Johan (John) Ongman

Född:1844-11-15 – Ovikens församling, Jämtlands län (enl fb för Myssjö,Jämtl.)
Död:1931-02-28 – Örebro Olaus Petri församling, Örebro län

Baptistpredikant


Band 28 (1992-1994), sida 350.

Meriter

Ongman (tidigare Ångman), Johan (John), f 15 nov 1844 i Oviken, Jämtl (enl fb för Myssjö, Jämtl), d 28 febr 1931 i Örebro, Olaus Petri. Föräldrar: fältjägaren Nils Ersson Sköld o Laurentia Maria Johansdtr Stéen. Dräng 55–58, indelt soldat (med namnet Ångman) vid Bergs kompani av Jämtlands fältjägarkår 20 febr 63–25 juni 68, evangelist hos Sundsvalls missionsfören 66, emigrerade till USA 68, grovarb där 68–69, pastor o förest för baptistförs i Red Wing, Minnesota, 25 nov 68, predikant på heltid o missionär hos The American Baptist Home Mission Society i Isanty, Anoka, Kanabec o Chicago counties, Minnesota, 69, pastor i 1:a sv baptistförs i St. Paul, Minnesota, 18 aug 73–75, förs:förest där 81–85 o 14 nov 86–90, pastor i 1:a sv baptistförs i Chicago 18 maj 75–81, förs:förest där mars 85–nov 86, studerade vid Baptist Union Theological Seminary of Chicago 75–77, en av initiativtagarna till sv-amerikanska baptistsamf 79, lär i pastoralteologi vid The Swedish American Bible Seminary i St. Paul 84–85, förs:förest i Örebro 1:a baptistförs (Betel) juli (tilltr 30 okt) 90–30 aug 97, initiativtagare till o ordf i Örebro in- o utländska missionsfören (senare Örebro missionsfören, ÖMF, o Örebromissionen, ÖM) 4 dec 91 (Ahlbäck), förest för baptistförs Filadelfia i Örebro 27 aug 97–27 sept 18, för Örebro missionsskola 15 sept 08, led av styr för Sällsk Sv baptistmissionen 14–24.

G 1) 28 dec 1865 i Myssjö m Christina Andersdtr, f 6 febr 1833 i Hackas, Jämtl, d 5 sept 1871 i Anoka, Minnesota, USA, dtr till lantbrukaren Anders Andersson o Ingeborg Jönsdtr; 2) 7 sept 1872 i USA m Vilhelmina (Mimmi) Eriksson, f 8 jan 1851 i Svanshals, Ög, d 1 okt 1892 i Örebro, dtr till rättaren o baptistpredikanten Erik Johan (John) E o Anna Greta Johansdtr; 3) 3 sept 1894 i S:t Lars, Ög, m Johanna (Hanna) Holmgren, f 7 april 1868 i Hallsberg, Ör, d 4 mars 1958 i Örebro, Olaus Petri, dtr till fabrikören o baptistpredikanten Julius Nikanor H o Johanna Kindvall.

Biografi

O.s föräldrahem var präglat av lågkyrklig kyrkokristendom. En baptistisk väckelse fanns under mitten av 1850-talet i Jämtland och en förening bildades i Myssjö. I mars 1864 blev O troendedöpt i Storsjön. Den andliga upplevelsen tolkade han som ett "andedop" och som en kallelse att bli predikant. I samband med nödåret 1867–68 emigrerade O till USA. Han försörjde sig där först som grovarbetare och blev samtidigt föreståndare för en nybildad baptistförsamling. Vid de sv baptisternas årskonferens i Minnesota 1869 utsågs han till baptistmissionär bland skandinaviska nybyggare. Han genomgick Alexis Edgrens (bd 12) sv utbildning vid baptistseminariet i Chicago och var under de livliga immigrationsåren omväxlande föreståndare för de expanderande svenskspråkiga baptistförsamlingarna i Chicago och i St. Paul. I USA:s svenskbygder räknas O som en av baptismens mest framgångsrika banbrytare. Teologiskt tog han intryck av den förkunnelse som drevs av massevangelisten D L Moody i Chicago, helgelseförkunnaren A J Gordon och missionsledaren A B Simpson, som O på nära håll följde, samt av väckelsepredikanten C G Finneys skrifter.

Vid ett besök i Sverige 1889 kom O att besöka Örebro och medverka i baptistförsamlingens möten. Församlingslivet var influerat av Axel Kihlstedts (bd 21) helgelselära, och O:s förkunnelse uppskattades. När föreståndarbefattningen där blev ledig föll valet på O, som antog kallelsen och återflyttade till Sverige. Med sin erfarenhet från USA införde han nya verksamhetsformer; bl a anordnades 1891 en s k uppbyggelsekonferens med inte blott gudstjänster på programmet utan också föredrag och diskussioner i teologiska ämnen. De allianspräglade konferenserna under O:s ledning kom i hög grad att påverka den utveckling som den av honom ledda frikyrkorörelsen fick.

En grundtanke hos O var att förena väckelsearbetet med regelrätt undervisning. Inom närkedistriktet av Sv baptistsamfundet (SB) grundade han en bibelskola som stod öppen för både manliga och kvinnliga deltagare. Efter den andra årskursen önskade tolv av eleverna gå ut som lekmannapredikanter, "evangelister". Som basorganisation för dem utnyttjade O Örebro in- och utländska missionsförening. Denna hade konstituerats 1891 för att stödja en baptistmissionär bland romerska katoliker i Paris. Genom O:s agerande aktualiserades frågan om kvinnliga predikanter vid SB:s årskonferens. Samfundets ledning tog vid upprepade tillfällen ställning mot nyordningen, medan O menade att var och en, man eller kvinna, som mottagit "andedopet" därigenom fått gudomlig fullmakt att förkunna evangelium. Däremot avvisade han tanken på kvinnliga pastorer och församlingsföreståndare. Vid ett allmänt predikantmöte i Sthlm 1896 kom frågan om "Ongmans flickor" till avgörande. O:s linje avvisades. I hans församling konstaterades samtidigt att meningsskiljaktigheter om verksamhetens art förelåg på en rad punkter. I detta läge begärde 1897 ett hundratal av O:s meningsfränder sitt utträde ur Örebro baptistförsamling. En ny församling, Filadelfia, konstituerades och O kallades omedelbart till dess föreståndare. Församlingen begärde och beviljades sedermera inträde i närkedistriktet av SB, där den, i frihet mot SB, drev sin egen linje. Den tidigare bildade Örebro missionsförening (ÖMF) fick sin tyngdpunkt i den nya församlingen.

Under inflytande från händelser i Wales och Los Angeles förekom i O:s nya församling med början hösten 1905 en väckelse med tungomålstalande och det i Sverige tidigare okända "andedopet". Församlingen expanderade kraftigt under den "nya rörelsen", från omkring 1914 kallad sv "pingstväckelse". Genom sin förankring i O:s församling i Örebro och i några baptistförsamlingar i Sthlm, aktiv mission av de av O utbildade evangelisterna och O:s flitiga medverkan i baptistiska tidskrifter blev den sv pingstväckelsen redan från början så gott som helt baptistisk.

Inom det av O ledda ÖMF grundades 1908 på hans initiativ Örebro missionsskola som samskola under hans ledning. Som skolans uppgift såg han att utbilda inte blott predikanter utan även missionärer. Undervisningen var ambitiöst upplagd med studier bl a i Bibelns grundspråk. På O:s initiativ utsände Filadelfiaförsamlingen egna missionärer, i början till helt obruten missionsmark och utan andra ekonomiska garantier än att församlingen skulle "se Gud i händerna". På O:s förslag beslöt också ÖMF 1917 att påbörja egen yttre mission, vilken O kom att leda och till vilken Örebro Filadelfiaförsamlings mission sedermera överläts.

Den verksamhet som O etablerade i Örebro fick under 1910-talets senare hälft en sådan omfattning att han fann det nödvändigt att begränsa sina engagemang. Från 1918 ägnade han sig huvudsakligen åt sina missionsledande och pedagogiska uppgifter.

Hela livet betraktade O sig som "reguljär baptist" och drev den klassiska baptismens kongregationalism. När pingstväckelsen gick fram inom SB under 1900-talets första decennium valde han – till skillnad från kretsarna kring den yngre Lewi Pethrus – att med kritisk solidaritet stanna kvar inom SB. Han ogillade dess disciplinära metoder mot Pethrus och sökte under 1910-talets senare år förgäves få denne och den fria pingstväckelsen att återvända till SB; O:s ansträngningar fick snarast motsatt effekt. Utvecklingen ledde till att såväl sv pingstväckelse som SB kom att få två centra, där O var den obestridde ledaren för den pingstvänliga "örebroriktningen" inom SB; härigenom fick SB vad som kallats en "organisatorisk dualism".

I sin pastoralteologiska praxis stod O i beroende av sina lärofäder. Han bidrog påtagligt till ett angloamerikanskt inflytande i sv frikyrkorörelse under 1900-talet. O:s särlinje inom SB konstituerades, förutom genom hävdandet av församlingens suveränitet inom samfundet, av hans krav på ett karismatiskt "andedop", hans markerat apokalyptiskt-eskatologiska förkunnelse och syndfrihetslära, intresse för övernaturlig helbrägdagörelse, utpräglade biblicism samt tillskyndan av kvinnor som förkunnare. O hade också ett stort intresse för bibelkronologi och räknade fram årtalet 1897 och därefter 1934 som den tidpunkt då förberedelseverket för Kristi återkomst skulle vara avslutat. I bibelteologin företrädde han amerikansk biblicism och i predestinationsläran markerad kalvinism.

Efter O:s död blev samexistensen inom SB ifrågasatt. "Örebrobaptismen" bröt 1936 med SB, "dualismen" upphörde, och ÖMF kom att utvecklas till ett självständigt frikyrkosamfund.

Ofta klädd i kalott och med en schal om axlarna var O med sin resliga gestalt, sitt patriarkaliska helskägg och sin starka, klangfulla röst en imposant gestalt i sv kristenhet. Han var en praktiskt orienterad, initiativrik och viljestark individualist, som i det andliga kriget "ville ha sin egen kanon att skjuta med" (Lernberg 1945). Med sitt ringa sinne för sv demokratisk praxis kunde han dock betraktas som självrådig. Genom att han med målmedvetenhet och stark missionsiver från egna skolor sände ut församlingsoberoende evangelister till nya platser, kontinuerligt och effektivt spred sitt budskap via egna kanaler, bokförlag och tidningar och anordnade samfunds- och församlingsövergripande möten med stort deltagande från när och fjärran blev Ors linje snabbt mönsterbildande runt om i landet. Örebro fick därigenom ställning som ett sv frikyrkocentrum och O ett inflytande långt utanför det sammanhang där han verkade. – Vid Kövra baptistkapell i Myssjö uppfördes 1955 ett monument till minne av O:s gärning.

Författare

Oloph Bexell



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

O:s papper (bla korrespondens, självbiogr anteckn:ar, ms) i Örebro missionsfören:s arkiv, Folkrörelsearkivet i Örebro. Ms o brev m m även hos TK Ove Gustafsson, Uppsala. – Brev från O i RA (till L Pethrus), Betelseminariets arkiv (bla till B Modén), Sthlm, o i Archives of Baptist General Conference (till J O Backlund, G A Hagstrom o J E Klingberg), Bethel Theological Seminary, St. Paul, USA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Väckelse- och lofsånger. Samlade, öfvers o bearb. Örebro 1890. 32 s. [35 nr.] 2. tillökta uppl 1891. 64 s. [68 nr.] 3. uppl 1892. [Supplement:] ... N:ris 69-98. 1893. 31 s. [Båda tills i omsl med titel:] ... 98 sånger, 3. uppl 1893. 4. uppl 1899. 94 s. – Dopets betydelse eller ett försök att utjemna klyftan mellan barndöparne och baptisterna. Örebro 1891. 23 s. 2. uppl 1903. 29 s. – kvinnans rätt att förkunna evangelium. Askersund 1896. 32 s. [Ny uppl] Örebro 1901. 35 s. – Kristlig offervillighet eller Det fördärfbring-ande festväsendet. Örebro 1900. 24 s. – Ungdomen och lefnadskallet. Föredr vid Sveriges andra allm kristliga ungdomskonferens i Stockholm. Upsala 1901. 31 s. 2. uppl: ... levnadskallet. [Omsl.] Örebro 1924. 24 s. – [Predikantens böcker (enkätsvar)] (Betlehem, kristlig kalender, årg 20, för 1906, Sthlm 1905, s 142). – Bibelns enhetlighet. Föreläsning. Örebro 1906. 16 s. – Finnes det frälsning efter döden? [Rubr.] Örebro 1908. 16 s. [Ny utg] 1926. [Omsl.] – Guds församling. Tvenne föreläsningar. Örebro 1909. 29 s. – Varningsrop i affallstider. Några af tidens villfarelser framstälda i biblisk belysning. Örebro 1910. 62 s. – Blod och eld. Örebro 1911. 28 s. – Kortfattad framställning av Bibelns grundsanningar. Örebro 1911. 63 s. [Ny uppl] 1916. 2.[!]–3. uppl 1921, 1928. – Församlingsläraren och hans kall. Örebro 1915. Supplement ... [Rubr.] 1926. 4 s. [Ny uppl] 1929. 58 s. – Herren kommer. Profetiornas uppfyllelse. Örebro 1915. 38 s. 2.-3. uppl 1916, 1917. – Kortfattad framställning av förutsättningarna för en sund bibeltolkning och försoningen genom Jesus Kristus i Skriftens ljus. Örebro 1920. 32 s. – Dopet i den Helige Ande. Örebro 1921. 30 s. – De sju inseglen (På helig mark, predikningar vid konferensen i Filadelfiakyrkan, Örebro i sept. 1929, Örebro 1929, s 13-23). – Samlade skrifter. D 1–2, 3. Örebro 1931, 1934.252 s, 1 portr, s 256-474, 1 portr; s 482-770, 1 portr. –  Uppståndelselivet. Predikan (Ande och liv, årg. 6, 1947, Örebro, nr 6, s 13 f, 18–21). – Bidrag i bl a: Wecko-posten, folktidn för befrämjande af kristlig upplysn o frihet, från 1870-talet, Sthlm, fol, Nya wecko-posten, 1889: 20/3, 19/4, 18/9, 1890: 19/2, 6/8, 1/10, 20/11, 10/12, Chicago, fol, Baneret, vec-kotidn för sanning o frihet, 1889: nr 41, 49, 1890: 1, 7, 9, 12, 24–25, 39, 1891: 3-11, 13, 17–19, 22, 25, 37, 43, 1892: 18, 20–21, 31, 36, Sthlm, fol (från 1889: 42 "medarb"), Evangelisten, uppbyggelse-, missions- o ungdomstidn, 1899(provnr)–1902, Örebro, fol, Svenska tribunen, tidn för andlig väckelse o mission, 1906–24, Örebro, fol, o forts: ... illustr familjjournal, 4:o, Evangelisten, kalender för uppbyggelse o mission, 1918–19, 1921–25, 1927, 1929, Örebro, Missionsbaneret, organ för Örebro missionsfören, 1920: 33, 1921:1, 1922: 22, 28, 40, 48, 1923: 34, 1924: 4, 1925: 16, 1926: 15 o 1967: 14, Örebro, fol; vidare Nerikes-tidningen, 1920, Örebro, 12/11 (Några minnen och en jämförelse mellan förr och nu).

Källor och litteratur

Källor o titt: Prot o brev från O i ÖMF.s arkiv, Folkrörelsearkivet i Örebro.

L Ahlbäck, När bildades Örebromissionen? ... (Tro o liv 1992); K Andersson, Kungsfuran o monumentet. Minnesbilder från pastor J 0:s hembygd (Evangelisthälsn 1955); J O Backlund, Swedish Baptists in America. A History (1933); [sign] B. E., Pastor J O in memoriam (Nerikes Tidn 2 mars 1931); A B[er]g[ma]n, Pastor J O. Några minnesbilder (Sommarhälsn 1931, utg av ÖMF); Betelsem 100 år (1966); J Boström, J 0:s amerikanska år (Evangelisten 1952); E Briem, Den moderna pingströrelsen (1924); B Eriksson, Baptistförs Filadelfia, Örebro, 40 år 1897–1937 (1937); L Eriksson, Tre jämtlandssöner (Evangelisten 1948); dens, J O: s sångbok (Missions-Baneret 1967, nr 14); A G Hall, Sv baptisternas hist i Förenta Staterna 1852–1899 (1900); W Hammar, Ett halvsekelminne. Kort historik öfver första baptistförs:s i Örebro 50-åriga tillvaro (1940); [A Hultling,] Filadelfiaförs:s i Örebro tjugufem-årsber åren 1897–1922 (1922); I dina fäders ställe skola dina söner träda. Med Örebro l:a baptist-förs genom ett sekel, 1854–1954, ed A Leander (1954); O Ingwall, PastorJ O in memoriam (Wecko-Posten 1931, nr 11); E Jansson, Rev J O (Luz-nas-trevas. Orgäo da Convencäo Batista Rio-Grandese, 1937); J O (Baneret 1889, nr 42); Q O död]. Missions-baneret 1931, nr 10 o 11); D Lagergren, Framgångstid med dubbla förtecken. Sv Baptistsamf åren 1914–1932 (1989); A E Lemberg, Pastor J O:s litterära testamente (Nerikes Tidn 5 jan 1932); dens, Ett sekelminne. 100 år sedan pastor J O föddes (Nerikes alleh 6 okt 1945); I Linden, Biblicism, apokalyptik, utopi. Adventismens hist utveckl i USA samt dess sv utveckl till omkr 1939 (1971); dens, Apokalyptik. Fem seklers syn på de yttersta tingen (1980); C G Lundin, J O (Wecko-Posten 1931, nr 11); K A Lundin,} O som predikant (Evangelisten 1934); [C T Lundström o J Magnusson,] Skördemän o skördefält. Några uppg om Örebro missionsfören:s hist o arbete (1925); J Magnusson, J O, en levnadsteckn (1932); dens, Den ringa begynnelsens dag (Evangelisthälsn 1936); dens, Några drag ur J 0:s barn- o ungdomstid (Missionshälsn från Jämtland 1939); dens, J O. Några erinringar till hundraårsminnet av hans födelse (Sv Morgonbl 27 okt 1945); dens, J O o "Örebromissionen" (Sv missionstidskr 1945); dens, O-minnen (Evangelisten 1955); dens, Under Guds ledn. Örebro mis-sionsförems framträdande o verksamhet (1957); S Nilsson, Uppbrott. Baptistförs Filadelfia, Örebro, 1897-1972 (1972); N J Nordström, J O (Betle-hem. Kristlig kal 1931); dens.J O (Sv folkrörelser, 2, 1937); Och Herren verkade ... [Till hundraårsminnet av pastor J 0:s födelse ...] (1945); A Olson, A Centenary History As Related to the Baptist Conference of America ... 1852–1952 (1952); O-minnen. Personliga minnen från pastor J Ois liv o verksamhet av ett 25-tal förf (1939); P Ongman, Väckelsepredikant o församlingslär, J O (Min pastor. Personliga anteckn:ar ed P Wange o G Friden, 1950); dens o C Andin, I den elfte timmen. Överblick av Örebro missionsför-en:s evangelistverksamhet (1917); R Ragné, Då O i eländig släde kom till nybyggarna (Missions-baneret 15 maj 1958); R Redelius, Episkopatets ställ n till de sociala o religiösa rörelserna i Närke under 1800-talets senare hälft. En kyrkohist studie (1942); P Rydén, Sv baptisternas i Minnesota hist från 1850-talet till 1918 (1918); E Schmidt, Sv baptisternas i Amerika teol sem 1871–1921 (1921); W Skoglund [J O] (Sv Standaret 10 mars 1931); S Sollerman, När männen kring O tog vid (Missions-baneret 1967, nr 14); A Sundstedt, Pingstväckelsen – dess uppkomst o första ut-veckl:skede (1969); J A Swedberg, V Liljeberg, P Holst, A Söderberg, H Danielson o N J Nordström, O-minnen, 1–6 (Wecko-Posten 1931, nr 10); R Swedberg, J O o Örebromissionen (Betlehem. Kristlig kal 1945); G E Söderholm, Den sv pingstväckelsens hist 1907–1927, 1–2 (1927–28); G Westin, Den kristna friförs i Norden. Frikyrklighetens uppkomst o utveckl (1958); dens, Sv baptistsamf 1887–1914. Den baptistiska organisationsdualismens uppkomst (1965); E Wären-stam, Till pastor O:s minne (Wecko-Posten 1931, nr 11); dens, En trons hövding (1945); Örebro Missionsskola 75 år, 1908–1983. Minnesskr ... (1983).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (John) Ongman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7798, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oloph Bexell), hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7798
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (John) Ongman, urn:sbl:7798, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oloph Bexell), hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se