Meriter

Odin, Martin Odin, f 13 juni 1890 i Eslöv, V Sallerup, Malm, d 18 febr 1960 i Gbg, Örgryte. Föräldrar: handlanden Anders Nilsson o Ohlu Persdtr. Mogenhetsex vid Katedralskolan i Lund 26 maj 08, inskr vid LU 12 sept 08, MK där 28 febr 12, amanuens bl a vid med o pediatr klinikerna i Lund 1 febr 19–31 dec 20, ML vid LU 13 dec 19, underläk vid med kliniken i Lund 1 jan 21–31 dec 23, extra läk o tf lasarettsläk vid lasarettet i Umeå 16 juli 24, ord lasarettsläk vid med avd där 17 april 25–okt 31, ledare för Västerbottens läns dispensärer juli 24–5 jan 26, disp vid LU 12 febr 27, MD där 31 maj 27, ord lasarettsläk vid med avd vid Borås lasarett 23 okt 31–nov 36, ordf i Sv internförb 32, led av näringsrådet 36, överläk vid med kliniken II vid Sahlgrenska sjukhuset i Gbg 9 okt (tilltr 1 dec) 36, vid med kliniken I 1 jan 46–30 juni 56, styresman 44–56, ordf i styr för sjuksköterskeskolan 46, allt vid Sahlgrenska sjukhuset, prof:s namn 1 dec 44, led av statens forskn:råd 45–48, av komm ang inrättandet av en med högsk i Gbg sept 46–febr 47, av organisationskomm för nämnda högsk juni 47, av komm ang KS:s fortsatta utbyggande juni 49–53, prof i medicin vid Med högsk i Gbg (från 54 GU) 8 febr (tilltr 1 april) 52–30 juni 56, drev privat läkarpraktik i Gbg från 56, led av statens med förhandl:kommission där mars 55–mars 58, av 1955 års läkarutbildn:utredn april 55–okt 57, av en beredn ang inrättande av en med läroanstalt i Norrland juni–okt 57, av organisationskomm för den med högsk i Umeå från nov 57. – LVVS 40, LVS 46, fil hedersdr vid Gbgs högsk 21 okt 50, odont hedersdr vid Umeå univ 13 sept 58.

G 28 april 1920 i Färgelanda, Älvsb, m Karin Lovisa Margareta Beckman, f 10 dec 1893 i Nedre Ullerud, Värml, d 16 sept 1986 i Gbg, Vasa, dtr till kontraktsprosten Anders Niklas B o Eva Louise Amalia Montan.

Biografi

Martin O gick i Karl Petréns skola och lärde sig i T Thunbergs fysiologiska förening att studera sjukdomar med hjälp av fysiologi och kemi. Vid 34 års ålder blev han lasarettsläkare. Hans skrifter speglar de fyra stora specialområden han trängde på djupet inom: diabetes, samband mellan kost och hälsa samt förebyggande av blyförgiftning och inoculationshepatit (infektiös gulsot).

Under O:s tid i Lund fanns ännu ej insulin, och det gällde att förhindra att patienter med diabetes föll i coma. Coma inträdde om blodet blev surt och dess s k alkalireserv minskade. Senare kom den fria kosten till vilken O var en svuren fiende; han inpräntade att diabetes var en rubbning i ämnesomsättningen och skulle behandlas med diet.

När O kom till Umeå märkte han hur norrlänningarnas krämpor i flera avseenden skilde sig från skåningarnas. Kustens, jordbruksbygdens och skogsbygdens befolkning hade olika kostvanor och olika besvär. Han tog reda på invånarnas kost, "tog en kostanamnes". Undersökningen utvidgades med stöd av medicinalstyrelsen, och dess resultat publicerade O 1935 i fyra band under titeln Norrlandsundersökningen. Som ett resultat av denna följde socialhygienska åtgärder med bl a utökad kostundervisning och kostråd.

I ackumulatorfabriker förekom blyförgiftning, och medicinalstyrelsen fordrade regelbunden kontroll av blyarbetarna. O införde 1940 sträng hygien med byte av arbetskläder och isolerade matsalar. Antalet avstängda arbetare var 71 st 1941 och 5 st 1942; antalet "blypåverkade " sjönk från 100 till 80.

I Lund hade O observerat en epidemi med gulsot bland patienter med diabetes, och han antog att de smittats vid blodprovstagningen. P Selander i Gbg hade studerat inkubationstiden för gulsot och bl a funnit att ett oproportionerligt stort antal patienter hade vårdats på sjukhus 2–4 månader före insjuknandet. O insåg att de måste ha smittats på sjukhuset. Han införde noggrann isolering av de gulsotssjuka men returfallen minskade ej. Han lät då tvätta provtagningsknivarna noga och genast sjönk antalet returfall. Under andra världskriget hade påvisats att gulsot fanns i bl a en virusbetingad form, varav ytterligare varianter senare upptäcktes. 0:s rekommendationer följdes av både medicinalstyrelsen och FN:s världshälsoorganisation för att förebygga virushepatit.

O innehade en mängd administrativa uppdrag. Under kriget kunde norska medicinare inte få klinisk undervisning i Norge; många kom därför till Gbg, och O ombesörjde att de erhöll utbildning på sjukhusen där. Den medicinska högskolan i Gbg var i mycket O:s verk; bl a ingick han i den första utredningen om en medicinsk utbildningsanstalt som tillsattes 1946. Redan i juni 1948 beslöt riksdagen att låta inrätta högskolan. Sedan den inlett sin verksamhet kunde O och Curt Weibull fullborda sina planer att i Gbg få till stånd ett universitet; detta invigdes 1954.

Det gamla Sahlgrenska sjukhuset var nedslitet, och den nya undervisningen krävde nya lokaler, och även sjukhusets ny- och ombyggnad fick O möta. Han kallades till sist till Umeå för att ge goda råd när dess medicinska högskola inrättades.

O var något av ett administrativt "geni"; han stötte sig aldrig med de makthavande, möjligen kunde han säga "så tycker jag " eller "så tycker jag inte" och hans auktoritet var sådan att vidare resonemang därefter var uteslutna.

Arbete var O:s liv. Nätterna igenom satt han vid sina utredningar. Han var i grunden glad, vänfast, och känd som en charmerande värd.

Författare

Lars Öberg

Arkivuppgifter

Brev från O i LUB (många till K Petrén) o i UUB (bl a till I Holmgren).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om lillhjärnssymtom vid myx-ödem (Hygiea, bd 77, 1915, Sthlm, s 289-301; även sep, 14 s). – Metod att bestämma H-jon-koncentrationen i blodet (K Petrén, Diabetes--studier Khvn ... 1923, 4:o, s 772–781). – Weitere Beobachtungen iiber Diabetes gravis und dessen Behandlung. Nach einem Vortrage auf dem Kongresse fiir innere Medizin, Wien 1923 (Wiener medizinische Wochenschrift, Jahrg 73, 1923, Wien, 4:o, sp 1845–50, 1901–05, 2000–05; tills med dens, G Blix o Ellen Persson). – Aportaciones estadisticas sobre los efectos del neosalvarsån en casos de leucemia aguda (sepsis?) (Revista medica de Barcelona, anno 1, T 2, Barcelona 1924, s 330–339; tills med dens). – Relation entré 1'azote non-protéique total et la valeur d'azote échangé (Comptes rendus hebdomadaires des séances et mémoires de la Société de biologie T 93, 1925, Paris 2, s 373-375; d:o). – Valeur de l'azote non protéique total dans le coma diabétique et hypoglycémique (ibid, s 375 f; d:o; även sep, (2) s). – Studien iiber den Stoff-wechsel bei einer Nahrung von Fett und Gemiise (Skandinavisches Archiv fiir Physiologie, Bd 46, 1925, Berlin und Leipzig, s 332 f; autoreferat). – Sur 1'ceuvre de compensation de 1'acidose et de 1'alcalosc par les rcins (Revue médicale de Pest année 48 (T 53), 1925, Nancy & Paris, s 285-298; tills med K. Petrén). – Sur les conditions différentes sous lesquelles une acidose est provoquée (ibid, s 299–305; d:o). – Zur Wirk-ung des Neosalvarsans bei akuter Leukämie (Sepsis?) (Die Therapie der Gegenwart Jahrg 66, 1925, Berlin & Wien, 4:o, s 6–12; d:o; även sep, 7 s). – Zur Frage der Genese der sog. Phosphat-tetanic (Acta paediatrica, vol. 5, Upps 1925–26, s 79–102; tills med K O af Klercker). - L'acidose (Congrcs francais de médecine, 18° session (Nancy, 16–19 juillet 1925), Paris & Nancy 1926, [1.] Rapport sur l'acidose, s 189–246; medv till artikel av K. Petrén; även sep, Nancy 1925, 58 s). – Insulinfrågan - ett socialt problem. Sockersjukans natur och behandling (Tidskrift för fattigvård och annan hjälpverksamhet, årg 20, 1926, Sthlm, s 115–119). – Studien iiber die Säureproduktion bei Diabetes mellitus. Akad Abhandlung [Lund]. Sthlm 1927. X, 573 s. (Acta medica Scandinavica Supplementum 17.) – Jodierte Öle im Riicken-marksdiagnostik (Zentralblatt fiir innere Medizin, Jahrg 48, J927, Leipzig, s 250-254; tills med G. Runström). – Beitrag zur Kenntnis der Bildungsstclle des Blutazetons (Acta medica Scand Suppl 26 [omsl]. Rapports et comptes rendus du 13. congrés de médecine des pays du Nord tenu å Copenhague du 30 juin au 1 juillet 1927, [Sthlm, tr] Khvn 1928, s 457-461). – Die Ursache des raschen Eintrctens von Koma auf plötzliches Abbrcchcn der Insulinzufuhr bei insulinbehan-dcltcn Diabctesfällen (Acta medica Scandinavica, vol. 69, 1928, Sthlm, s 254–267). – Iodized oils as an aid to the diagnosis of lesions of the spinal cord and a contribution to the knowledge of adhesive circumscribed meningitis ... Sthlm 1929. 85 s, Tab I–VI. (Tills med G Runström, medv av A Lindblom; Acta radiologica, Supplementum 7.) – Determination of small quantities of phosphorus by titration (Acta paediatrica, 9, 1930, s 392–404). – Lasarettstandvård (Sveriges tandläkare-förbunds tidning, årg 22, 1930, Sthlm, s 214–217). – Apoteksvarorna [föredrag] (Västerbottens läns landsting; Sjukvårdskonferens i Umeå d 11 o 12 dec 1930, [Protokoll,] Umeå 1931, s 27–32). – Utspisningsstaten (ibid, s 55–63). – Is salicyl-poisoning an "acidosis"? (Acta medica Scandinavica Suppl 50 [omsl]. Proceedings of the 15. Scandinavian congress for internal medicine held in Oslo from 29th June to 1st July 1931, [Sthlm, tr] Oslo 1932, s 177-185). - Läkemedelsfrågan vid sjukhusen, 1. Föredr vid Svenska sjukhusföreningens årsmöte 1932 (Sjukhuset, tidskr för sjukhusförvaltning, årg 9, 1932, Sthlm, 4:o, s 102–106). – Sjukdomar och sjukdomsfrekvens i övre Norrland särskilt med hänsyn till födans sammansättning. [Sthlm, tr] Lund 1934, X, 227 s. (En socialhygienisk undersökning i Västerbottens och Norrbottens län utförd med stöd av K medicinalstyrelsen under åren 1929–1931, 2.) Övers utg: Diseases and the frequency of dis-eases in upper Norrland, with special reference to the composition of the diet. [Sthlm (tr Lund) 1937.] 247 s. ([An invcstigation into questions of social hygiene in the counties of Västerbotten and Norrbotten, Sweden, conducted with the support of the Royal medical board in 1929-1931 ... English, partly revised, ed,] P 2.) – Om ett förbättrat hälsovårdsarbete med särskild hänsyn till Övre Norrland. Synpunkter, råd o anvisningar ... [Sthlm, tr] Lund 1934. IV, 162, 112 s. (Tills med N Hellström mfl; ibid, 5.) Övers utg: Relating to improvements in hygiene, with special reference to Upper Norrland. Observations, suggestions and guidance ... [Sthlm (tr Lund) 1937.] 121 s. (D:o; [An investigation ...,] 5.) – Födan för den friske. [Rubr.] Sthlm 1934. 10 s. – Certain kinds of diet in connection with diseases among various groups of population in various parts of Sweden (Acta medica Scandinavica Suppl 59 [omsl]. Proceedings of the 16. Scandinavian congress for internal medicine held in Upsala from the 6th to 8th June 1933, [Sthlm, tr] Upps 1934, s 10–34) – Ämnesomsättningens sjukdomar. 1. Diabetes mellitus (Lärobok i intern medicin, 3. utg, bd 4, Klivn 1934, 4:o, s 526–563). – The personal equation in the colorimetric determination of the hacmoglobin (Acta medica Scandinavica, 81, 1934, s 239-248; tills med E. Werdinius). – The level of the basal metabolism as related to the composition of the diet (ibid, s 249–266; d:o). – Redogörelse för en socialhygienisk undersökning i Norrbottens och Västerbottens län. [Föredr i Svenska läkaresällskapet d 5 juni 1934.] Sjukdomar o sjukdomsfrekvens i övre Norrland särskilt med hänsyn till födans sammansättning (Hy-giea, 96, 1934, s 433-455). - Mjölken är det viktigaste födoämnet för såväl den friske som den sjuke (W Wernstedt mfl, Vad framstående läkare och fysiologer säga om mjölken, Sthlm [1935], s 11 f [nya tr 1936?, 1937, 1937]). - Sambandet mellan den slutna och öppna sjukvården. Statens .sjukvårdskommittés betänkande (Tidskrift för fat- tigvård 29, 1935, s 71-80). – Decrcased carbohydrat tolerance after insulin treatment of nondiabetic persons (Acta medica Scandinavica, Suppl 78. Rapports et comptes rendus du 17. congrés de médecine des pays du Nord tenu å Copenhague du 27 au 29 juin 1935, [Sthlm, tr] Klivn 1936, s 713–721, [Discussion] 723). – C-vitaminstandard und C-hypovitaminose (Acta paediatrica, 26. Arvid Wallgren professori ... dedicant amici 1939, Upps, s 339-361). – Latente B,-hypovitaminose bei gewissen Krankheitszu-ständen (Acta medica Scandinavica, Suppl 123. Rapports et comptes rendus du 19. congrés de médecine des pays du Nord tenu å Oslo du 27 au 29 juin 1939, [Sthlm tr] Hfors 1941, s 390–397; tills med J. Lehmann). – A new stomach-liver prcparation for the treatment of pernicious anemia. 3. The treatment of pernicious anemia with Hcpaforte (Acta medica Scandinavica, 108, 1941, s 466–481). – Medicinens landvinningar under de sista decennierna. En återblick (Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor, årg8, 1941, Sthlm, 4:o, s 90–98). – Medicinska synpunkter på utskrivning för extra tilldelning av livsmedel (Förhandlingar vid 23. allmänna svenska läkarmötet i Västerås 29-30 augusti 1942, [Sthlm, tr] Karlshamn 1942, s 64-72, [Diskussion] 78). – Vår föda. Vad ska vi äta, då vi äro friska, och då vi äro sjuka? (Vad säger doktorn? Några läkaruttalanden i aktuella hälso- och sjukvårdsfrågor, Gbg 1944, s 46-93; 2.-3. uppl 1945, 1947). – Vitaminer och vitaminbristsjukdomar. Sthlm 1945. 266 s. (Vår tids medicin [35].) – Leverfunktionsprovens betydelse i diagnostiskt avseende (Göteborgs läkaresällskap / 1845 27/3 1945, [Sthlm, tr] Gbg 1945, s 162-177, 1 tab). – Bidrag till frågan om uppkomsten av inokulationshepatit (ibid, s 215–226). – Overdosing of insulin, – lessened carbo-hydratc tolerance – aggravation of the diabetic process (Acta medica Scandinavica Suppl 170 [omsl]. Liber gratulatorius Gustavo Bergmark Idibus Mardis 1946 manus academicum deponenti a collegis ... dedicatus, [Sthlm, tr] Upps 1946, s 111–118). – Medicinska avdelningar (Svenska sjukhus. En översikt av det sv sjukhusväsendets utveckling till 1900-talets mitt, red: E Eden d 1, Sthlm 1948, 4:o, s 108-126). – Bidrag till frågan om inokulationshepatiten. Gbg 1949. 32 s. ([Även:] Inbjudning till den högtidlighet varmed Medicinska högskolan i Göteborg börjar sin undervisning ... [Bifogad skrift, 2].) – Inoculation hepatitis. A survey of its incidence in Gothenburg (Acta medica Scandinavica, Suppl 259. First international congress of internal medicine Paris 11–14 Sept, 1950, [Sthlm, tr] Hfors 1951, s 130–143). – Psykosomatiska aspekter på mag-tarm-sjukdomar. Gbg 1952. 31 s. (Tills med Bengt J. Lindberg; [även:] Inbjudning till den akademiska högtidlighet vid medicinska högskolan i Göteborg varvid professorn i fysiologi Bo Ernst Gernandt ... installeras ... [Bifogad skrift].) – Magsäckens sjukdomar (Nordisk laerebog i intern medicin, 6. udg, bd2, Khvn 1952, s 297-410). – The results of measures against inoculation hepatitis in Gothenburg [föredrag] (Schweizerische Zeitschrift fur allgemeine Pathologie und Bakteriologie, Vol. 16, Basel & New York, s 302-306 [i Comptes rendus de la 4. conférence de la Société Internationale de pathologie géographique Liége, 15–18 juillet 1952]). – Åldrandets och åldringens problem. Gbg 1954. 25 s. (Inbjudning till den högtidlighet vid Göteborgs högskola och medicinska högskolan i Göteborg varvid professorn i nationalekonomi Ivar Sundbom ... installeras ... [Bifogad skrift]; även: GHÅ, bd 60 (1954): 1.) – Den akuta hepatiten i Göteborg och dess bekämpande. Gbg 1954. 18 s. (Inbjudning till den invigningshögtidlighet med doktorspromotion varmed Kungl. universitetet i Göteborg offentligen begynner sin verksamhet lördagen den 2 oktober 1954 [Bifogad skrift]; även: GHÅ 60:6.) – Förord i A Blomberg mfl, Hemdiet Sthlm 1949, [ny utg] 1955; diskussionsinlägg vid skandinaviska kongresser i Acta medica Scandinavica, Suppl 16, 1926, s 430-432, 26, 1928, s 182–186, 50, 1932, s 140 f, 59, 1934, s 90-92, 239, 1950, s 77 f; bidrag i Allmänna svenska läkartidningen, 1917, forts: Svenska..., 1924, 1928, 1931, 1935, 1943, Sthlm, Nordisk medicin, bd 4, 1939, 18, 1943, 21, 1944, 25, 1945, 29, 1946, Sthlm, 4:o, Handlingar inkomna till Västerbottens läns landsting Umeå.

Utgivit: Comptes rendus du 20. congrés de medicine [!] interne des pays du Nord, réuni å Gothembourg du 27 au 29 juin 1946, publ. [Sthlm, tr] Hfors 1948. XXV, 615 s. (Acta medica Scandinavica, Suppl 206.) – I redaktionskomm för: Vad säger doktorn? Gbg 1944, 294 s, 2.-3. uppl 1945, 1948, o Göteborgs läkaresällskap Gbg 1945, 500 s, 1 pl-bl, se ovan.

Källor och litteratur

Källor o litt: Socialdep:s konseljakter 9 okt 1936, nr 6, RA. L Öberg, nekr över O, Gbgs läkaresällsk:s arkiv, Biomed bibl, Gbg.

Inbjudn till den akad högtidlighet vid med högsk i Gbg varvid prof i medicin M O... installeras ... (1953); J V Johansson, M O (Minnestal i VVS, ser från 1938, nr 5, 1965); Papers dedicated to prof M O on his sixtieth birthday June 13, 1950 (1950); SLK 4:4 (1934); SMoK; Sv läkare (1959); C Weibull, Med högsk:s i Gbg historik (dens, Från högsk till univ, 1976); G Westin, Akademin i Storskogen (1990); L Öberg, Göteborgsläkare (1961). – Nekr:er över O i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Martin O Odin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7654, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7654
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Martin O Odin, urn:sbl:7654, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-24.