Gustaf Regnér

Född:1748-10-11 – Fivelstads församling, Östergötlands län
Död:1819-03-22 – Klara församling, Stockholms län

Författare, Översättare, Litteraturkritiker, Kanslist


Band 29 (1995-1997), sida 732.

Meriter

1 Regnér, Gustaf, f 11 okt 1748 i Fivelstad, Ög, d 22 mars 1819 i Sthlm, Klara. Föräldrar: komministern Gustaf R o Ebba Catharina Kylander. Skolgång i Vadstena 58, i Linköping 60, inskr vid UU 16 okt 67, informator i Östergötland, Uppsala o Sthlm 68–77, auskultant i Svea hovrätt 72, amanuens 72, e o notarie 72, allt i Svea hovrätt, e o kanslist i Kanslikoll 23 aug 74, kopist vid utrikesexp 11 juli 75, kanslist 17 dec 76, registrator 23 nov 84, protokollssekr 17 sept 95, förste expeditionssekr från 29 juni 09, allt vid utrikesexp, red för Sthlms post-tidn:ar o Inrikes tidn:ar från 74, utg av Svenska parnassen 84-86. Förf. – LVVS 76, LVHAA05.

G 7 febr 1779 i Sthlm, Ridd, m Maria Elisabeth Waenerberg, f 10 dec 1744 i Ödeshög, Ög, d 14 dec 1819 i Sthlm, Klara, dtr till v pastorn Johan W o Sara Margareta Bagge.

Biografi

R:s far dog kort före sonens födelse, och modern gifte 1750 om sig med hans efterträdare som komminister, Johan Salin. Denne avled 1767 och R, som s å blev student i Uppsala, måste redan våren därpå lämna universitetet och söka sin utkomst som informator nära hemorten. En ny kondition återförde honom till UU 1770. Vid sidan av privatundervisning och egna studier ägnade sig R åt författarskap, blev 1771 medlem av det uppsaliensiska vitterhetssällskapet Apollini Sacra och 1772 av dess motsvarighet i Sthlm, Utile Dulci, som s å hade belönat honom för skaldestycket Slaget vid Lützen. Efter en ny informatorsperiod i Östergötland bosatte sig R i Sthlm, där han till att börja med kombinerade undervisning med kanslitjänsten. En välvillig mentor fann han i sin chef på utrikesexpeditionen, Gustaf Fredrik Gyllenborg (bd 17).

R:s diktning saknar märkligare kvaliteter, men genom att smidigt anpassa sig till den förhärskande akademiska smaken nådde han vackra framgångar i tävlingssammanhang. 1777 fick han Vitterhetsakademins mindre belöning för översättningar av Horatius och Ovidius. 1783 erhöll han – sedan G J Adlerbeth (bd 1) avsagt sig belöningen – det göteborgska VVS:s pris för ett Lof-qväde öfver handelen, 1786 för ett Ode öfver religions-friheten och 1792 för Ode öfver segren vid Svensksund. 1788 tilldelades han SA:s stora pris för heroiden Gustaf Wasa til Hemming Gadd och 1802 akademins vältalighetspris för skriften Svar på frågan: Om ålderdomen är,...

Sin främsta insats inom sv vitterhet gjorde R på det metriska området. Hans 1780 utgivna Tankar om svenska theatern, och förslag til dess uphjelpande syftar i första hand till en reform av den sv versen. I arbetet utgår han från de svårigheter han mött då han, på Gyllenborgs inrådan, översatte C de Crébillons Rhadamiste et Zénobie på rimmade alexandriner. R argumenterar mot rimtvånget och föreslår för teaterns del en orimmad jambisk vers med en inlagd anapest. I sitt fortsatta arbete inom metriken sökte han sig fram till en adekvat sv språkdräkt för den antika, framförallt den grekiska, poesin samtidigt som han experimenterade med antika versmått i sin egen diktning. Redan poemet Hösten från 1772 är skrivet på en regelrätt sapfisk strof, men i de översättningar av Horatius och Ovidius som 1777 belönades av Vitterhetsakademin har han med karakteristisk försiktighet återgått till rimmad vers.

Samma vacklan präglar R:s uttalanden och översättningar i den litterära tidskrift, Svenska parnassen, som han gav ut 1784–86. Först i den "avhandling" som han bifogade sina Försök til metriske öfversättningar – belönad med SA:s Lundbladska pris 1802 – tar han definitivt ställning för de antika versmåttens användning i översättningar av antik poesi. Med utgångspunkt i den tyska nyhumanismen, framför allt J H Voss' Homerostolkningar, anger han reglerna för en sv hexameter. Han avvisar G Palmfelts och A Nicanders kvantitetsprincip och hävdar att accenten måste vara det enda rättesnöret för sv metrisk vers, "med den sorgfällighet vårdad, att blotta uppläsningen ger versen dess behöriga takt och ljud". I sina egna översättningar är R i allmänhet mindre lyckosam och bryter inte sällan mot sina egna regler. Det blev i stället genom Adlerbeths översättning av Vergilii Aeneis (1804) som hans principer fick inte bara ett oreserverat erkännande utan också en fullödig tillämpning.

Som litteraturkritiker är R starkt påverkad av tysk estetik representerad av bl a J G Sulzer och J J Winckelmann, och han hyllar den nyare tyska litteraturen på bekostnad av den franska. Hans ideal är den sentimentala idyllen av S Gessners märke, men han har också öra för "en manlig svensk röst". I ett tal i VVS 24 jan 1786 Om svenska vitterhetens framtida utsigt hävdar han att den inhemska dikten endast genom att utnyttja landets och språkets egna förutsättningar och avstå från ytlig imitation av utländska - franska - mönster kan övervinna det motstånd mot litterärt skapande som ett kärvt klimat, en ringa folkmängd och invånarnas osällskapliga natur uppställer. En stark men långtifrån yvig kulturpatriotism karakteriserar såväl detta tal som kommentarerna till SA:s instiftande s å.

Trots sin oftast bleka framtoning som kritiker blev R föremål för ett utomordentligt häftigt angrepp av C G Leopold (bd 22). Denne hade på sommaren 1785 i en broschyr granskat Gyllenborgs epos Tåget öfver Bält. R trädde i Svenska parnassen upp till sin gamle gynnares försvar mot den "alltid kvicke, fast stundom något förhastade granskaren", vilket blev inledningen till en långvarig och från Leopolds sida synnerligen hätsk replikväxling.

Redan under sina första år i Sthlm etablerade R ett nära samarbete med C C Gjörwell (bd 17) och fungerade som redaktionellt biträde åt denne under decenniet 1776-86. Han engagerades också i Gjörwells stora projekt till en real- och nominalencyklopedi och hann bl a författa artiklarna Ästhetik, Luft och Minerva samt början till en fransk-svensk ordbok innan företaget kapsejsade. 1779 blev han ledamot av det av Gjörwell detta år grundade och i fortsättningen enväldigt styrda Upfostringssälskapet. I dess regi utgavs 1779 det av R och Gjörwell gemensamt redigerade Större sammandrag af alla vettenskaper och 1780 R:s utan jämförelse mest framgångsrika arbete, Första begrepen af de nödigaste vetenskaperna, til tjenst för sw barn. "Regnérs begrepp" användes som skolbok långt in på nästa sekel och utkom i sin tionde och sista upplaga 1839. R:s ambitioner som folkuppfostrare resulterade också i tvåbandsverket Sedolärande betraktelser för hvarje dag i året (1781), en kompilation ur tyska förlagor. En stadig om än knapp inkomstkälla för återstoden av sitt liv fick R 1784, då han anförtroddes redigeringen av Stockholms post-tidningar och Inrikes tidningar.

I en liten självbiografi, författad året före sin död, beskriver R sig själv som svag till kropp och sinne, tillbakadragen, ordningsam och anspråkslös. "Från barndomen van att åtnöjas med litet, har jag även vad kunskaperne angår, blott sökt vad jag behövde för att leva stilla och nöjd" (Min Lefvernes-Beskrifhing). Av sin egen generations författare blev R ofta sedd över axeln, men romantikerna hyllade honom varmt för hans antiköversättningar: "Diktionen är så enkel, godhjärtad och kärnfull, som hörde man själva ålderdomen tala, och i genialisk behandling av modersmålet har ingen överträffat Hr Regnér" (Phosphoros 1811).

Författare

Torkel Stålmarck



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Självbiogr 1779 o 1818 i GUB; ms i KB. – Brev från R i KB (bl a till C C Gjörwell), RA o i arkivet på Trolle-Ljungby (till C G af Leopold), Krist.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om Henric, den ädelmodige, hertig af Saxen och Bajern ... Sthlm 1777. 44 s. [Föret.] ([Titelrubn] Samling af lefvernesbeskrifningar, [utg av C C Gjörwell,] bd 1, st 4.) - Vid cancellistens i Kongl. riks-archivum välborne herr Olof Rudbecks dödeliga bortgång, den 23 mars 1777. Af en sörjande vän. Sthlm u å. 4:o. (4) s. [Anon vers, tillskr.] - Vid öf-verste-lieutenantens ... herr Jacob Johan Anckarströms död ... d. 6. april 1777. Sthlm 1777. 4:o. (3) s. [Vers, undert G. R.] – På kammarherren ... herr baron Carl De Geers och hågvälborna fröken Eleonora Wilhelmina von Höpkens bröllopsdag den 14 dec. 1777. Sthlm u å. 4:o. (4) s. [Anon vers.] – Sammandrag af chronologien eller läran om tiden, både i ma-themadskt och historiskt afseende; til svenska ungdomens tjenst utg af et Upfostrings-sälskap. Sthlm 1779. (10), 194 s. [Föret; efterj C Gatterer, Abriss der Chro-nologie, förk o utökad.] (C C Gjörwell o R, Större sammandrag af alla vetenskaper.... d 2.) – Tankar om svenska theatern, och förslag til dess uphjelpande. Sthlm 1780. 42 s. [Anon.] - Första begrepen af de nödigaste vetenskaperne, til tjenst för svenska barn. Sthlm 1780. (22), 244 s. [Föret] (Även: Svenska barns hand-bok... utg af Upfostrings-sälskapet... [1].) 2.-3. upl 1793,1800. 269 s. 4. uppl, öfversedd o betydligen tillökt: Första begreppen ... vettenskaper. Till sv barns tjenst. Af G Regnér. 1803. 362 s. 5. uppl, å nyo öfversedd o tillökt med synchronistiska tabeller. [1–2.] 1807. (8), 176, 239 s. 6. uppl, betydligen tillökt o för-bättr. 1813. (8), 280,175 s. 7. uppl, d:o, 1820. XII, 288, 205 s. 8. å nyo öfversedda, betydl ökta o till en del omarb uppl. D 1-2. 1825. X, 286, 165 s. 9., å nyo öfversedda o mycket tillökta, uppl [förtit: utarb efter G. Regnérs Grundläggning i dess Första begrepp af vetenskaperna] 1830,1829. XI, 140, 227 s. 10., å nyo öfversedda o tillökta, uppl Örebro 1839. (8), 268, 201, (20) s. – Fullständig fransysk och svensk ord-bok. Bok-staiven A / ... B. Sthlm 1780[-81]. 4:o. 388, 264, [enl uppg även C-Carriére:] 96 sp. [Samma tr ark även utg i:] J Björkegren, Dicdonnaire francois-suédois, Fran-syskt o sv samt sv o fransyskt lexicon, 2. o tilökta upl, d 1, Sthlm 1795. – Ästhetik ... / Luft... (Svensk encyclopedie ... förf af et sälskap lärde [red av J J Anckar-ström o C C Gjörwell,] bd 1, d 1, Sthlm [1781], s 40-49). - Minerva... (ibid, s 66-70). – Amphiteater... (ibid, [2*],l785,s8f).-Amplificadon... (ibid, s 11). - Lof-qväde öfver handelen (WSH, [F 1.] Vitterhets afdelningen, st 3, Gbg 1785, s 8-13). – Ode öfver kärleken til fäderneslandet. Sthlm 1789. 4:o. 15 s. [Anon.] – Minne af Jonas Alströmer, sv handaslöjder-nes fosterfader; som vann belöningen ud Upfostrings--sälskapet den 1 nov. år 1785. Sthlm 1790. 1 pl, 72 s. – Ode öfver religions-friheten (VVSH, [1,] st 4, Gbg 1797, s 3-8). – Ode öfver segren vid Svensksund (ibid, s 52-56). – Afhandling om metriske öfversättningar samt grunderne til en svensk metrik (dens, Försök til metriske öfversättningar från forntidens skalder, med förutgående afhandl i samma ämne, Sthlm 1801, s 1-40). - Gustaf Wasa til Hemming Gadd, heroid. Skaldestycke som vunnit stora priset 1788 (Handlingar rörande Svenska academiens högtidsdag den 20 december 1788, Sthlm 1789, 4:o, s 87–101; [ny uppl:] SAH ifrån år 1786, d 2, Sthlm 1802, s 313-324: Gustaf Vasa till...).- Svar på frågan: Om ålderdomen är, efter naturens inrättning, ett tillstånd af förlorad sällhet, eller blott ett tillstånd af ombytta föremål derföre? Skrift, som vunnit stora priset i Sv akad 1802 (SAH ... ifrån år 1796, d 3,1807, s 57–95). – Tal om språkens ästhedska värde, hållet vid inträdet... d. 25 Junii 1805 (VHAAH, 9, Sthlm 1811, s 365–396). – Vitterhets-nöjen. D 1–2. Sthlm 1814–17. 348, (8), 278 s.

Utgivit: Svenska (2–3: Svenske) Parnassen. För år 1784(-1786). Sthlm. 380, 377, 380 s. [Föret.] – J H Kellgrens Samlade skrifter. Bd 1–3. Sthlm 1796. 1 portr, (33), 287, (8), 321, 305 s. [Anon, tills med C Lengblom.] [2. uppl] 1800, 1800, 1802. 3. upl 1811. 1 portr, (33), 287, 320, 305 s. [4. uppl:] Örebro 1837–38. (24), 473 s. (Vittra arbeten af svenska författare, d 1-2.) 4. [= 5.] uppl: Bd 1–3.1860. (7), 285, 263, 240 s.

Redigerat: Stockholms Post-tidningar. 1784-1819. Sthlm. 4:o. – Inrikes tidningar. 1784-1819. Sthlm. 4:o.

Översatt: J Feddersen, Exempel-bok för barn, d 3: Exempel af vishet och dygd utur den verldsliga historien, Sthlm 1779, (16), 167 s (anon, även: Svenska barns hand-bok ... utg af Upfostrings-sälskapet 1780 [: 4]); C G Warmholtz, Catalogus variorum us-que ad hoc tempus editorum operum circa rem num-mariam in Suecia, Holmise 1780, 4:o, 16 s (anon, från sv); [Friedrich II av Preussen,] Bref om kärleken til fäderneslandet eller BrefVäxling imellan Anapistemon och Philopatros, Sthlm 1780, 38 s (föret) [2 varianter] ; Öfversätningar, utur Ovidius och Horatius, som vunnit accessit... den 14 febr. 1777 [Ovidius: Dido til /Eneas, Horatius: Reguli beröm o Til Pyrrho] (Kongl. svenska vitterhetsacademiens handlingar, d 3, Sthlm 1780, s 21–32); Sedolärande betraktelser för hvarje dag i året, d 1–2, Sthlm 1781, 724, 736 s (anon) [enl uppg utg månadsvis, av Gjörwell eller R], 2. upl Lund 1800, 752, 740 s, o Register 1802, (32) s; C C Sturm, Betraktelser öfver naturen, ledande til kännedom af Guds välgerningar och menniskans lycksalighet, bd 1–2, Sthlm 1782–83,1014 s (föret), 2. upl tilökt o för-bättr:... til kännedomen 1792,1 pl, (8), 494, 488 s, 3. upl, förbättr, Lund 1799, 542, 519 s, o Register, (9) s; [F] d'Arnaud, De verkliga nöjen ... Fortsättningen af en min vän [G A Sederholm], Sthlm 1787, s 1–26; Öfversättningar från grekiska skalder / ... från latinska skalder / Anmärkningar (Försök til metriske ofversättningar från forntidens skalder, med förutgående afhandl i samma ämne, Sthlm 1801, s 41–163).

Källor och litteratur

Källor o litt: G Bergh, Litterär kritik i Sverige under 1600- o 1700-talen (1916); J Christensson, En upplysn:tida encyklopedists uppgång o fall (Lychnos 1993); dens, Lyckoriket. Studier i sv upplysn (1996); S Ek, Kellgren, skalden o kulturkämpen, 2 (1980); O Holmberg, Den unge Leopold (1953); dens, Leopold o Gustaf III (1954); dens, Leopold under Gustaf IV Adolf (1962); L Landen, Gudmund Jöran Adlerbeth (1973); J Mogren, Antik poesi i sv översätta (1963); M v Plåten, Diktare o domare (1986); A E Sjöding, Leopold, den gustavianske smakdomaren (1931); O Sylwan, Den sv versen från 1600-talets början, 2–3 (1931–34); T Wretö, Det förklarade ögonblicket (1977).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Regnér, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7575, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torkel Stålmarck), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7575
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Regnér, urn:sbl:7575, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torkel Stålmarck), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se