A G Cecilia (Cissi) Olsson

Född:1906-08-29 – Jakobs församling, Stockholms län
Död:1989-04-21 – Danderyds församling (Täby församling (AB-län), Stockholms län)

Dansare, Koreograf


Band 28 (1992-1994), sida 288.

Meriter

Olsson, Augusta Georgina Cecilia (Cissi), f 29 aug 1906 i Sthlm, Jak o Joh, d 21 april 1989 i Danderyd, Sth (enl db för Täby, Sth). Föräldrar: körsångaren Peter (Per) Adolf O o sekonddansösen Cecilia Anna Lovisa Hjort. Inskr vid K teaterns balettelevskola 12, premiärdansös vid K teatern 29–juni 48. Koreograf, iscensättare.

G 30 maj 1938(–57) i Sthlm, Engelbr, m köpmannen Sten Axel Åhrberg, f 25 okt 1910 där, Jak, son till grosshandlaren Axel Gustaf A o Vera Buckley.

Biografi

Cissi O tillhörde en familj som i tre generationer var dansare vid K teatern. Hennes mormor var figurantska där och modern sekonddansös. O:s syster Dagmar Olsson gick även hon igenom balettelevskolan men ägnade sig senare åt talscenen, operetten och revyn. O utbildades för Gunhild Rosén och Valborg Franchi vid K teaterns balettelevskola. Hon passerade graderna premiärelev och figurantska och utnämndes direkt till premiärdansös, utan att först ha varit sekonddansös.

Redan som barn uppträdde O som Dockan i Barnens juldröm. De första större rollerna var Rosetta i Pulcinella (koreografi Léonide Massine), Lady Florence Morton och Kometen i Tycho Brahes dröm (koreografi Jan Cieplinski) samt Svanhilda i Coppelia (iscensättn Cieplinski) som 1929 blev hennes genombrott och renderade henne premiärdansöstiteln. – O studerade för den ryska balettpedagogen Mathilde Kschessinska i Paris och deltog också i en internationell danstävling i Warszawa 1933. I Max Reinhardts uppsättning (repris 1931) av operetten Orfeus i underjorden på K teatern spelade och sjöng hon Cupidos roll vilket föranledde Reinhardt att engagera henne för ett gästspel i rollen i Berlin.

O tillhörde de mera markanta profilerna i K teaterns balett under 1930- och 40-talen. Baletten hade under denna period inte samma numerär och konstnärliga nivå som senare, mycket beroende på operachefernas ointresse och, inte minst, en rad medelmåttiga balettmästare. Till de ledande krafterna hörde dock O. Hon hade en påtaglig dramatisk utstrålning, ett lidelsefullt temperament och en mörk sydländsk skönhet, allt präglat av hennes energi och starka personliga engagemang i de uppgifter hon anförtroddes. Det var också i karaktärsfacket, mindre i rent lyriska uppgifter som hon hade sina största framgångar.

Ledande uppgifter i O:s balettrepertoar var bl a Haglet och Axet i Årstiderna (1930, efter Marius Petipa), Blå bergets dotter i Månstrålen (1935, koreografi Carina Ari), första statyn i Orfeus i sta'n (1938, handlingen uppbyggd kring Carl Milles' Orfeus-staty utanför Konserthuset i Sthlm och i koreografi av Julian Algo), Natten i Natten på Blåkulla (1938, koreografi Svend-Åge Larsen), Bruden i Sån't händer (1940, koreografi George Gé), solouppgift i Hollywood Rhythms (1944, koreografi Gé) och Bagala i Lualaba (1944 koreografi Gé) – de båda sistnämnda kanske höjdpunkten i hennes danskarriär – och Krögerskan i Johannesnatten (1948, koreografi Gé). Dessutom medverkade O i ledande uppgifter i de talrika divertissemang som gavs mellan baletterna samt i operor och operetter. När Anders de Wahl 1933 gästspelade som Per Gynt på K teatern dansade O Anitras dans.

I slutet av 1940-talet och början av 50-talet debuterade O med obestridlig framgång som koreograf och iscensättare på Drottningholms slottsteater och på K teatern. Hon introducerade på Drottningholmsteatern den s k stilbaletten. Redan 1945 gjorde hon ett försök med den koreografiska kompositionen La Bayadère amoreuse och 1949 iscensatte hon där andra akten av baletten Giselle, efter Alexandre Volinines bearbetning av originalkoreografin; det var första gången Giselle dansades sedan premiären på K teatern 1845. Denna uppsättning följdes 1949 av delar av Campras balettpantomim L'Europe galante på samma scen, vidare Svenska folkdanser ur skådespelet Birger Jarl av G F Gyllenborg (bd 17) till musik av Francesco Uttini; Birger Jarl innehöll en rekonstruktion av några av de äldsta danser som upptecknats i Sverige och framfördes i samarbete med Folkdansens vänner. O iscensatte även ett balettdivertissemang i 1700-talsstil. 1952 satte hon på K teatern upp Fokins balett Paganini till musik av Rachmaninov. 1954 följde på Drottningholmsteatern Pantalones misslyckade kärleksäfventyr, en pantomimisk commedia dell'arte-fantasi till musik av Domenico Scarlatti, byggd på Flaminio Scalas Teatro delle Favole Rappresentative Anno 1611, allt med medlemmar av K teaterns balett.

O kom vidare med uppslaget till och utarbetade tillsammans med Gösta Knutsson (bd 21) librettot till Erland v Kochs Pelle Svanslös, som uppfördes på Stora teatern i Gbg (1947) och därefter på K teatern (1948, ny version 1988 på Operans Rotunda).

Sedan O lämnat den aktiva karriären som dansös och koreograf drev hon några år en balettskola i Helsingborg men flyttade sedan till Täby där hon också undervisade i dans, bl a pensionärer.

Författare

Bertil Hagman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: K teatern. Repertoar 1773–1973 (Skrifter från Operan, 1, 1974); Operan 200 år (1973); K Rootzén, Den sv baletten (1945); M Skeaping o A G Ståhle, Balett på stockholmsoperan (1979); SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A G Cecilia (Cissi) Olsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7773, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hagman), hämtad 2019-05-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7773
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A G Cecilia (Cissi) Olsson, urn:sbl:7773, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hagman), hämtad 2019-05-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se