Thore G Olovson

Född:1904-07-20 – Lindesbergs stadsförsamling, Örebro län
Död:1987-02-13 – Sofia församling (AB-län), Stockholms län

Läkare (kirurg)


Band 28 (1992-1994), sida 246.

Meriter

Olovson, Thore Gudmar, f 20 juli 1904 i Lindesberg, d 13 febr 1987 i Sthlm, Sofia. Föräldrar: pastor Pehr Adolf O o Johanna (Hanna) Brodin. Studentex vid Lunds privata elementarlärov 11 juni 24, MK vid Kl 31 maj 28, eo amanuens vid patolog instit där 30, extra o tf underläk vid S:t Görans sjukhus' i Sthlm kir avd kortare perioder aug 30–aug 33, ML vid Kl o leg läk 31 maj 33, assistentläk o tf underläk vid Sabbatsbergs sjukhus' i Sthlm kir avd 1 okt 33–30 april 34, extra underläk o bitr läk vid Bodens garnisonssjukhus maj–juni 34 o 1 mars 35–16 jan 38, tf underläk o tf förste underläk vid S:t Görans sjukhus' kir avd 17 jan 38–44, eo amanuens vid KI:s anatom avd 38–39 o 41, disp vid Kl 15 dec 41, MD där 29 maj 42, doc i anatomi där 8 okt 43–47, förste underläk vid Serafimerlasarettets i Sthlm kir klinik 44–45, bitr läk där 47–48, tf lasarettsläk vid Eskilstuna centrallasaretts kir avd 46–47, doc i kirurgi vid Kl 6 juni 47, extra föredragande o tf byråchef i Medicinalstyr 49, tf lasarettsläk vid Umeå centrallasaretts kir avd 50–51, överläk vid Ersta sjukhus' i Sthlm kir avd 1 juni 52–31 juli 71, styresman vid sjukhuset 5–71, kirurgöverläk vid Skand sjukhuset i Korea 58–59.

G 1) 27 dec 1934(–61) i Sthlm, Kungsh, m Lis-Marit Gunnarsdtr Ouchterlony, f 17 aug 1909 i Sollentuna, Sth, d 23 mars 1989 i Sthlm, Kungsh, dtr till stadskamrer Gunnar Fabian O o Ludovica Elisabeth (Lisa) Pripp; 2) 6 maj 1966 i Sthlm, Hedv El, m MD Elzbieta (Elisabeth) Teresa Malec, f 8 juli 1932 i Krakow, Polen, dtr till disponenten kemi lic Franciszek (Franz) M o guiden Florentyna (Flora) Sobierajska.

Biografi

Redan under studietiden visade sig Thore O mycket intresserad av vetenskapligt arbete. I början av 1930-talet studerade han tillsammans med A Troell och H Tyrenius den störning i kolhydratomsättningen som uppstår vid giftstruma. O publicerade också under denna tid ett par mindre arbeten om perniciös anemi och samtidig förekomst av tuberkulos samt sänkningsreaktionen hos patienter med benbrott. Efter lic-examen fokuserades emellertid hans intresse främst på anatomiska problem nära knutna till kirurgiska frågeställningar.

Tillsammans med T Petrén publicerade O arbeten rörande kollateralcirkulationens utveckling när det förelåg hinder i nedre extremitetens artärtillflöde. Dessa preliminära studier blev utgångspunkten för hans doktorsavhandling Beiträge zur Kenntnis der Verbindungen zwischen A. ilica interna und A. femoralis beim Menschen ... (1941). Detta arbete innehöll dels mycket noggranna dissektionsstudier på människa – såväl vuxna avlidna i olika åldrar som foster – och dels djurexperimentella studier; dessa var utomordentligt noggrant genomförda morfologiska undersökningar av kollateralkärlsutvecklingen efter avbindning av A. ilica (höftpulsådern) och A. femoralis (lårbensartären) på kanin. Med angiografi (röntgenfotografering) följdes utvecklingen av kollateralcirkulationen under lång tid – sådana kärlförbindelser utvecklades under varierande tid, från 24 timmar till 9 månader. Dessa mycket väl dokumenterade arbeten gav viktiga bidrag till kunskapen om utvecklingen av kollateralbanor för blodförsörjning av områden med nedsatt eller upphävt flöde i huvudartären – ett viktigt kirurgiskt problemområde.

O:s fortsatta utbildning skedde inom kirurgin. Han tjänstgjorde som assistentläkare och underläkare vid Sabbatsbergs och S:t Görans sjukhus.

Under 1930-talet infördes heparin för att förebygga och behandla den fruktade komplikationen trombos (blodpropp) i olika situationer, inte minst i samband med operationer. Postoperativt skulle på den tiden heparinet ges intravenöst var fjärde timme – en behandlingsteknik som var ganska prövande för patienten och omständlig för personalen med alla venpunktioner. O, som då tjänstgjorde på kirurgiska kliniken vid S:t Görans sjukhus, grep sig an problemet. Hans idé var att under längre tid låta en nål ligga inne i blodådern. Tillsammans med en ingenjör vid instrumentfirman Stille-Werner konstruerade han en praktiskt mycket användbar nål med en metallvinge i yttre delen för att lätt kunna fixera den till huden med häfta. En gummimembran fasthållen av en påskruvad ring var infälld i nålen. Genom denna membran kunde injektioner göras utan att patienten behövde besväras av venpunktion. Nålen kunde appliceras i vener, t ex på underarm och handrygg, men också på fotrygg om nödvändigt.

O beskrev sin nål – heparinnålen – i flera tidskriftsartiklar, den första i Der Chirurg 1940. O:s nål fick även en mycket stor användning för andra ändamål än heparin-tillförsel. Särskilt inom anestesiologin blev den utnyttjad för den intravenösa tillförseln av bedövningsmedel. Enligt professorn i anestesiologi Torsten Gordh kom nålen som "en skänk från himlen". Den kom också att i mycket stor utsträckning användas främst på kirurgiska avdelningar för intravenös tillförsel av saltlösningar, näringslösningar, blodtransfusioner och läkemedel som skulle ges vid upprepade tillfällen under längre tid. Denna nål har senare modifierats, men grundidén är O:s och den kallas Olovson-nålen oavsett vilken modifikation det rör sig om.

O:s vetenskapliga verksamhet vid sidan av och efter avslutat avhandlingsarbete omspände flera kirurgiska områden. Olovson-nålen löste flera praktiska problem men gav också anledning till flera arbeten om förebyggandet av blodproppskomplikationer med hjälp av heparin samt användning av detta läkemedel i samband med artäremboli (tillstoppning av blodkärl) och efter embolectomi (operativt avlägsnande av en embolus) för att förhindra recidiv.

O ägnade ett väl planlagt och noggrant genomfört experimentellt arbete åt uppkomsten av magsår och sårets utveckling till perforation efter injektion av histamin löst i bivax för fördröjning av effekten. I den kliniska verksamheten diskuterade O behandlingen av magsår hos unga patienter i 15–20-års åldern. Den konservativa och operativa behandlingen vägdes mot varandra och de goda resultat han nådde med ventrikel-resektion redovisades.

O var välutbildad och erfaren som kirurg och hade dessutom ett stort vetenskapligt intresse när han tillträdde tjänsten som kirurgöverläkare vid Ersta sjukhus. Under de tjugo år O innehade denna tjänst var han tillika sjukhusets styresman, vilket medförde att han deltog i förhandlingarna med Sthlms stads sjukvårdsmyndigheter om diakonianstaltens sjukhus och dess roll i sjukvårdssystemet. Resultatet av dessa diskussioner blev en betydande utvidgning av Ersta sjukhus. I den följande byggnads- och verksamhetsplaneringen nedlade O ett engagerat arbete. När utbyggnaden väl var genomförd arbetade han energiskt för att en psykiatrisk klinik skulle knytas till sjukhuset och han lyckades i sitt uppsåt.

Av medarbetare och kolleger karaktäriserades O som en mycket dugande kirurg, som hade sina patienters förtroende, och som en god administratör, intresserad av sjukvårdens villkor och uppgifter i såväl stort som smått.

Författare

Lars Thorén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Rubbningar i kolhydratomsättningen vid toxisk struma (Hygiea, årg 93, 1931, Sthlm, s 130-157; tills med A Troell & H Tyrenius; övers i Archiv fiir klinische Chirurgie, Bd 165, Berlin 1931, s 90-109: Störungen im Koh-lehydratumsatz bei toxischer Struma). – Sänkningsreaktionen vid frakturer (ibid, 94, 1932, s 433–442; övers i d:o, 175, 1933, s 446-453: Die Senkungsreaktion bei Frakturen). – Uber gleichzeitiges Vorkommcn von Tuberkulose und Anaemia perniciosa Biermeri (Beiträge zur Klinik der Tuberkulose und spezifischen Tuberkulose-Forschung, Bd 79, Berlin 19[31–]32, s 772–781; tills med E Karlmark). – Sur les grossesses cxtra-utérincs bilatérales (Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica, vol. 18, 1938, Hfors, s 380–411). – Zur Frage der Kollateralkreisläufe beim Menschen. Eine anatomisch-röntgeno-logische Studie (Zeitschrift fiir Anatomie und Entwicklungsgeschichte, Bd 109, Berlin 19[38-]39, s 653–664; tills med T Petrén). -Uber Calcaneusfrakturen (Acta orthopaedica Scandinavica, vol. 11, 1940, Khvn, s 199–234). – Heparinnadel (Der Chirurg, Jahrg 12, 1940, Berlin, 4:o, s 316). – Beitrag zur Kenntnis der Vcrbindungen zwischen A. ilica interna und A. fcmoralis beim Menschen, nebst tierexperimen-tellen Studien iiber die Morphologie des Kollate-ralkreislaufs nach Unterbindung der A. ilica externa und A. fcmoralis. [Även:] Akad avh ... [Kl]. Sthlm 1941. 216 s. (Acta chirurgica Scandinavica, vol 86, Supplementum 67.) – Den intrathoracala struman (Medicinska föreningens tidskrift, årg 23, 1945, Sthlm, 4:o,s 277–283). – Cannula for repeated intravenous injections (The Lancet, vol. 255 (1948:2), London 1948, 4:o, s 495 f). – Postoperative use of heparin in prophylaxis against thrombosis (The Journal of the International college of surgeons, vol. 12, 1949, Chicago, 4:o, s 843–845). – Experimental induction of acute gastric ulcers with histamine in beeswax (ibid, 13, 1950, s 687-696). – Ersta sjukhus - 50 år. Tal vid jubileumshögtiden 3 nov 1957 (Svenska läkartidningen, årg 54, 1957, Sthlm, s 3976–83). – Bidrag i: Acta chirurgica Scandinavica, vol 81, 1938, 82, 1939, 84, 1941, 86, 1942, 88–89, 1943, 90, 1944, 92, 1945, 93, 1946, 98, 1949, Sthlm; Nordisk medicin, bd 2 o 4, 1939, 6, 1940, 19-20, 1943, 26, 1945, 41, 1949, 48, 1952, [Sthlm, tr] Gbg, 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 11 febr 1944, nr 18 (ang tjänstetidsberäkn), RA.

KI:s hist 1910–1960, 2 (1960); SLH 4:4 (1934). – Nekr:er över O i SvD 24 febr 1987.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Thore G Olovson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7756, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Thorén), hämtad 2020-06-04.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7756
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Thore G Olovson, urn:sbl:7756, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Thorén), hämtad 2020-06-04.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se