Johan Oldevig. KB

E Johan Oldevig

Född:1843-09-29 – Karlstads domkyrkoförsamling, Värmlands län
Död:1922-11-02 – Karlshamns församling, Blekinge län

Gymnastiklärare, Sjukgymnast, Underofficer


Band 28 (1992-1994), sida 182.

Meriter

Oldevig, Emil Johan, f 29 sept 1843 i Karlstad, d 2 nov 1922 i Karlshamn. Föräldrar: landshövdingen Hans Fredric O o Maria Henrietta Amalia v Berg. Officersex vid Krigsskolan på Karlberg 30 maj 68, underlöjtn vid Jönköpings reg 11 juni 68, elev vid Gymnastiska centralinst (GCI) i Sthlm sept (styr: prot 12 sept) 70, gymnastiklär vid Sthlms gymn 71–72, delexamina vid GCI 13 o 15 april 72, fullst ex i med gymnastik där 14 maj 72, gymnastiklär vid Lägre elementarlärov i Uddevalla dec (kompetensförklarad 5 dec) 72–75, grundade ett sjukgymnastikinst där 73, sjukgymnast i Gustavsberg där somrarna 73–81, löjtn vid Jönköpings reg 6 nov 74, gymnastiklär vid Strängnäs h a l 26 maj 75–31 aug 83, förest för ett sjukgymnastiskt inst i Baden-Baden sommaren 83, inrättade o förestod ett inst för sv sjukgymnastik i Dresden 83–17, avsked ur krigstjänsten med rätt att som löjtn kvarstå i armén 2 april 86, kaptens n h o v 29 april 86, oldenburgiskt hovråd 87, avsked ur krigstjänsten 23 nov 94, geheimehovråd 95, ordf i Sv sjukgymnastiksällsk Ling 05–19.

G 23 dec 1873 i Sthlm, Hedv El, m Eleonora Fanny Louise Frigelius, f 29 mars 1850 där, Nik, d 2 juli 1925 i Karlshamn, dtr till mantalskommissarien Christian Samuel F o Anna Lovisa Lindelöf.

Biografi

Johan O tillhörde de många unga officerare som kommenderades till GCI och därefter kombinerade den militära yrkesbanan med en civilpedagogisk som gymnastiklärare. Till dessa dimensioner lade han, vilket var mindre vanligt, en tredje: den medicinska. Redan den högre lärokursen på GCI inkluderade undervisning i bl a anatomi och rörelsefysiologi, men O utökade den med anatomiska studier vid Kl och privatlektioner med sjukgymnastisk inriktning under Hjalmar Ling (bd 23), en av den sv gymnastikens främsta traditionsbärare. O utvecklades därmed till en hängiven anhängare av lingianismen.

Vid sidan av officersyrket tjänstgjorde O som gymnastiklärare vid läroverk i Sthlm, Uddevalla och Strängnäs. Han deltog i organisationsarbetet inför det första svensknorska gymnastiklärarmötet i Jönköping 1884, ett viktigt led i strävan att samla och professionalisera yrkeskåren. Betydelsefullare för O:s egen framtid var hans verksamhet vid det av honom i Uddevalla grundade institutet för sjukgymnastiska behandlingar kombinerat med kurativa insatser vid badorten Gustavsberg i stadens närhet. Snart sällade han sig till den växande skara av sv fackgymnaster – bl a A Georgii (bd 17) och H Kellgren (bd 21) – som sökte och fann sin utkomst som sjukgymnaster i utlandet, därmed på en gång utnyttjande och befästande linggymnastikens ställning som internationellt berömt medicinskt och pedagogiskt rörelsesystem.

Efter ett kortvarigt uppehåll som sjukgymnast i Baden-Baden upprättade O ett eget sjukgymnastiskt institut i Dresden. Detta konsoliderades snabbt och framstår som ett av de framgångsrikaste med sv proveniens. Patienttillströmningen var god, totalt behandlades 7 000 patienter (SMoK), vilket ledde till att åtskilliga assistenter måste anställas, de flesta hämtade från Sverige. Dessa utbildades inte bara genom en instruktiv daglig praktik; O föreläste därtill systematiskt för dem, vilket medförde att institutet i praktiken kom att fungera som en högre undervisningsanstalt i sv sjukgymnastik.

I Tyskland fanns sedan århundradets mitt en grundmurad skepsis mot den sv gymnastiken, legitimerad genom kritiska uttalanden av bl a kända fysiologer. Desto starkare position hade den samtidigt med linggymnastiken i början av 1800-talet utvecklade tysknationella gymnastikformen, Turnen. Tack vare sin vederhäftighet och smidighet lyckades dock O väl etablera sig i denna miljö, vilket formellt bekräftades bl a genom de hederstitlar han erhöll. Han inspirerade t o m till linggymnastik som fast inslag vid regionens flickskolor. Det för sjukgymnasterna permanenta problemet att övertyga läkarvetenskapen bemästrade O bättre än de flesta, samtidigt som han markerade distans till kåren av mindre skolade massörer.

När de utlandssv sjukgymnasterna 1905 slöt sig samman i Sv sjukgymnastiksällskapet Ling, framstod O som deras grand old man. Han fungerade som ordförande och samlande gestalt till två år efter det att han återvänt till Sverige. Sällskapets i regel årliga kongresser ledde han engagerat och publicerade åtskilliga av sina rön och erfarenheter i dess tidskrift Svenska gymnastiken i in-och utlandet. I den segslitna frågan om GCI:s omorganisation, akut genom ett 1912 framlagt kommittébetänkande, höll både O och sällskapet som helhet på den lingianska uppfattningen om sjuk- och friskgymnastikens odelbarhet.

Vad gällde behandlingsmetoder blev O mest känd för sina remrörelser, en specialitet han utvecklade från 1890 men gav publicitet först 15 år senare. Med remmar av 1,5–2 meters längd, någon decimeters bredd och med handtag i ändarna behandlade O framför allt de högfrekventa ryggradskrökningarna. Till andra åkommor som O med uppmärksammade resultat behandlade och beskrev hörde vandrande njure.

O ansåg att sjukgymnastens huvuduppgift var att stärka patienternas vilja till självhjälp och ge dem kunskap om principerna för en sund livsföring. Deras medverkan uppnådde han bl a genom att betona s k aktiva rörelser och "motståndsrörelser" på bekostnad av passiva och genom kravet på daglig övning. Därmed vände han sig mot både skolmedicinens och massagens isolerade, symtomorienterade sjukdomsbehandling och brist på helhetssyn. I ett större perspektiv framstår hävdandet av en ny attityd till sjukgymnastikens mål och medel tillsammans med den framgångsrika ledningen av Dresden-institutet som O:s betydelsefullaste insatser.

Författare

Jan Lindroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från O i RA (bl a till S Hedin o i L M Törngrens arkiv).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ein neues Gerät und neue Ubungen der schwedischen Heilgymnastik zur Behandlung von Ruckgrats-Verkrummungen. Berlin [1910?]. 51 s. – Uttalande med anledning af kommitterades utlåtande och förslag angående omorganisation af Kungl. gymnastiska centralinstitutet (Svenska sjukgymnastik sällskapet Lings diskussion och resolution med anledning af kommitterades utlåtande och förslag angående omorganisationen af Kungl. gymnastiska centralinstitutet ... [omsl], Sthlm 1912, s 49–56; även sep, Nora 1912, 12 s). – Bidrag i (Gymnastisk tidskrift / Tidskriften) Svenska gymnastiken i in- och utlandet (S. S. S. Lings organ), 1905–12, 1914, 1920, 1923, Wörishofen, [från 1911:] Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: GCI:s arkiv A 1:2 (dins prot 1868–72) o B 11:2 (avg handl:ar 1869–73), RA.

T Bergquist, Sv gymnastiken i utlandet o dess representanter (1905); S G Dahl, Läroverksmatr för år 1874 (1875); G Moberg, Sv gymnastikens märkesmän (1920); NF:s sportlex, 5 (1943); SMoK; Sv gymnastiken i in- o utlandet, särsk 1923. – Nekr:er över O bl a i Tidskr i gymnastik.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Johan Oldevig, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7701, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7701
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Johan Oldevig, urn:sbl:7701, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se