Rappe, släkt



Band 29 (1995-1997), sida 680.

Biografi

Rappe, släkt, härstammande från Heinrich Rape som kom i sv tjänst 1633. Under trettioåriga kriget var han sekreterare och auditör i överstarna Johan Berghs, Lydert Hinrichson Reuters och Frantz Knorrings regemente. 1648 utsågs han till auditör vid Livgardet, och 1655 antog M G De la Gardie honom som generalauditör vid den livländska armén. Fullmakt på tjänsten fick han först 22 okt 1662, och 1675 adlades han R för sina insatser under dryga 40 år i rikets tjänst.

Heinrich R hade flera söner som gick i sv krigstjänst. Redan i andra generationen kan ursprunget till släktens senare markerade geografiska koncentration till Småland och småländska regementen spåras. Sonsonen Niclas R (1668–1727) var efter kapitulationen vid Perevolotjna krigsfånge i Ryssland 1709–21, varefter han fick överstes karaktär 1721 och generalmajors 1723. Hans bror Erick Henrik R (1661–1727) vid Kronobergs regemente blev efter slaget vid Poltava 1709 krigsfånge och återkom inte förrän efter krigsslutet då han återtog sin kompanichefsindelning vid Norrvidinge kompani och fick överstelöjtnants karaktär 1722 (k brev 26 juni).

Av sonen löjtnanten vid Kronobergs regemente Erich R:s (1695–1737) i Dädesjö, Kron, söner blev två landshövdingar, Christopher Johan R (R 1) och Tomas Carl R (1721–90, se nedan). Väl sedda av Gustav III blev de friherrar 1771 och introducerades på Riddarhuset 1776. En tredje son, majoren vid Smålands kavalleriregemente Johan Gustaf R (1732–87), blev stamfar för den adliga ätten R. Han bevistade riksdagarna under perioden 1751/52–1778/79.

En sonson till Johan Gustaf R var publicisten Nils Bréant Alexander R (1811–76) som tidigt uppmärksammades för sitt snabba intellekt, sin breda allmänbildning och sina goda språkkunskaper. Efter studier i Lund och Uppsala avlade Bréant Alex R hovrättsexamen 1838 vid sistnämnda lärosäte. Efter en tid som extraordinarie vid ämbetsverken beträdde han en slingrande journalistisk bana. Han medarbetade bl a i Dagligt Allehanda, var 1840 redaktör för det kortlivade Morgonbladet och lämnade i början av 1870-talet bidrag till Barometern i Kalmar. Tillsammans med Constans Pontin (s 401) utgav R från 1846 veckoskriften Hermoder, som fr o m påföljande år inriktades på politik och litteratur. Han lyckades övertala S A Hedlund att till denna lämna sina första publicistiska bidrag. Hermoder blev kortlivad. Uthållighet var inte ett framträdande drag hos R som genom sin excentricitet tidigt väckte uppmärksamhet i huvudstaden. Ständigt utan kontanter blev han känd under namnet "Förakta mig" eftersom han inledde sina viggningsförsök med dessa ord. Redan 1834 hade Esaias Tegnér tagit sin son Christopher i upptuktelse för att denne vid ett tillfälle gått i borgen för R som han kallade en "Taugenicht" och allmänt erkänd skojare.

En kusindotter till Bréant Alex R var Ragnhild Thorborg R (1832–1902). Thorborg R var 1878–91 föreståndare för Skolan för sinnesslöa barn i Sthlm och 1891–1902 för Hemmet för kvinnliga idioter där. Med hennes brorson legationsrådet Fredrik R (1864–1929) utdog den adliga ätten R på manssidan i Sverige.

Den ovan nämnde Tomas Carl R inledde sin militära karriär vid Smålands kavalleriregemente där han 1757 blev major, och som sådan tjänstgjorde han under pommerska kriget. 1770 blev han överste för regementet och befordrades 1778 till generallöjtnant. Han deltog i samtliga riksdagar under perioden 1742/43–1789 och stod jämte brodern Christopher (R 1) hattpartiet nära. Karriären kulminerade med Carl R:s utnämning till landshövding i Kalmar län 1774. Hans ämbetsutövning har karaktäriserats som övernitisk. Bl a gick han hårt åt bönder som ägnade sig åt lönnbränning. Bara i Tuna, Sevede och Aspelands härad utdömdes så höga böter att många riskerade ruin, och missnöjet jäste i de djupa leden. K M:t tvangs anmoda R att gå fram med lämpor men 1781 beviljades han ständig tjänstefrihet. – Från 1759 arrenderade R godset Strömsrum i Ålem, Kalm, som kom att bli den R:ska släktgården i mer än 200 år. 1771 lyckades han köpa egendomen av kronan – hans inflytande i riksdagen kan här ha spelat sin roll – och 1786 erhöll han frälsefrihet på sina domäner.

Tre av Carl R:s söner, Claes Erik R (1756–1836), Gustaf Johan R (1757–1825) och Albrekt August Arnold R (1760–1841), gjorde alla i unga år tjänst i den franska armén och var senare samtidigt kompanichefer vid Smålands kavalleriregemente.

Gustaf Johan R:s söner valde traditionsenligt den militära banan. Axel Ludvig R (1800–75) utnämndes dock till landshövding i Kristianstads län 1860 efter det att han avslutat sin militära karriär som överste och chef för Upplands regemente. En son till honom i hans äktenskap med statsrådet och generallöjtnanten Johan Magnus Björnstiernas (bd 4) syster Lisette Emilia Augusta var Axel Emil R (R 3) som i sin tur blev far till Signe R-Welden (R 4) och Axel Oscar R (R 5).

Brorson till R 3 var Gerhard Alexis R (1894–1974). Efter studentexamen i Kalmar 1913 utexaminerades Gerhard R från Alnarps lantbruksinstitut 1916. 1919–29 förvaltade han sin mors egendom Christinelund i Arby, Kalm. Efter fil kand- och fil lic-examina vid LU 1932 respektive 1933 blev han 1934 föreståndare för Sv mosskulturföreningen i Jönköping. När denna fem år senare sammanslogs med Sv betes- och vallföreningen till Sv vall- och mosskulturföreningen utsågs R till chef för den nya organisationen och till föreståndare för mossföreningen.

1948 blev R agron dr vid Lantbrukshögskolan (Ultuna) på avhandlingen Några för betestillväxten karakteristiska grunddrag med underrubriken Den kvantitativa säsongvariationen belyst av försöksresultat och väderleksanalyser. Avhandlingen var framsprungen ur hans intresse för årsrytmen när det gällde tillgången på foder från betesvallar. Stort intresse knöts också till R:s initiativ att inrätta s k studiegårdar i Norrland som skulle fungera som mönsterjordbruk. 1948 erhöll R förtidspension i samband med att mosskulturföreningen förstatligades. Han hade varit en av de sakkunniga i den bakomliggande utredningen men reserverat sig mot delar av förslaget. Efter pensioneringen fortsatte han med statsunderstöd sin försöks- och forskningsverksamhet på Christinelund.

Löjtnanten Adolf Fredrik R (1798–1886), son till ovan nämnde Gustaf Johan R, hade en talrik barnaskara. Dottern Emmy Carolina R (R 2) utbildade sig till sjuksköterska, medan flera av sönerna blev godsägare. En av dem var Christopher Johan R (1843–1930). Han föddes på Strömsrum, och efter studier i Lund och i Tyskland genomgick han lantbruksskolan på Ryssbylund. 1882 köpte han egendomen Ryssbylund i Ryssby, Kalm, som utökades genom förvärvet av det närbelägna Mossberga. Fyra år senare övertog han fädernegodset Strömsrum där han också bosatte sig. Genom sitt intresse för jordbruksreformer blev Christopher R en ledande kraft i Kalmar läns södra hushållningssällskap (ordf 1885–1911). Han var även ledamot av styrelsen för Kalmar läns södra skogsvårdsstyrelse 1903–07. 1893 blev han LLA. – R var även politiskt aktiv på såväl det kommunala som det rikspolitiska planet. Han var ordförande i Kalmar läns södra landsting 1898–1906 och ledamot av FK 1902–06. I riksdagen tillhörde R det konservativa majoritetspartiet. Han anslöt sig dll G Billings förslag om utredning av en rösträttsreform grundad på allmänna val och proportionell valmetod.

En kusinson till Christopher R och till Ragnhild Thorborg R var generallöjtnanten Curt Wilhelm R (1863–1939) som påbörjade sin militära karriär som volontär vid Bohusläns regemente 1882, där han efter sedvanlig gradpassering blev kapten 1899. Efter ett par år vid Krigshögskolan blev han 1891 aspirant vid Generalstaben och major där 1904. 1904–06 tjänstgjorde Wilhelm R som stabschef vid Tredje arméfördelningen och därefter var han till 1912 chef för Krigsskolan. S å utnämndes han till överste och chef för Jämtlands fält-jägarregemente innan han 1918 som generalmajor blev kommendant i Bodens fästning. Han utnämndes 1925 till generallöjtnant och avgick tre år senare ur aktiv tjänst. – Under sin tid som skolchef såg R till att ämnet krigskonst stärktes på andra ämnens bekostnad och som överste i Jämtland fortsatte han på den inslagna linjen och strävade efter att höja jägarsoldaternas fältduglighet. Under tiden i Boden fullföljdes en rad kvalitativa förbättringsarbeten inne i fortet, men perioden där präglades också av tvister med den andra ledande chefen, fortifikationsbefälhavaren L af Petersens. – R var som representant för högern ledamot av stadsfullmäktige i Östersund 1915–18 och blev LKrVA 1928.

Christopher R:s sonson advokaten Eric Christopher R (1905–89) var gift med Ingrid Maria Sofia R (1915–94). Efter sång- och musikstudier i bl a Danmark och Tyskland avlade hon organist- och kantorsexamen i Lund 1956. 1964 grundade hon Vadstena-akademin för sång och instrumentalmusik där unga sångare och musiker utbildades. Från 1978 var Ingrid Maria R engagerad som lärare vid akademin. Hon var även ledamot av Birgittastiftelsen. 1970–74 var hon engagerad som huvudlärare i sång på Statens scenskola i Gbg.

Författare

Göran Nilzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Biographica, P Sondéns ms Militära chefer i sv armén o där anf källor, RA; R:ska arkivet, KrA; AdRP; Elgenstierna; C Hulthander, Biogr anteckn:ar från Carlberg 17921892 (1892); G Hyltén-Cavallius, K Kronobergs reg:s officerskår (1897); K Smålands husarreg:s hist (1975); F Rudelius, Kalmar reg;s hist 16231927, 12 (195255); Slott o herresäten i Sverige. Småland ... (1971); SMoK; Sveriges adelskal; E Tegnér, Brev, ed N Palmborg, 310 (19541970); T Wennerström, K Krigsakad o K Krigsskolan åren 17291935 (1936); Väd; Ålems sn. Hist o beskrivn, ed M Hofrén (1949).

Heinrich Rape: RR 22 okt 1662 o 17 maj 1675, Biographica, E 1531(Skriv:er till M G De la Gardie), E 2373 (Skriv:er till Sigrid Bielke), Sjöholmsarkivets autografsaml, vol 40, allt i RA; AdRP 1697 (1900).

Johan Gustaf R: R 6012 (W Montan, Ridderskapet o adeln vid riksdagarna 17191809, 2), RA.

Nils Bréant Alexander R: Ericsbergsarkivets autografsaml, vol 168, RA; H Hedlund, S A Hedlund. Hans liv o gärning, 1 (1929); A Holmberg, Skandinavismen i Sverige (1946); Lundstedt; [P Meijer-Granqvist,] Sv grevar o baroner, av Lazarus v Rothschild, 1 (1931);B Schöldström, Mörkt o ljust. Minnen o anteckn:ar (1893); E Tegnér, a a, 7 (1960); P Wilstadius, Smolandi Upsalienses, 7, 18011844 (1990).

Ragnhild Thorborg R: Idun 1892, s 193, o 1902, s 622; SMoK; Sthlms adresskal.

Tomas Carl R: R 6012, RA; P G Berggren o M Hofrén, Kalmar stad o dess hist (1936); S Grauers, Ätten Wachtmeister genom seklerna, 3:1 (1953); Malmström, 5 (1900); C Tersmeden, Memoarer, ed N Erd-mann, 5 (1918), s 1214, 171173 o 180; D Tilas, Anteckmar från riksdagen 17691770, ed O Jägerskiöld (1977).

Gerhard Alexis R: Art:ar i SvD 22 jan 1945, 24 juli 1946 o 5 juni 1948; SMoK.

Christopher Johan R: SMoK; Tvåkammarriksdagen 18671970, 2 (1985); A Wåhlstrand, 1905 års ministärkriser (1941); Ålems sn. Hist o beskrivn, a a.

Curt Wilhelm R: L Ericson, Från besättningstrupp till utbildn:centrum (Boden. Fästningen. Garnisonen. Samhället), ed B O Nyström o S Skeppstedt (1990); K Jämtlands fältjägarreg:s hist, ed L Rosell (1966); U Söderberg, Arméofficersutbildmen 18701920 (Karlberg. Slott o skola... 17921992), ed E Norberg (1992).

Ingrid Maria Sofia R: Sohlman; Nekr:er i DN 19 nov 1994 o i SvD 18 nov o 12 dec 1994.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Rappe, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7545, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2018-11-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7545
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Rappe, släkt, urn:sbl:7545, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2018-11-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se