Meriter

Osvald, Karl Hugo, f 21 nov 1892 i Gbg, Masth, d 2 nov 1970 i Knivsta, Sth. Föräldrar: sjökaptenen Karl Olsson o Hulda Charlotta Börjesson. Studentex vid Gbgs h reallärov 6 juni 12, inskr vid UU 11 sept 12, vik botanist vid Sv mosskulturfören, Jönköping, periodvis 15–19, FK vid UU 29 maj 18, avd:förest vid Sveriges allm lantbrukssällsk, Sthlm, 1 jan 20–30 sept 24, FL 29 maj 20, disp 22 maj 23, FD 31 maj 23, doc i växtbiologi 1 okt 24, allt vid UU, lär i torvgeologi vid Lantmäteriundervisn:s kulturtekn kurs 25 o 26, tf förest för o sekr hos Sv mosskulturfören 1 juli 25, förest o sekr där 1 juli 27–34, led av styr för Sv mosskulturfören 27–35, prof i växtodl:lära vid Lantbrukshögsk 21 dec 33–30 juni 59, v ordf i Sv naturskyddsfören 35, ordf där 47–53, ordf i Sveriges allm lantbrukstjänstemannaförb 41–45, i styr för Uppsala läns folkhögsk å Wik 43, led av Uppsala läns landsting 43–54, av styr för Statens växtskyddsanstalt 45, av FK 48–63 (led av FK:s allm beredn:utsk 50–51, av KU 52, ordf i tredje lagutsk 53–62, led av talmanskonferensen 61–62), led av 1949 års växtskyddsutredn mars 49–nov 51, expert i komm ang bakteriologisk krigföring febr 51–nov 52, ordf i Sveriges världsfederalister 55–66, i samf Sverige–Israel 58–68, led av Nord rådet 59–63, ensamutredare i Emåutredn sept 59–mars 65, statsrevisor 60–61, led av 1960 års utredn ang bl a förläggn av vissa jordbruksinst:er mars 60–okt 64, ordf i Minerva 60–67, i Internat meteorolog inst vid StU 61–66. – LLA 40, LVS 54.

G 1) 7 maj 1921 i Gbg, Annedal, m Agnes Almstrand, f 7 juni 1900 där, Domk, d 7 sept 1955 i Uppsala, Helga Tref, dtr till advokaten Henrik A o Klara Heyman; 2) 29 sept 1956 i Hörsholm, Danmark, m inredningskonsulenten Lise Berggreen, f 30 okt 1916 i Khvn, S:t Johannes, dtr till försäkringsdirektören Johannes Albrecht August B o Christiane Sophie Larsen.

Biografi

Hugo O tillhörde den grupp av unga fältinriktade botaniker som under 1900-talets första decennier lärdes upp av Rutger Sernander, legendarisk professor i växtbiologi i Uppsala. Sernander inriktade sin entusiastiska lärjungeskara på mångfasetterade studier i den sv naturen. För O:s del kom det vetenskapliga intresset att fokuseras på mossarnas och myrarnas uppkomst och olika utvecklingsfaser. En befattning som botanist vid Sv mosskulturföreningen gav honom inte bara ekonomiska möjligheter till forskning utan också värdefullt material. Metodologiskt kom han att ansluta sig till de mer vetenskapligt avancerade synsätt som inom Sernanders seminarium företräddes av i första hand Thore Fries (bd 16) och G Einar Du Rietz (bd 11). O:s gradualavhandling om Komosses vegetation (1923) har fått ställning av en milstolpe i den sv växtsociologins utveckling. Arbetet gjorde honom också med ens internationellt känd och respekterad. Intresset för mossforskning behöll han livet ut; hans sista publicerade verk gällde Amerikas mossar och vid sin bortgång var han sysselsatt med ett stort arbete om världens mossar.

Som föreståndare för Sv mosskulturföreningen fick O engagera sig i frågor kring myrjordarnas användning och lämplighet för växtodling. En period som chef för den vetenskapliga avdelningen vid Sveriges allmänna lantbrukssällskaps jordbruksbyrå gav honom erfarenhet av växtodlingsspörsmål även på fastmarksjordar, särskilt vallodling. O var således väl meriterad både som forskare och praktisk jordbrukare när han 1933 blev den förste innehavaren av en professur i växtodlingslära vid den nyorganiserade lantbrukshögskolan. Vid uppbyggnaden av sin institution gjorde han betydande insatser, på både undervisningens och forskningens områden. Ett särskilt intresse ägnade han potatisens systematik, odlingshistoria och odlingsproblem liksom även vallväxternas roll i den sv växtodlingen. Ogräsbekämpning var ett annat prioriterat område. Experiment för att pröva värdet av kemiska substanser i kampen mot ogräs påbörjades 1935. Under andra världskrigets försörjningskris drev O ett uppmärksammat men föga framgångsrikt projekt som gick ut på att utvinna råkautschuk genom odling av koksaghys, en gummihaltig maskrosart.

O:s vetenskapliga produktion blev utomordentligt rik och mångfasetterad, även om tyngdpunkten var förlagd till studiet av torvmarkernas botanik och geologi. Genom att öppna nya växtbiologiska fält stimulerade han till vidare forskningar, stundom också till kritiska efterundersökningar. Eleverna uppmuntrades till givande specialundersökningar och O grundade vid sin institution en särskild skriftserie (Växtodling) för publicering av resultaten. Hans botaniska, växtbiologiska och ekologiska kunskaper blev mycket omfattande och av Sernanders lärjungar var O troligen den som kunde uppvisa det bredaste registret.

Efter några år som landstingsman i hemlänet placerades O av folkpartiet som ledamot av FK för Södermanlands-Västmanlands gemensamma valkrets. I riksdagen togs hans djupa kunskaper inom växtbiologin och angränsande vetenskaper väl till vara. Sin främsta insats gjorde han som ordförande i tredje lagutskottet, det utskott där naturvårdsfrågor och miljöproblem ofta kom upp till debatt och ställningstagande. Han var en flitig motionär och interpellant, ofta sysselsatt med jordbruksadministrativa förhållanden men också med klar blick för de vid denna tid ännu blott sparsamt uppmärksammade miljöpolitiska frågeställningarna. O var en i grunden liberalt tänkande och kännande person men hade påtagliga svårigheter att inordna sig i det partipolitiska mönstret. Han var föga taktisk och lät sig heller inte påverkas av andras synpunkter. Att Sverige ställde sig utanför de västliga försvarsallianserna kunde han aldrig godta. Även i utskottsarbetet följde han ej sällan sin egen linje oberoende av folkpartiets ståndpunkt.

Genom författarskap och arbete i ideella organisationer fick O möjlighet att i samhällsdebatten föra fram problem som blott svårligen rymdes inom riksdagsarbetets mer begränsade ram. Som ordförande i Sv naturskyddsföreningen sökte han sätta in naturvårdsfrågorna i ett större sammanhang; bl a tog han upp en debatt om möjligheten att rädda vattendrag från utbyggnad genom övergång till elproduktion med kärnkraft. Särskilt engagerad var O i de globala försörjningsfrågorna. Jorden kan föda oss (1963) är ett arbete där han aggressivt, delvis motsägelsefyllt men ändå tankeväckande formulerar sina förslag för en ökning av den globala produktionen av födoämnen. O var också en hängiven världsfederalist. Skapandet av ett världsparlament var enligt hans mening den i längden enda hållbara garantin för fred och rättvisa på jorden. Han arbetade ivrigt för att samla i första hand politiker kring detta mål. Med sin positiva och dynamiska livssyn blev O trots oräddhet och ibland skarpa yttranden en i alla läger populär person.

Författare

Andreas Tjerneld

Arkivuppgifter

Brev från O i KB (bl a till E Heckscher), LUB (bla till H Weimarck) o i UUB (bl a till N Hylander).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Untersuchungen iiber die Bewurzelung der wichtigsten Weidepflanzen auf Moorboden der Versuchswirtschaften in Flahult und Torestorp. [Rubr.] Berlin [1916]. 14 s. (Mit-teilungen des Vereins zur Förderung der Moor-kultur im Deutschen Reiche, Jahrg 34, 1916, H 4.) – Om knoppskydden hos Geniostoma lasiostemon Blume och Leea sambucina Willd. (Svensk botanisk tidskrift, bd 11, 1917, Sthlm 19[17 -] 18, s 207–215). – Femåriga försök vid Mosskulturföreningens vegetationsgård i Jönköping (E Nyström o H O, Grundvattenståndets inverkan på slåttervallar på torfjord, Jönköping 1918, s 42–114). – Untersuchungen iiber die Einwirkung des Grundwasserstands auf die Bewurzelung von Wiesenpflanzen auf Moorboden (Fiihlings Land-wirtschaftliche Zeitung, Jahrg 68, 1919, Stuttgart, 4:o, s 321–386). – Gesetze der Konstitution natiirlicher Pflanzengesellschaften. Upps ... 1920. 4:o. 47 s, 5 vikta pl. (Tills med G. E. Du Rietz, Th. C. E. Fries & T. Å. Tengwall; Vetenskapliga och praktiska undersökningar i Lappland anordnade av Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag [2]. Flora och fauna, 7 = Meddelanden från Abisko naturvetenskapliga station, 3.) – Komosse. Föredrag, hållet vid Svenska naturskyddsföreningens årsmöte torsd d 18 mars 1920 (Sveriges natur, årg 11, 1920, Sthlm, s 34–51). – Metoder för bestämning av jordens kalkbehov. Efter ett föredrag. Sthlm 1922. 16 s, 1 färgpl. – Från en studieresa i Tyskland, Danmark och England. Sthlm 1922. 65 s. (Sveriges allmänna landtbruks-sällskaps skrifter n:o 7.) – Till gyttjornas genetik (SGU, Ser. C. Avhandlingar och uppsatser, n:o 309 = Årsbok 15, 1921, n:o 4. H O, Till gyttjornas genetik, [+] A Cleve-Euler, Om diatomacévegetationen Sthlm 1922, s 1–40). – Die Vegetation des Hochmoores Komosse. Akad Abh. Upps 1923. 4:o. XXII, 436 s, 10 pl-bl, 1 vikt pl, 1 karta. (Svenska växtsociologiska sällskapets handlingar, 1.) – Kalkkväve och chilesalpeter. Sthlm 1923. 14 s. [Ur Landtmannen s å.] (Sveriges allm landtbrukssällskaps flygskrift n° 6.) – Jordreaktionens betydelse för växtligheten. Sthlm 1923. 22 s. (Sveriges allm landtbrukssällskaps skrifter 17.) – Konstgödslingens räntabilitet. Sthlm 1924. 70 s. (Tills med L Nanneson; ibid 20 [omsl].) – Reaktion och kalkbehov hos svenska åkerjordar. [Rubr.] Sthlm 1924 [omsl]. 12 s. (Ibid 21.) – Markreaktion och vegetation på Valinge betesmarker. Sthlm 1924. 16 s. (Ibid 24.) – Zur Vegetation der ozeanischen Hochmoore in Nonvegen. Führer für die vierte I.P.E. Upps ... 1925. 4:o. 106 s, 8 pl-bl. (Sv växtsociol sällskapets handl, 7.) – Käfsjö Stormosse, Södra Sveriges högsta högmosse (Sveriges natur, 16, 1925, s 24–40). – Jönköping mit Umgebung und das Komosse (Vierte internationale pflanzengeogra-phische Exkursion (I,P.E.): Durch Skandinavien juli–August 1925. Allgemeiner Exkursionsfiih-rer Upps 1925, s 12–25). – Markreaktion och växtlighet. Sthlm & Lund 1926. 48 s. [Ur Sveriges allm landtbrukssällskaps medlemsblad 1925–26.] (Sveriges allm landtbrukssällskaps skrifter 29.) –  Åkerjordens reaktion och kalkbehov. Sthlm 1926. 16 s. (Ibid 30.) – Jordbruksbyråns försöksverksamhet 1920–1924 [omsl: Sveriges allm landtbrukssällskaps jordbruksbyrås ...]. [Sthlm, tr] Lund 1926, 136 s. (Ibid 31.) – Kulturförsök på olika jordmånslager (Nordisk Jord-brugsforskning, [Aarg8,] 1926, H 4/7. Beretning om Nordiske Jordbrugsforskeres Förenings tre-die Kongres Oslo. Juni 1926, Khvn 1926, s 378-387). – Nordamerikanska mosstyper (Svensk botanisk tidskr, 22, 1928, s 377–391). – Valinge. Fyra uppsatser om marken o vegetationen. [Sthlm, tr] Jönköping 1929. 238 s, 2 pl-bl, 1 karta. [Ur ... medlemsblad 1924, 1927-29.] (Sveriges allm landtbrukssällskaps skrifter 37.) – Svenska mosskulturföreningens verksamhet vid försöksgården Flahult och vegetationsgården i Jönköping. Kort vägledn för besökande. Jönköping 1930. 41 s. –  Svenska mosskulturföreningens försöksverksamhet i vegetationsgården i Jönköping och vid försöksgårdarna Flahult, Gisselås och Sörbyn jämte en förteckning över de s. k. lokala försöksfälten. Kort vägledn ... Nässjö 1931. 64 s. – Handledning i gödsling. Med särskild hänsyn till användningen av de sv kvävegödselmedlen. Sthlm 1931. 47 s. [Annan utg:] 63 s. 2.-3. uppl 1932, 1935. 4., under medv av O Franck omarb uppl 1945. 80 s. – Rutger Sernander (Sveriges natur, 22, 1931, s 3–6). – Svenska mosskulturföreningens försöksverksamhet år 1932 i ... Kort vägledn ... Nässjö 1932. 68 s. – Svenska ... 1933 ... Nässjö 1933. 75 s. – Vegetation of the Pacific coast bogs of North America. Upps 1933. 4:o. 32 s, 2 pl-bl. (Acta phytogeogra-phica Suecica 5.) – Besvär över styrelsens för Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet beslut att förorda lic. Sundelin till erhållande av föreståndarbefattningen vid anstaltens jordbruksavdelning: Skrivelse till Konungen jämte 4 bilagor. [Rubr.] Jönköping 1933. 15 s. — Besvär över styrelsens för Lantbrukshögskolan förslag till besättande av professurerna i växtodlingslära och allmän jordbrukslära. Jönköping 1933. 16 s. – Sveriges myrtyper (Sveriges natur, 24, 1933, s 44–55). –  Torvjordarnas gödsling. Gbg 1934. 31 s. – Svenska mosskulturföreningens försöksverksamhet år 1934 i ... Kort vägledn ... Nässjö 1934. 75 s. – Växtodling på torvjordar (Lärobok i jordbrukslära för ungdomsskolor, jordbrukskurser och självstudium ... Utg av Svenska lantmannaskolornas lärarefören Dingle 1934, s 574–592; 2. uppl 1936, s 552–566 (även med omsl som Studiebibliotek i jordbrukslära 26, 1937), [senare uppl:] Jordbrukslära .... 3. uppl Sthlm 1939, s 519-532, 4. uppl 1941, s 495–508. 5. uppl 1943, s 509–522, 6. uppl 1946, s 507–520, 7. uppl 1951, s 527–541). –  Betans hjärtröta och dess bekämpande. Malmö 1935. 12 s. (Svenska sockerfabriks aktiebolaget, Odlaremeddelande n:r 10.) – Svenska mosskultufföreningens försöksgårdar. Kort beskrivn. Nässjö 1935. 23 s. [Anon.] – Uppsala. Upps 1936. 25 s. [Anon; tills med S E Bring.] – Myrar och myrodling. Sthlm 1937. 407 s. – Experiments with boron against heart rot (Lantbrukshögskolans annaler, vol, 4, 1937, Upps, s 233–258; tills med Gunnar Petersson). – On the purity of potato stocks in Uppsala län in 1936 (ibid, 5. [även:] Festskrift tillägnad Christian Barthel .... Upps 1938, s 323-332; tills med H Bergström). – Progress in plant production (L Nanneson m fl, Science and cooperation in Swedish agriculture ... Publ by the Royal Swedish commission – New York World's Fair 1939, Sthlm 1939, s 13–30). – Konsttorkning av grönt foder. Sthlm 1940. 189 s. (Tills med A Laudon & Joel Axelsson.) – Potatis. Sthlm 1940. 128 s. – Sphagnum flavicomans (Card.) Warnst. Taxonomy, distribution and ecology (Acta phytogeographica Suecica 13. Växtgeografiska studier tillägnade Carl Skottsberg Upps 1940, 4:o, s 39–49, 1 pl-bl). – Luzernodling (Algot Holmberg & Söner A.B., Årsboken 1940, Norrköping u å, [omsl,] s 14–18; även sep, 4:o, (2) s). – Kalkkvävets användning i kampen mot fröogräset. Radioföredr månd d 14 april 1941. [Rubr.] Sthlm [1941]. 4 s. – Växtodlingens framtidsperspektiv. Föredr vid Skånska agronomklubbens sammantr i Malmö lörd d 15 nov 1941. Sthlm 1942. 29 s. – Potatisodling. [Rubr; omsl: Potatis.] Sthlm 1942. 30 s. – Potatisens virussjukdomar. Föredr i radio juni 1943. [Rubr.] Sthlm 1943. (3) s. –  Kautschukförsörjning genom svensk växtodling? (Ymer, årg 63, 1943, Sthlm, s 73–77). – Vår brödförsörjning förr och nu (Lantbrukstjänstemannen, årg 1, 1943, Sthlm, nr 8, s 3, 5–9, o nr 9, s 3, 5, 7–9; även sep, Ils). – Oljeväxtodlingens betydelse inom det framtida jordbruket (LA, Tidskrift, årg 82, 1943, Sthlm, s 261–272). – Jordbrukets rationaliseringsproblem. Sthlm 1944. 7 s. – Spånads- och oljeväxter. D 1–2. Sthlm 1944–45. (Nordisk rotogravyrs handböcker för jordbrukare, 45–46 [omsl].) 1. Spånadsväxter. 259 s. 2. Oljeväxter. 223 s. – Kornet – den bästa vårsäden. [Rubr.] Norrköping 1945. 4:o. (4) s. – Sverige som jordbruksland (Radiobiblioteket, 10. H O, C Barthel mfl, Den svenska jorden. Radioföredr 1945-1946, Sthlm 1946, s 7–36, 3 pl-bl). – Bybebyggelsen och jordbruket (Ekonomisk tidskrift, årg 48, 1946, Upps, s 51 -55). – Ogräsforskningen vid Lantbrukshögskolans institution för växtodlingslära (Växtodling ¦ Plant husband-ry, skrifter från Institutionen för växtodlingslära vid K lantbrukshögsk ... [även eng titel], 2. Försök rörande kampen mot ogräset 1935–1946, Upps 1947, 4:o, s 9–12). – Kalkkvävets inverkan på groende frön och späda plantor (ibid, s 42–90; tills med C. G. von Hofsten o N. Persson). –  Hormonderivat i kampen mot ogräs, 1. Allmän översikt (ibid, s 235–242). – Växternas vapen i kampen om utrymmet / Kampen mot ogräset, nu och framdeles (ibid, s 288-318, 1 pl). – Ogräsforskningen under år 1947 vid Lantbrukshögskolans institution för växtodlingslära (ibid, 3. Nya framsteg i kampen mot ogräset, 1948, s 5–7). – Kampen mot ogräset (ibid, s 74–92; tills med E Åberg; även sep, 16 s). – Sortvalet inom lantbrukets växtodling. Sthlm 1948. 19 s. (Tills med E Åberg.) 2.-3. korrigerade uppl [1952, 1953]. 20 s. 4. omarb uppl 1957. — Notes on the vegetation of British and Irish mosses. Upps 1949. 4:o. 62 s, 8 pl-bl. (Acta phytogeographica Suecica, 26.) – Ogräsforskningen under år 1948 vid Institutionen för växtodlingslära (Växtodling 4. Försök rörande verkan av hormonderivat, dinitrobutylfenol och isopropylfenylkarbamat på ogräs och kulturväxter [även eng titel], 1949, s 5–7). – Kamgen mot ogräset (ibid, s 100–123; tills med E Åberg). – Institutionen för växtodlingslära (Ul-tuna, Hundra år, Sthlm 1949, s 108–113). – The purity of potato stocks and the distribution of potato varieties in Sweden 1937–1943 (Kungl. lantbrukshögskolans annaler [även eng, tysk o fr titel], 16, 1949, s 778–784; tills med N. O. Hagberth). – Root exudates and seed germination (ibid, s 789–796, 1 pl-bl). – Smöret och jordbrukspolitiken (Balans, tidskr för samhällsekon debatt, 1949, Sthlm, s 184-188; även sep, 6 s). – An outline of the history of applied botany in Sweden (R E. Fries m fl, A short history of botany in Sweden, Upps 1950, s 132–156). – Flahult och vårt lands jordbruk [föredrag] (Kungl. lantbrukshögskolan och Statens lantbruksförsök: Statens jordbruksförsök, Särtryck o förhandsmeddelande nr 58. H Winkler, Försöksverksamhetens bidrag till torvmarksodlingens utveckling i vårt land. Föredr o anföranden i samband med Fla-hults 60-årsjubileum 19 28/7 50, Jönköping 1951, s 23–33; även sep, 13 s). – Om växtsjukdomar skadedjur och växtskydd. Upps 1952. 31 s, 1 pl-bl. – Swedish agriculture ... in cooperation with Lennart Gustafsson and others. Sthlm 1952. 103 s, 16 pl-bl. [Härur:] The topography, climate and soils of Sweden. Sthlm 1953. 24 s. – En festskrift för Erik Rosenberg (Festskrift tillägnad Erik Rosenberg Gbg 1952, s 27 f). – Nuvarande utveckling inom växtföljderna. Föredr vid K lantbruksakademiens sammankomst d 14 dec 1953. [Sthlm, tr] Upps 1953. 12 s. – On antagonism between plants (Proceedings of the seventh international botanical congress Stockholm July 12–20 1950 Sthlm 1953, 4:o, s 167–171). – Produktionsfrämjande jordbrukspolitik. [Sthlm, tr] Upps 1954. 38 s. (Den politiska debatten, 1.) – Om högre växters inverkan på varandra och på andra organismer (Svensk jordbruksforskning, aktuella praktiska resultat, Årsbok, 1954, Sthlm, s 54–58). – Världens befolkning och livsmedelsproduktionen (Skrifter utgav Föreningen för filosofi och specialvetenskap, 3. Vidgade vyer inom olika forskningsgrenar, Sthlm 1955, s 177–191). – Foderrotfrukter, grönfoder, hö, vall och träda, arealer i % av totala åkerarealen, skörd per hektar (Atlas över Sverige Sthlm 1953–71, Fol, [Atlasblad] 81–82. [M Lundquist,] Jordbruk, 1956, s 1, 4–6). – Origin and development of ley farmingand crop rotation in Sweden. Upps 1957. 4:o. 16 s. (VS, Nova acta, Ser. 4, vol. 17, n:o 4.) – Linnés höfrö. Till frågan om Linnés förtjänster om sv ängsskötsel. Föredr vid Svenska Linné-sällskapets vårsammankomst å Linnés Hammarby d 23 maj 1954 (SLSÅ, årg 39–40, 1956–57, Upps 1957, 4:o, s 119-129). – Forskning och teknik i modernt växtskydd (Å Borg, I Granhall o H O, Växtskyddsproblem, [Skara, Sthlm o Upps, tr] Upps 1958, s 5–10). – Jordtrötthet och dess kurerande / Ogräsforskningen behöver mera pengar / Kemiska ogräsmedlen skapar nya problem (ibid, s 20–34). – Landetsväxtskydd måste rustas upp (ibid, s 40–45). – Åkerns nyttoväxter. Under medv av Nils-Erik Persson o E Åberg m fl. Sthlm 1959. 4:o. 596 s, 16 pl-bl. – Svensk växtodling och växtodlingsläran^ vid Lantbrukshögskolan under ett kvartssekel. Återblick o framtidsperspektiv. Föredr vid Lantbrukshögskolans växtodlingsklubbs sammantr på Ultuna, Iörd d 13 juni 1959. Upps 1959. 29 s. (Växtodlingsklubbens småskrifter 1 [omsl].) – Vetenskapens roll i de nya staternas framåtskridande. Sthlm 1961. 88 s. [S 60-88 bidr av A Eban, W. A. Lewis o J. G. Kiano.] – Vallodling och växtföljder. Uppkomst o utveckling i Sverige. [Sthlm, tr] Upps 1962. 146 s, 1 pl. – Influence of higher plants upon each other–allelopathy. Some new results of research into allelopathy. Upps 1962. 4:o. 19 s. (Tills med A Aamisepp; VS, Nova acta, 4:18:2.) – Jorden kan föda oss. Jordens befolkning o livsmedelsförsörjningen. Sthlm 1963. 156 s, 6 pl-bl. Övers: The earth can feed us, London 1966, 141 s. – Potatisen. Odlingshist o användning. Sthlm 1965. 166 s, 3 pl-bl. – Den vetenskapliga forskningen och världens livsmedelsförsörjning. Föredr vid K vetenskaps-societetens sammantr d 4 dec 1964 (VS, Årsbok, 1965, Upps, s 41–55). – G. Einar Du Rietz (ibid, 1967, s 25–27). – Redogörelse för det arbete som belönats med 1967 års Linnépris (ibid, 1968, s 40 f). – Vegetation and stratigraphy of peatlands in North America. Upps 1970. 4:o. 96 s. (VS, Nova acta, 5, C, vol. 1.) – Bidrag, varav många även i sep, i: Svenska mosskulturföreningens tidskrift, 1915–20, 1923, 1925–35, Jönköping, Svenskt land, 1919, 1926, 1929–34 [uppgick sedan i följande], Landtmannen (Svenskt land), 1921–35, 1937–45, 1951–52, 1954–55, 1958, Sthlm, 4:o, Sveriges allmänna lantbrukssällskaps medlemsblad, 1920–22, 1924–26, Sthlm.

Redigerat: Vierte internationale pflanzengeo-graphische Exkursion (I.P.E.): Durch Skandinavien juli–August 1925. Allgemeiner Exkursions-fiihrer fiir die schwedischen Exkursionsteile. Upps 1925. 45 s. (Tills med G. E. Du Rietz under medv av G. Samuelsson o C. Skottsberg.) – Växtgeografiska studier tillägnade Carl Skottsberg på sextioårsdagen ... Upps 1940. 4:o. X, 296 s, 1 pl, 2 färgpl, 14 pl-bl. (Äcta phytogeographica Suecica 13.) – Lantbrukstjänstemannen. Organ för Sveriges allm lantbrukstjänstemannaförb. Årg 1–3: nr 3, 1943–45. Sthlm. 4:o. (Även ansv utg.) – Växtodling • Plant husbandry. Skrifter från Institutionen för växtodlingslära vid K lant-brukshögsk ... [även eng titel]. 1–7. Upps 1944–52. 4:o. – Proceedings of the seventh international botanical congress Stockholm July 12–20 1950. Ed for the executive committee. Sthlm 1953. 4:o. 899 s, 20 pl-s. (tills med E Åberg.) Översatt: H Lipschutz, Regler för kalkkvävets användning ... för sv förhållanden bearb, Sthlm 1924, 31 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Jordbruksdep:s konseljakter 21 dec 1933, nr 1, RA.

Nekr:er över O i DN 8 nov 1970 (av E Åberg o B Ohlin), UNT 9 nov 1970 (av B Jacobowsky o R Hamrin-Thorell), Sveriges natur 1970 (av G Walin), LA:s tidskr 1971, VS:s årsbok 1971; Instit för växtodklära vid K Lantbrukshögskolan 1934–1959 (Växtodling 14, 1959); SMoK; T Söderqvist, The ecologists, from merry naturalists to saviours of the nation (1986); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 1 (1988); Ultuna, Hundra år (1949); UUM ht 1926(1927).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Hugo Osvald, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7841, Svenskt biografiskt lexikon (art av Andreas Tjerneld), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7841
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Hugo Osvald, urn:sbl:7841, Svenskt biografiskt lexikon (art av Andreas Tjerneld), hämtad 2024-04-25.