Ulf Peder T Olrog

Född:1919-02-27 – Engelbrekts församling, Stockholms län
Död:1972-02-13 – Dalarö församling, Stockholms län (kbf i Hedv El, Sthlm)

Tonsättare, Visdiktare, Visforskare


Band 28 (1992-1994), sida 249.

Meriter

Olrog, Ulf Peder Thorvaldsson, f 27 febr 1919 i Sthlm, Engelbr, d 13 febr 1972 i Dalarö, Sth (kbf i Sthlm, Hedv El). Föräldrar: sysslomannen Thorvald O o Hervor Jeanna Amalia Andrén. Studentex vid Nyköpings h a l 13 maj 38, inskr vid UU 19 aug 38, FK 27 maj 42, FM där 15 dec 44, förest för Sv visarkiv, Sthlm, 51–54, sekr i styr där från 54, FL vid UU 31 jan 52, bitr lär i folkdiktsforskn vid UU ht 52-vt 59, led av styr:erna för Skap (Fören Sv kompositörer av populärmusik) o Stim (Sv tonsättares internat musikbyrå u p a) 56–66, anställd för idéplanering vid Sveriges Radios underhålln:avd 1 jan 64, programchef där från 1 nov 71. Visförf, visforskare.

G 8 febr 1946 i Sthlm (kbf i Gbg, Domk) m FK Inga Schmidt, f 7 sept 1920 i Partille, Göt, dtr till civilingenjören o riksdagsmannen Carl Sixtensson S o Elsa Helleberg.

Biografi

O kom efter studentexamen till Uppsala, där han vid sidan av studierna hösten 1939 bildade en dansorkester för vilken han skrev sina första visor. I samband med beredskapen utgavs bl a en mängd marschfoxtrotter med hurtiga texter. Denna typ av dansmusik tilltalade inte O som i stället utökade orkesterns repertoar med egna alster. Några år senare upptäcktes han av Gösta Knutsson (bd 21) och Lars Madsén (bd 24) som förmådde honom att uppträda i radio. 1945 utgavs hans första vissamling ur vilken Samling vid pumpen blev en storschlager. Därefter utgav O ytterligare sex vissamlingar, alla med den fiktive adjunkten i kristendom Edvard Rosenblom som föregiven upphovsman. Visorna var ofta burleska i studentikos anda, men de kunde också präglas av ursvensk dansbanestämning. Typisk för hans tidiga produktion är Schottis på Valhall, där ekon från hans studier i nordisk fornkunskap blandas med genuin dragspelsfröjd.

Sedan O flyttat till Sthlm 1946 skrev han bl a kupletter för Kar de Mummas revyer; den mest kända torde vara Sodom och Gomorra, med vilken Annalisa Ericson gjorde lycka 1956 som "den saltaste bönan i stan". Han skrev även musik till filmer, bl a Ung och kär (1950). Sommaren 1949 gjorde O sin enda turné med egna visor. Han ansåg sig vara en obotlig amatör som underhållningsartist och ville helst framträda i en snäv vänkrets, men även där var han tämligen nödbedd.

I början av 1950-talet engagerades O av Sveriges radio som redaktionsmedarbetare i familjeprogrammet Snurran. Där ingick som serier bl a den norske barnboksförfattaren Thorbjørn Egners berättelser om Klas Klättermus och Folk och rövare i Kamomilla stad, som delvis översattes till svenska av O. Han stod även för den sv bearbetningen av norrmannen Alf Prøysens populära TV-serie Gumman som blev liten som en tesked.

Så småningom stod det alltmer klart att det var visforskaren O som tog överhanden. Rosenblom kom att bli en figur att gömma sig bakom. De egna visorna var något som den seriöse forskaren O nätt och jämnt kändes vid. Nu var det "folkets visor" som gällde. 0:s inställning var helt fri från värderingar, och han gjorde inga sociala eller genremässiga gränsdragningar. Typiskt är att han med samma intresse följde medeltidsballadernas förändringar genom seklerna som 1900-talets schlager, vilka han ägnade ingående sammanställningar och överblickar.

1951 blev O fil lic på en avhandling med titeln Studier i folkets visor, och s å var han den främste initiativtagaren till Sv visarkiv, en vetenskaplig institution för visforskning där centrala register, inspelningar, tryck och uppteckningar sammanförs av såväl folkligt som annat vismaterial. Visarkivet var till förstatligandet 1970 en stiftelse, som ursprungligen understöddes av skeppsredaren och visentusiasten Sven Salén.

O var som visforskare en av de första som strävade efter en litteratursociologisk syn på stoffet. Hans undersökningar kom därigenom inte bara att gälla den egentliga folkliga visan utan även att belysa hur skönlitteraturen – d v s de "riktiga" skaldernas alster – spritts till allmänheten. Detta skedde genom den omfattande spridningen av skillingtryck framför allt på 1800-talet. O blev således en nydanande forskare. För en bredare allmänhet gjorde sig O främst känd som upphovsman till många uppsluppna visor; helt felaktigt kunde han ibland uppfattas som en lättsinnig bohem.

Behållningen av en minneskonsert blev grunden för stiftelsen Ulf Peder O;s minne, som varje år utdelar ett stipendium till en förtjänt trubadur eller visforskare.

Författare

Håkan Norlén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

O:s efterlämnade papper (bl a ms till visor o filmmusik samt revy- o operettutkast) i Skap:s arkiv, Sthlm. 31 ms till radioprogram 1945–71 i Sveriges Radios dokumentarkiv, Sthlm. 52 radioprogram 1945–72 (bl a Den medeltida balladen 1958) samt dokumentärinspeln:ar av 59 visor (sång till eget pianoackompanjemang) i Riksradions programarkiv, Sthlm.

Tryckta arbeten

Sånger (vanl tr Sthlm; en del bevarade endast som skivinsp): Kompendium i klassisk fornkun-skap. Prov för VII graden [sången I Sparta och i Thebe] (Juvenalisk årsbok, årg 15, 1942–1943, Upsala 1943, 4:o, s 75; omtr i Rosenbloms visor, d 1, se nedan); Samling ve pumpen! (Sångbok, Södermanlands-Nerikes nation, [2. uppl] Upps 1944, s 49–51; d:o); Schottis på Valhall (ibid, s 51 f; d:o); Marcia Henricus Rex (Juvenalisk årsbok, 17, 1944, tr 1945, s [2]f); Sång vid jaktvårdsjubileum (12 febr 1944) (ibid, s 76 f; tills med H Norlén, musik efter visa av F Körling, omtr i Förflugna ord, Upsala 1977, 4:o, s 129); Hälsa till moster i Mjölby (insp J W Hagberg 1946); Kom ombord bär på arken till oss, 1947; 3 calypso från Jamaica, uppteckn o med sv övers, 1947, omtr i Rosenbloms visor, d 4, se nedan; Kom och köp konserverad gröt, 1948; Pratrik (tills m P Ramel, insp av denne 1948); Lördagskväll i Paradiset, 1950; Till häst [1950, tills med H Norlén, ur opubl sångbok med samma namn för Juvenalorden 1942]; Muntascher, melodi o eng text uppteckn o arr på Jamaica, 1950; Dryckesvisa (A:lfr-d V:stl-nd) (Burlesk, 1956); Du ska ta gitarren med dig när du dör (ibid); Tre sniglar (ibid); Myggornas sång (efter A Preysen) (dens, Gumman som blev liten som en tesked, 1956, senare uppl se nedan under Översatt); Sodom och Gomorra ([Kar de Mummarevyn, program,] 1956, även sep så); Sången till Södermanland (ibid, 1957, tills med [L Falk, pseud] Pim [Pim]); Matilda! Matilda! Calypso, adaption and translation (tills med T Grant), 1957; Högtidsmarsch vid en slakterifirmas jubileumsfest i december (Volanders 19 7/12 57, en jubileumsfest på Vällingbyhus); Syföreningsboogie, 1957; Ölvisa (insp E Kjerrman 1957); [9 visor ur den otr saml Pickel och Kurri, tills med H Norlén] (insp M Kjellberg, Britt Salo-monsson o B Sundblad 1958); Pippi är sakletare (tills med H Norlén) (insp M Kjellberg 1958); [Bakgrundsmusik till Barnen i Bullerbyn] (insp A Lindgren 1958); (d:o); Calypso till månen (R Moberg) [1959]; Skolsång till Dalsland (Våra värsta folkhymner, 1960); Svensk nationalhymn (Alf Henrikson) (ibid); Sången om Pur-Finland (ibid); TV-tango, 1961; Här är Sigges cirkus (insp S Furst 1962); Trollen ska trivas (insp M Grain, 1962); [7 visor] (G Linde) (dens, Fröken Ensam Hemma åker gungstol, 1963, tills med H Norlén, [ny uppl] 1969, övers Oslo 1981); Bakvänt land (musik E Willners, Frykdalsdans nr 1) (insp Sören Andersson 1963); Sången till Farsta och dess hembygdsförening, 1970, omtr i 29 nya Olrog-visor, se nedan; ([opubl visor ur TV-serien Teskedsgumman insp av Birgitta Andersson mfl på 3 LP 1968–1974); Teskedsgummans visa, 1973; Här är paradiset (insp Hai & Topsy 1973); Glöm inte (insp S-B Taube 1973); Så'na metoder (d:o); Brakfesten (L Dean, insp dens 1974); många omtr i visböcker o arr f bl a kör, ork el dragspel.

Tryckta arbeten: Rosenbloms visor. D [1]–7. Sthlm 1945–55. 4:o. [1.] Samling vid pumpen. 1945. 28 s. 2. Resultat av plöjningstävlan. 1945. 31 s. 3. Tjo och tjim i Balders hage och annorstädes. 1946. 32 s. [4.] Rosenblom i Västindien. 1947. 35 s. 5. Bullfest och Nig och kuta runt. 1949. 32 s. 6. Ett öre mer för mjölken och 9 andra [omsl: av] Rosenbloms visor. 1951. 28 s. 7. Vi har skjutit en gök och 9 andra av Rosenbloms visor. 1955. 23 s. 1/3: Presentuppl 1946. 91 s. 1–6: många senare onumr o odat uppl. 1–7: saml utg sc nedan 1958. Rosenbloms Viser. Khvn 1947. 4:o. [Ur d 1–3 med sv o dansk text; ej belagd.] – På havets öde vidder stäms människan till hänsynslös självrannsakan. Här öppnar sig fem själar i Passagerarnas vals tillägnad Sven Salén av hans förblåsta och utpinade besättning (Strandblomster. En bukett överräckt till Sven Salén ... 7 nov 1950, 4:o, s 96-103; tills med G Hådell m fl). – Svenskt visarkiv. En orientering om en ny institution (Arv, 1953, Sthlm, 4:o, s 129–144; även med omsl Meddelande från Svenskt visarkiv, nr 1). – Gösta Kullenberg (Gaudeamus, 1954, Sthlm, 4:o, nr 2, s 12 f). – Fenomenet Taube (Röster i radio, 1954, Sthlm, 4:o, nr 19, s 4 i). – Veckans porträtt: Vissångare och f. d. kogubbe [Alf Pr0ysen] (ibid, 1955, nr 8, s 3). - Kan ni någon gammal visa? (Folket i bild, 1956, Sthlm, 4:o, nr 46, s 4, 48). – De gamla goda visorna, 2–4, 6–18, 20–21 (ibid, 47, s 6, 48, s 6, 49, s 6, 52, s 8 f, 1957, nr l,s 9, 47 (anon), 2, s 43, 3, s 13 (anon), 4, s 8, 5, s 11, 6, s 7, 40, 7, s 10, 8, s 55, 9, s 10, 10,s 27, 11, s 34 f, 12, s 19,14, s 12, 24, s 57 f). – Ölets lov (Traktören, 1957, Sthlm, 4:o, nr 4, s 11–13). – Samling kring Rosenblom. 75 visor. Sthlm 1958. 4:o. 180 s. [= Rosenbloms visor 1–7 jämte Konserverad gröt, Lördagskväll i paradiset, Muntascher, Sodom och Gomorra samt Syförenings-boogie; separatutg se under Sånger.] [Ny uppl] 1974. 216 s. [Ny uppl 1982.] – Våra värsta folkhymner. Sthlm 1960. 4:o. 26 s. [Innehåller även sånger av Pim-Pim o H Steen.] – Svenskt visarkiv 1952–60 (Skrifter utg av Svenskt visarkiv, 2. Om visor och låtar. Studier tillägnade Sven Salén ..., Sthlm 1960, s 112 f). – Sovande greven, jungfrun och Du gamla du fria (DN 2.2.1960). - Skillingtryck ... Sthlm 1962. XII s. [Kommentarhäfte till S-B Taubes LP.] [Nya tr] 1962, 1963. – Om balladen i levande tradition (M Arnberg, Den medeltida balladen. En orientering o kommentar till Sveriges radios inspelningar, Sthlm 1962, s 68–86). – Vad vi inte fått höra. Om visor o ljudkulisser (Fönstret, 1962, Sthlm, 4:o, nr 5, s 10, 28). – Vi behöver en motrörelse mot den internationella musikindustrin (ibid, 6, s 17, 25). – Visorna från Nötö. Synpunkter kring ett inspelningsprojekt (Arv, 1965, s 81–102; även med omsl Meddelande från Svenskt visarkiv, 22). – Skandinaviska schlager över gränserna. Sthlm 1968 [duplic]. 4:o. (8) bl. – 29 nya Olrog-visor och Bergakungens land [omsl]. Sthlm 1970. 4:o. 48 s.

Utgivit: Burlesk. Våra fula och elaka visor i urval. Sthlm 1956. 87 s.

Redigerat: Spektrum. Ulrik Neumanns guitarr-undervisning. Melodi-del. Sthlm [1954]. 4:o. (16) s. (Tills med B Rapp o H Rosenberg.)

Översatt: T Egner: Klas Klättermus och de andra djuren i Hackebackeskogen, Sthlm 1954, 101 s (tills med H Norlén), [nya uppl] 1954, 1955, [ny uppl] 1957, 100 s, [nya uppl] Sthlm (tr i Polen) 1962, 1965, 1967, 1969, 1974, [ny uppl] Sthlm (tr i Norge) 1978, 93 s, [ny uppl] 1983, Folk och rövare i Kamomilla stad, Sthlm 1955, 98 s (d:o), [nya uppl] Sthlm (tr i Danmark) 1960, 1963, 1967, [nya uppl] Sthlm (tr i Polen) 1969, 1974 [ny uppl] Sthlm (tr i Norge) 1980, 138 s, [nya tr] 1983, 1985, dens o H G Wells, Tommy och elefanten, Sthlm (tr i Danmark) 1959, 59 s (d:o), dens, Karius och Baktus, Sthlm (även Hfors) (tr i Danmark) 1961, 41 s (d:o), [nya tr 1962, 1964, 1967,] 1972, [ny uppl] Sthlm (tr i Portugal) 1976, [nya tr] 1978, 1982, 1984, [ny uppl] Sthlm (tr i Danmark) 1987, Folk och rövare på Barnens Dag 1963, [Sthlm 1963,] 30 s; A Pr0ysen: Gumman som blev liten som en tesked, Sthlm 1956, 139 s, [2. uppl] 1957, 3. uppl 1958, 137 s, 4.-9. uppl 1959, 1965, 1967, 1968, 1968, 1969, 10. uppl 1970, 124 s, 11. uppl 1973, 12. uppl Sthlm (tr i Danmark) 1976, 122 s, 2. tr 1977, 3, tr. Sthlm 1984, 13. uppl 1988, Julkvällsvisa (Vi, 1957, Sthlm, 4:o, nr 51/52, s 24 f), Mera om gumman som blev liten som en tesked, Sthlm 1958, 135 s (tills med I Olrog), 2.-6. uppl 1967, 1968, 1968, 1969, 1973, 7. uppl Sthlm (tr i Danmark) 1976, 122 s, 2. tr 1977, 3. tr Sthlm 1984, 8. uppl 1991, 135 s, Mössens julafton, [Sthlm, tr] Oslo 1959 (utg 1961), (20) s (d:o), [2. uppl] 1961, 3. uppl Sthlm (även Hfors) 1966, (24) s ([omsl:] Klumpe Dumpebiblioteket, 17), [ny utg:] Mössens kalas, Sthlm (även Hfors) (tr i Polen) 1975, (22) s, Teskedsgummans födelsedag, Sthlm 1960, 132 s (d:o), 2.-8. uppl 1960, 1967, 1968, 1968, 1969, 1972, 1973. 9. uppl Sthlm (tr i Danmark) 1976, 119 s, 10. uppl Sthlm 1988, Boken om Gumman som blev liten som en tesked och andra sagor, en samlingsvolym, Sthlm 1966, 278 s [Gumman som blev liten som en tesked, Mera om gumman ... o Teskedsgummans födelsedag], 2. uppl Sthlm (även Hfors) (tr i Storbritannien) 1969, Teskedsgumman i sagoskogen, Sthlm 1968, 124 s (d:o), 2.-5. uppl 1968, 1969, 1970, 1973, 6. uppl 1983, 124 s, 7. uppl 1986, Göta Petter, sa teskedsgumman, Sthlm 1968, 4:o, (32) s, 2. uppl 1969, 3. uppl Sthlm (tr i Storbritannien) 1977, 32 s, 2. tr Sthlm (tr i Belgien) 1980, 3.-4. tr 1980, 1984, 4.-5. uppl Sthlm 1990, Teskedsgumman på camping, Sthlm (även Hfors) 1969, 119 s (tills m I Olrog), 2. uppl 1969, 3. uppl Sthlm (även Hfors) (tr i Danmark) 1976, 2. tr 1976, Här kommer jag, sa teskedsgumman, Sthlm (även Hfors) 1970, (32) s, 2. uppl 1987, Teskedsgumman flyger och far, Sthlm 1972, 107 s, 2. uppl 1972, [ny utg] 1980, 120 s, Teskedsgumman plockar bär, Sthlm 1989, (28) s (tills m I Olrog), Tcskedsgumman och älgen, Sthlm 1990, (28) s (d:o), Teskedsgumman och den gömda skatten, Sthlm 1991, (28) s (d:o). – Sånger (tr Sthlm): B Amdahl: Sunnanvindsval-sen, 1956, Tango för två, 1957, Maj med ros i håret, 1958, Tivoli-valsen, 1959, Dockan i Danmark, 1960, Scnor Manuel, 1961; N Clemenscn: Katinka, 1949; T Egner: Kapten Svarte Bill och andra visor, Sthlm 1957, 57 s (tills med H Norlén); C Hartmann: Leksaksbilen [1957, d:o]; A Preysen: Kökspolka och 7 andra ... visor, 1953; [De fem visorna] ([omsl:] En Fib-bok 120, Trast-sommar, roman, 1954), Visor kring ungarna och julen, 1954, Alf Preyscns bästa, 1957, Visor för lillebror, 1973 (tills med S Löwenhard); V Sand-beck: Den vackra visan, 1959 (tills med H Norlén), Ola Tvårading, 1959 (d:o), Dagdrivarvisan, 1959 (d:o), Penninggaloppen (d:o), 1959. 3 övers 1946 av pseud A. Lacarte, tillskrivna O, är av hans hustru Inga (medd av Bengt O).

Skivinspelningar: Balladen om herr Rosenbloms spelmän, Bullfest, Hoppa i byxorna, Konserverad gröt, Surpuppornas dans (Decca 78-v skivor), 1948, återutg på LP (Musica), 1974; Jag spelade som Orfeus (Visans vänner 35 år, LP insp 1969), 1972; En mycket upptagen doktor (Visans vänner 50 år, LP insp 1965), 1986; När jag sjunger i mitt badkar (ibid; tills med L "Pim Pim" Falk, H Norlén o B Sundblad).

Källor och litteratur

Källor o litt: Personalavd:s arkiv F 1:115, Sveriges Radios dokumentarkiv.

G Eliasson, Han gjorde visan till schlager (Estrad 1947, nr 12, s 9); B R Jonsson, nekr över O (SvD 14 febr 1972); H Norlén, Vi minns U P O (1986); S G Svenson, U P O i Uppsala (1982); Sv filmografi, 4–5 (1980-84); Södermanlands-Nerikes nation 1947–1961 (1962).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ulf Peder T Olrog, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7757, Svenskt biografiskt lexikon (art av Håkan Norlén), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7757
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ulf Peder T Olrog, urn:sbl:7757, Svenskt biografiskt lexikon (art av Håkan Norlén), hämtad 2024-04-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se