Johan E Olsson

Född:1865-09-04 – Ovanåkers församling, Gävleborgs län
Död:1944-03-13 – Ovanåkers församling, Gävleborgs län

Fotograf, Skulptör, Konstnär


Band 28 (1992-1994), sida 312.

Meriter

Olsson, Johan Erik, "Lim-Johan", f 4 sept 1865 i Ovanåker, Gävl, d 13 mars 1944 där. Föräldrar: nybyggaren Olof O o Karin Jonsdtr. Konstnär, träskulptör, fotograf.  Ogift.

Biografi

Johan O tjänade som ung sitt uppehälle som dagkarl, flottare och laggkärlsmakare. Han började tidigt slöjda och skära i trä; några rikt skulpterade pigtittare, gungstolar och bemålade, liggande hundar finns bevarade. I samband med scharlakansfeber och en olycklig kärlekshistoria blev O vid 24 års ålder folkskygg och grubblande. Hans sinnessjukdom ledde till att han vid arvsskiftet efter modern blev kyrkobokskriven som "mindre vetande" och senare omyndigförklarad. Hånad av sin omgivning såsom ett stammande byoriginal kom Lim-Johan  namnet kom efter släktorten Lima  att söka den avvikandes självvalda isolering. Han stängde in sig i ladugårdskammaren och låste sin dörr för att få vara ensam med sina bilder och sin dagdröm om en tillvaro utan långa dagsverken och oförstående pekfingerhån. 18991901 målade O sin äldsta bevarade tavla, Älg och gråhund, och två andra stora målningar som hans jaktintresse inspirerade till.

O:s sinnessjukdom tilltog, och 190112 var han intagen på Uppsala hospital. Efter hemkomsten till Ovanåker byggde han en liten stuga i byn Kyan, där han bodde till sin död. Han arbetade tidvis som fotograf, tog gruppbilder och dokumenterade i bild även traktens arbetsliv» Sin mesta tid ägnade O dock åt måleriet. Nu tillkom resten av den samlade produktion som finns bevarad: 28 målningar, av vilka fyra är målade på båda sidorna av de enkla kartongerna.

"Söndagsmålare" och "Hjärtats målare" var två epitet som skapades i seklets början för att beskriva genuina, äktnaiva konstnärer som tullnären Rousseau och städerskan Séraphine. I sina bilder förverkligar O en söndagsvärld, där friden härskar i ett arkadiskt parklandskap. Alla människor är helglediga och finklädda, sitter framför ett tornprytt tvåvåningsslott och konverserar eller ägnar sig åt mete vid åmynningen. Där har en röd kolbåt lagt till vid stranden, som domineras av en vårfräken som växt upp till en cypress och en rödklöver som blivit ett jättelikt skuggivande träd. Som bildskapare är O begåvad och medveten om den ordning i konsten som brukar kallas komposition, men han visar samtidigt den naives suveräna oberoende av konstens andra stilregler och perspektivlagar. Duvan har samma värde som gumman som matar den, och de är följaktligen lika stora. Höhässjorna är lika stora var de än befinner sig i bildrummet. Färgen läggs på pappskivorna oblandad ur färghandlarens burkar, och det är först genom talrika övermålningar och ändringar som den ibland får en sällsam koloristisk lyster.

För äktnaiva konstnärer hör liv och verk oupplösligt samman. O:s hårda levnadsöde och hans konst är fast hoptvinnade, vilket kanske kan förklara varför varken hans biograf Hans Lidman (bd 22) eller andra tolkare framhållit mer av det kulturarv som är en medfödd del av O:s konst. Från skogsbyn Mackskalen kom O till mer bebyggda trakter i Ovanåker, en rik och välbärgad bygd med storvulna träslott och festmålade salar. Att han sett och tagit intryck av denna troskyldiga folkkonst med dess naiva inslag  framför allt av bygdemålaren Jonas Hertman  torde vara klart.

Särlingen O:s konstnärliga kvarlåtenskap  sedan merparten i hans stuga blivit bortkörd och bränd  såldes efter hans död vid en auktion i Kyan i juli 1944. Priserna för målningarna låg mellan 2 och 10 kr per styck. Upptäckten av ett konstnärligt värde i O:s produktion kan dateras till sommaren 1947, då Philibert Humbla (bd 19) var på besök i Edsbyn och råkade få se Ångbåt vid åmynning. Humbla anmodade Lidman att söka samla O:s verk och göra en utställning. En enkel sådan kom till stånd i Ovanåker i mars 1948 men mottogs med skratt och hån, tills Humbla kom och höll ett medryckande föredrag. I jan 1949 kom det nationella genombrottet då Gustaf Näsström (bd 27) ordnade en minnesutställning i Stockholms-Tidningens utställningslokal vid Stureplan. Utställningen blev en stor framgång och besöktes av mer än 30 000 personer. Andra uppmärksammade utställningar följde, bl a på Gewerbehaus i Basel 1961, Sveagalleriet i Sthlm 1962 och 1966, Gävle museum 1968, Jönköpings museum 1971 och Moderna museet i Sthlm 1978.  O har kommit att tillhöra de mer uppmärksammade i den europeiska naiva konsten, och han har i litteraturen om denna annorlunda bildvärld tilldelats en viktig roll.

Författare

Nils-Göran Hökby



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: O Bihalji-Merin, Das naive Bild der Welt (1959); dens, Naivt måleri (1964); T Dahl, Om identitet, eller Det livsviktiga spörsmålet (OoB 1969); H Lidman, Skärvor ur ett sprucket kärl (OoB 1960); dens, Nådasmulor (1968); dens, Lim-Johan, ett levnadsöde (1971); dens o P Humbla, Lim-Johan (Hälsingerunor 1948); R Söderberg, Den sv konsten under 1900-talet (1970).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan E Olsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7781, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils-Göran Hökby), hämtad 2018-12-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7781
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan E Olsson, urn:sbl:7781, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils-Göran Hökby), hämtad 2018-12-13.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se