Meriter

Oldberg, Karl Ragnar, f 26 jan 1916 i Vaksala, Upps, d 15 maj 1969 i Järfälla, Sth. Föräldrar: hemmansägaren o nämndemannen Carl Emil Eriksson o Katarina Zulamith O. Studentex vid h a l i Uppsala 23 maj 35, inskr vid UU 10 sept 36, ortskorrespondent i UNT 37–43, FK vid UU 31 okt 40, FM där 15 sept 42, sekr i Uppsala läns bondeförb:s första distr 43, red för Enköpings-Posten 43–45, kulturred vid Jordbrukarnas fören:blad, Sthlm, från 46, ordf i Ärkestiftets pressnämnd 49, huvudred för Perspektiv 50–51 o 53–64. Förf.

G 6 jan 1942 i Vaksala, Upps, m Gunborg Karolina Törnkvist, f 11 dec 1918 där, dtr till hemmansäg Johan Gustaf Ferdinand T o Beda Karolina Jansson.

Biografi

Ragnar O kom från en bondefamilj i byn Skölsta nära Uppsala. Fadern var allmänt betrodd och hemmet studievänligt, vilket innebar att O efter sin studentexamen fick fortsätta vid UU trots att han som ende son borde ha övertagit gården. Vid universitetet studerade han nordiska språk, litteraturhistoria, pedagogik och engelska. Själv betecknade han sig alltid som i första hand "nordist", skrev en uppsats om ortnamn i hemsocknen Vaksala, ägnade sv verslära ingående studier och utgav en grundlig populärvetenskaplig översikt på området (En bok om rim, 1945).

I sin ungdom var O bygdemeddelare till lokalpressen och även under sina akademiska studieår förblev han starkt förankrad i den uppländska bondemiljön. Han kom tidigt med i Kyrkliga ungdomskretsen i Vaksala under ledning av den kulturellt och socialt verksamme kh Oskar Ehn, en personlig relation som blev betydelsefull för hans utveckling. Även i Sv landsbygdens ungdomsförbund (SLU) och dess bondepolitiska verksamhet var O starkt engagerad. Dessutom fungerade han som cirkelledare och distriktsstudieledare inom Sv landsbygdens studieförbund och publicerade kulturartiklar i SLU-Bladet och i pressorgan inom bondeförbundet. Hans bildningsgång och livsåskådning kom således att betydligt mer präglas av bonderörelsen och mellankrigstidens folkkyrkotankar och folkbildningsidealism än av de akademiska ämnesstudierna. Bland de politiska ideologierna attraherades O märkbart av syndikalismen såsom framgår av hans uppsatser Syndikalism och bondesamverkan (Politisk tidskr 1949, nr 4) och Kring ett fall av syndikos (Arbetaren 1963, nr 6). Särskilt tilltalade honom syndikalismens klassiska argumentering mot centralstyrning och för starka lokala enheter och minoriteters fri- och rättigheter.

Som författare debuterade O med Mörkret ljuger (1941), en lågmäld diktsamling som rymde både rimmad och orimmad poesi, ofta i ett strävt trots allt-tonläge som kan påminna om Johannes Edfelt. Hans andra och sista diktsamling Stunder med vännerna (1951) innehåller huvudsakligen aforistisk reflexionspoesi om människans ensamhet och gemenskapssökande. O:s främsta författarinsats hänför sig dock till hans litteraturhistoriska och litteraturkritiska presentationer med väl genomförda populariseringsambitioner. Främst var det landsbygdsskildrare, bondediktare och arbetarförfattare som O introducerade i tidningsrecensioner och två översiktsverk: Några moderna svenska författare (1944) och Nutidsförfattare (1949). Dessutom publicerade han flera böcker om Ivar Lo-Johansson, bland dem den första större och mer inträngande monografiska studien (1957). 1956 erhöll O Landsbygdens författarstipendium.

Som studieorganisatör och frilansskribent kritiserade O producentkooperationen och bonderörelsen i Sverige för bristande engagemang i kulturfrågor. Direktör A E Bjelle i Jordbrukarnas föreningsblad tog intryck av kritiken och anställde O som tidningens kulturredaktör, en position som han behöll till sin död. Föreningsbladets kultursida blev under O:s ledning snabbt ett ansett forum, bekant inte minst för sina aktuella kulturpolitiska debattinlägg. Under 1940-talet omvandlades LT:s fackboksutgivande specialförlag till ett allmänkulturellt bokförlag med ansenlig skönlitterär utgivning, särskilt av landsbygdsskildringar. Detta förutsatte att en ny bokköpande publik på sv landsbygd erövrades, och i dessa strävanden deltog O engagerat genom kultursidan i Jordbrukarnas föreningsblad som nådde ca 380 000 prenumeranter när tidningen var som störst.

Nästa steg blev att lantbruksförbundet och dess förlag startade en egen kulturtidskrift, Perspektiv, med O som idégivare och huvudredaktör. Den utkom som månadstidskrift under 15 år, 1950–64, och svarade för ett ovanligt vidsträckt kulturellt och socialt bevakningsområde – långt utöver skönlitterära bidrag och litteraturrecensioner som utgjorde ett sådant organs traditionella fält. Resursfrågor och svältkatastrofer i globalt perspektiv, miljöproblem och ekologiska sammanhang i det moderna konsumtionssamhället belystes alltifrån Perspektivs start. En av tidskriftens käpphästar var att ifrågasätta politikernas renodlat ekonomiska kalkyler och efterlysa samhällsdebattens glömda siffror – de som kunde säga något om livskvalitet och människovärdiga levnadsbetingelser.

Många kulturintresserade stod ännu på 1950-talet frågande inför en litterär tidskrift med ett så vitt kulturbegrepp som Perspektiv, där inte bara kulturpolitiken utan även samhällsomdaningen i stort och den teknologiska utvecklingen ständigt var föremål för kritisk diskussion, inte minst på O:s välformulerade ledaravdelning med satiriska teckningar av signaturen Mem, Mats Erik Molander (bd 25). Tidskriften framstår i efterhand som en vägröjare för det slutande 1960- och 1970-talets vittgående debatt. Egentligen uppnådde Perspektiv och dess redaktör en viss berömmelse först efter nedläggningen (Frängsmyr). Med en upplaga på som högst drygt 4 000 ex fick O:s tidskrift betydelse i opinionsbildningen inte minst indirekt, i egenskap av ofta citerad och kommenterad pressgranne. I de mer interna litterära diskussionerna utgjorde Perspektiv ett pålitligt stöd för de nyprovinsialistiska strömningarna i 1950-talets diktning.

Författare

Lars Furuland

Arkivuppgifter

O:s efterlämnade papper på KB. I UUB ett 100-tal brev till O från förf, översättare o förlag inkomna i samband med O:s arbete med Ivar Lo-Johanssons bibliografi. – Brev från O i GUB (bl a många till N Ferlin) o i UUB (bl a många till G Hedenvind-Eriksson).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Gammal folktro i gamla Vak-salanamn. Av R. Eriksson, Vaksala (Ärkestiftet, [Meddelanden från Ärkestiftets ungdomsråd,] årg 11, 1938, Tierp, 4:o, n:r 2 (Kontraktsnr), s 24–26). – Bondeförbundet och de ideella livsvärdena, av Karl Ragnar Eriksson (Bondeförbundets medlemsblad, [årg 13,] 1939, Kalmar, fol, nr 5, s 9 f). – Mörkret ljuger. Dikter. [Sthlm, tr] Upps 1941. 68 s. – Några moderna svenska författare. Skisser till författarporträtt. Sthlm 1944. 203 s. – Nutida svensk litteratur. Uppslag till samtal vid läsn av några sv förf. [Rubr.] Sthlm 1944. 23 s. – En bok om rim. Lund 1945. VIII, 330 s. – Arthur Hald: Lövet [recension] (Samtid och framtid, tidskr för idépolitik o kultur, årg 2, 1945, [Sthlm, tr] Norrköping, 4:o, s 281 f). – Studieplan i kvinnoöden och kvinnoproblem. Södertälje [omsl] 1946, 19 s. – Moderna bondeberättare. 1–2. Studieplan i litteratur. Södertälje [omsl] 1947. 1. Uppslag till samtal om fem nutidsromaner. Studieplan för Svenska landsbygdens studieförb. [Omsl.] 37 s. 2. D:o. 38 s. – Bönderna i kulturarbetet / Vägen till muserna (L Bolin, Y Kämpe o R O, Landsbygdens kulturproblem, Sthlm 1947, s 167–232). – Monolog eller dialog? (B Bergman mfl, Poeter om poesi, [utg avj Edfelt o O Lagercrantz,] Sthlm 1947, s 136–163). – Ur bonderomanens historia (Politisk tidskrift, 1947, Sthlm, s 239–246). – Realism och romantik i 1900-talets svenska bondediktning (ibid, s 273–281). – Läsaren kommer in i litteraturhistorien (Sesam, 1947, Sthlm, [nr 2,] s 32 f). – Moderna bondeberättare (J. U. F.-bladet, organ för Jordbrukare-ungdomens förbund, årg 27, 1947, Sthlm, 4:o, s 408 f). – Litterärt 40-tal. [l]–3 (ibid, 28, 1948, s 354 f, 372, 414 f). – Författarna och naturläran (Åke Gustafsson m fl, Ungdomssexualitet, Sthlm 1948, s 23–69). – Bonde Böök (Vecko-journalen, årg 39, 1948, Sthlm, 4:o, nr 11, s 17, 30, 32). – Ur en ungdom. Några anteckn om Ivar Lo-Johanssons första år som förf (Året runt, årg 3, 1948, Sthlm, 4:o, nr 19, s 11, 27, 33, 35). – Nutidsförfattare. Prosaister o lyriker i ung sv litteratur. Sthlm 1949. 367 s. 2. uppl 1950. – Bild och idé. En sida av Ivar Lo-Johanssons konstnärskap (BLM, årg 18, 1949, Sthlm, 4:o, s 537-543). – Syndikalism och bondesamverkan (Politisk tidskrift, 1949, s 300–307). – Kan syndikalismen påverka bonderörelsen (Syndikalismen, SAC:s tidskr, årg 10 [omsl], 1949, Sthlm, 4:o, s 174–179). – Tendenser i svensk litteratur under 40-talet (Nordens serie utg av Föreningen Norden 21. C. J. Elmquist mfl, Ny litteratur i Norden 1947–1949, Sthlm 1950, s 84–112; 2. uppl så). – Stunder med vännerna. Sthlm 1951. 57 s. – Bildningsrörelsens kris (Fritt forum, årg 1, 1952, Sthlm, nr 1, s 4–7). – Bildningsarbetet i farozonen (ibid, nr 4–5, s 11–16). – Bondekulturens dilemma (Bygd och natur, årg 33, 1952, Sthlm, 4:o, s 88–94). – Realister och rebeller. Två huvudlinjer i landsbygdens aktuella kulturdebatt (Studiekamraten, årg 34, 1952, Sthlm, 4:o, s 122–126). – Farligt nu – oviss framtid. Stridsfrågor i bildningsdebatten (Folklig kultur, utg av Samverkande bildningsförbunden, årg 17, 1952, Sthlm, s 181–183, 186–188). – Vad är en vers (ibid, 18, 1953, s 52–55). – Räcker vetenskapen? (SLU-bladet, organ för Svenska landsbygdens ungdomsförb, 1953, Falkenberg, 4:o, nr 9, s 4, 14). – Utan varsel [dikt] (Bjelleboken, skriven ... av LTs förf ..., [Sthlm] 1954, 4:o, s 134). -Att tro på människan eller att tro på Gud. Auktoritetsproblem i ung sv litteratur (Kunskap och tro, uppsatser tillägnade Elis Malmeström Sthlm 1955, s 211-229). - Ivar Lo-Johansson. En monografi. Sthlm 1957. 295 s, 4 pl-bl. – Uteslutet om Lo-Jo [omsl, tr]. Av utrymmesskäl utbrutna partier ur manuskriptet till "Ivar Lo-Johansson [Sthlm 1957.] 4:o [duplic]. 56 bl. – 40-talet och 50-talet i svensk litteratur (Studiekontakt, tidn för Svenska landsbygdens studieförb, 1957, Södertälje, nr 2, s 21 f, 24). – Optimum eller maximum (ibid, nr 5, s 6–9). – Raka spåret till boken (Sällskapet Bokvännerna, Bokgåvan 1958. T Althin mfl, Mötet med boken, Sthlm 1958, s 59–63). – Kring Ivar Lo-Johanssons lyrik (Lyrikvännen, årg 5, Sthlm, nr 1, s 8 £). – Tidskrifterna i bokhandeln (BMF, organ för Svenska bok-handelsmedhjälparefören, årg 40, 1958, Sthlm, 4:o, nr 3, s 12 f). – Min önskans värld (Kulturkontakt, årg 5, 1958, Sthlm, [omsl,] nr 13, s 3–8). – Ivar Lo-Johansson i trycksvärtans ljus. En bibliografi 23 febr 1961 sammanställd o kommenterad. Sthlm 1961. 151 s, 1 pl-bl. (Tills med L Furuland.) – SLS i blickpunkten (Studiekontakt, 1961, nr 3, s 4 f, 15). – Pegasen som dragok (ibid, 1963, nr 5, s 5, o Slutreplik, nr 7, s 2). – Ivar Lo-Johansson. En bildbiografi. Sthlm 1964. 107 s. – Böcker som ogräs (Fönstret, ABF:s tidskr ..., årg 42, 1965, Sthlm, 4:o, nr 4/5, s 44 f, 78). – Ordspråk som poesi (OoB, årg 74, 1965, Sthlm, s 564–568; även sep, 1966, 5 s: Poesi som ord och ord som poesi). – Perspektiv. Tidskr för kulturdebatt. Register 1950–1964, sammanställt. Sthlm 1966. 4:o. 196 s. – Kultur och sånt; mem i tio års Perspektiv. [Sthlm, tr] Borås 1966. 127 s. (Tills med M E Molander.) – Oförytterliga värden. Naturvården vid en skiljeväg - ett inlägg i moraldebatten (Bygd och natur, 47, 1966, s 75–82). – Vår herres suppleanter (Kristet forum, utg av Frikyrkliga studentrörelsen o Frikyrkl studieförb, 1966, [Sthlm,] s 191-193). – Meritokratin och människovärdet (Studiekamraten, 48, 1966, s 125 f). – LO och kyrkodebatten (Vår kyrka, årg 105, 1966, Sthlm, 4:o, nr 29, s 10). – Forskningspolitik och meritokrati (Studiekontakt, 18, 1966, nr 2, s 4 f). – Finns det en landsbygdslitteratur? (ibid, 19, 1967, nr 3, s 4–6). – Tillväxt eller mognad? (Nya perspektiv, Lantbruksförbundets idétidskr, [omsl,] [årg 1,] 1967, Sthlm, 4:o, nr 1, s 28-31). – I diktens tjänst [om C M v Seth] (Impuls, tidskr för kultur, samhällsfrågor, vuxenutbildning, utg av Studieförb Vuxenskolan, [årg 1,] 1967, Sthlm, nr 2, s 7 i). - På väg mot regionalkultur (ibid, 2, 1968, nr 2, s 12 f, 21). -Att skapa lokal kultur (ibid, nr 4, s 4–6). – Finns marknad för bildningstidskrift? (Folkbildningsarbetet, utg av Folkbildningsförb o Samverkande bildningsförb, 1968, Falun, 4:o, s 88 f). - Om konsten att med små medel bli diktarmecenat (Studiekamraten, 50, 1968, s 107–109). – Vår andes massörer. Hur elektroniken förvandlar världen (Nya perspektiv, [2,] 1968, nr 1, s 34–37). – Inkompetenskult eller expertvälde? (ibid, nr 3, s 38–41). – Förräderi mot pressfriheten. Två frågor till Furhoff o Kling (ibid, [3,] 1969, nr 1, s 12–17). – Carl Elof Svenning som poet (C E Svenning, Brodershand, dikter, i urval o med inl av R O, Sthlm 1969, s 7–17). – Lennart Sjögrens förnyelse (Impuls, 3, 1969, nr 3, s 4 f). – Inl även till Radiotjänsts teaterbibliotek: 105 V Moberg, De knutna händerna, Sthlm 1951, 107 R Billinger, Vildnatt, 1951, 108 J M Synge, Hjälten på den gröna ön, 1951, o 109 Hagar Olsson, Rövaren och jungfrun, 1952; bidrag, till maj 1940 under namnet Karl Ragnar Eriksson, i tidn Svenska landsbygden, Sthlm, från 1937 (bla recensioner, även sign), UNT 1937–43 (många notiser) o senare, Upsala 1937–43 (d:o) o från 1945, Social-demokraten 13/11 1938, Enköpings-posten 1941–45 (även under sign O-g o O eller pseud Blyger o Erici samt red, se nedan), Nord-Sverige, Sollefteå, från 1941 (bl a serie av författarporträtt 1943–44), flera av Bondeförbundets tidningar 1941–43 o 1946 (främst månadskrönikor), S-T 13/9 1949, sommaren 1952 o 5/1 1955, Arbetaren, Sthlm (sedermera vecko-tidn, se nedan), Skånska dagbladet, Malmö, Ljusnan, Bollnäs, Svenska morgonbladet, Sthlm, Norrländska socialdemokraten, Boden, Sundsvalls tidning, Öresunds-posten, Helsingborg, Expressen, Växjöbladet, Västerviks-tidningen, Kvällsposten, Malmö, Aftonbladet, Helsingborgs dagblad o Ystads allehanda; vidare Kvälls--stunden, hemmets o familjens veckotidn, 1941–42, Västerås, fol (bl a serie av författarporträtt), Jordbrukarnas föreningsblad 1946–50 (även under sign R. O. eller pseud Toste samt red, se nedan), Perspektiv 1950–64 (även red, d:o) o Arbetaren, 1959, 1963, 1965, 1968.

Redigerat: Perspektiv. Tidskr för kulturdebatt. Årg 1–2, 1950–51 (huvudred), 4–15, 1953–64 (red). Sthlm. 4:o. (1961:7–1964 även ansv utg.) – Enköpings-posten, nov 1943–aug 1945 (chefred; i red även juli-nov 1941). – I red även för Jordbrukarnas föreningsblad 1946–50, Sthlm (främst kultursida), Nya perspektiv, Lantbruksförbundets idétidskr, 1967–69, Sthlm, 4:o.

Översatt: Hagmund Hansen, Ivar Lo-Johansson, Ståtarnas diktare, Sthlm 1946, 166 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: T Frängsmyr, Vägröjare i kulturdebatten. R O o Perspektiv (1977) o där anf arb; R Johansson, R O död (DN 17 maj 1969); J Myrdal, R O o folkets kultur (Folket i bild/Kulturfront 1977, nr 13); H Petersson, R O är död (Jordbrukarnas fören:blad 1969, nr 21); PK:s porträttmatr 1952 (1951); E Ramström, RO- skrivbordsbonde, kulturapostel o syndikalist (Arbetaren 1977, nr 24); G Renborg, Perspektiv på Perspektiv (Press på biblioteket! 1991, nr 2); Ö Sjöholm, Oförgripliga värden – R O i kulturdebatten (Sv kyrkotidn 1978, nr 8); K Vennberg, nekr över O (Nya perspektiv 1969, nr 2).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Ragnar Oldberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7691, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Furuland), hämtad 2024-10-03.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7691
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Ragnar Oldberg, urn:sbl:7691, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Furuland), hämtad 2024-10-03.