, Manliga privatlärov (ÅSU 44,1935); C V Jacobowsky, Gustafsberg. Sveriges äldsta badort (1958); G E Klemming oj G Nordin, Sv boktryckeri-hist 1483–1883 (1883); J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation ... i Uppsala... 1595–1900 (1933); L H Nilehn, Nyhumanism o med-borgarfostran. Åsikter om läroverkets målsättn 1820–1880 (1975); W Sjöstrand, Pedagogikens hist 3:2 (1965); V Söderberg, H Olsson o G Heckscher, Johan August Hazelius. En levnadsteckn (1936).

August Fredrik R: Klemming o Nordin, a a; Lundstedt; C E Nygren, Carlstads hist... före stadens brand 1865 (1914); dens, Karlstads brand 1865 o stadens senare hist (1915); SLH 3:2–3 (1895-1901).

Carl August R: G Bondeson, Waldemar Zachrisson, boktryckare (1994); S E Bring o E Kulling, Sv boktryckarefören 50 år (1943); L M Ericsson 100 år, 1 (1976); E Hildebrand, Sthlms stadsfullm 1911–1920 (1952); Y Kernell, Förlagshuset på Riddarholmen (Bokvännen 1958, s 131–134); C G Laurin, Minnen, 1888-1898 (1930); dens, P A Norstedt & Söner 1823–1923 (1923); Minnesskr vid Sthlms stadsfutlm:s femtioårsjubileum (1913); B Peterson, Boktryckaren som förläggare. Förlagsfunktion o utgivningspolitik hos P A Norstedt & Söner 1879–1910 (1993); W G Sdernstedt, Ett halvsekel. Anteckn:ar o personhist minnesbilder omkr Sthlms handelskammare 1902–1952 (1952); Stil o idé. Slt under ett halvsekel (1963); J Svedjedal, Bokens samhälle. Sv bokförläggarefören o sv bokmarknad 1887-1943, 2 (1993); S A Söderpalm, Storföretagarna o det demokratiska genombrottet (1969); E Wallerstedt, Oskar Sillen – professor o praktiker (1988).

Sven R: Dalreg:s personhist, 4,1900–1949 (1995); A Douglas, Jag blev officer (1950); K Norrbottens reg:s hist 1841–1966 (1972); K Svea livgardes hist 1719–1976 (1976); A Ljungdahl, En flygofficers minnen (1972).

Fredrik Adam R: Hågkomster från en Nerikesprästgård på 1840- och 1850-talen, skildrade i bref... (Till hembygden. En julhälsn till församkarna i Strängnäs stift, 7,1910), s 119–128; Strängnäs hm.

Johan Fredrik (Fritz) R: S Vallmark, Fr Ramström 100 år (1976).

Herman Robert R: SMoK; Vallmark, a a; Väd. - Nekr i Dagens Nyheter 7 dec 1949.

Fritz Johan R: Vallmark, a a; dens, F R död (SvD 3 aug 1985); Väv. Norrland (1968).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ramström, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7528, Svenskt biografiskt lexikon (art av CHC), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7528
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ramström, släkter, urn:sbl:7528, Svenskt biografiskt lexikon (art av CHC), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se