Meriter

Oterdahl, Jeanna Louise, f 9 aug 1879 i Uddevalla, d 27 juli 1965 i Gbg, Örgryte. Föräldrar: kaptenen Philip Anders O o Eva Frögren. Genomgick H lärarinneseminariet i Sthlm 98–01, lär vid Mathilda Halls skola i Gbg 01–35. Förf. – Iqml 54. – Ogift.

Biografi

Jeanna O bodde så gott som hela sitt liv i Gbg och ägde dessutom i bortåt fyra decennier ett sommarhus i Svanesund på Orust. Förankringen på Västkusten betydde emellertid inte att hon vände övriga Sverige ryggen. Hon befor flitigt olika landsdelar under sina föreläsningsresor och lärde grundligt känna huvudstaden under sin studietid. Hennes mor var Stockholmsflicka. Morfadern hade drivit en stor slakterirörelse på sin gård vid Surbrunnsgatan, och det är den som stått modell för Ett gammalt borgarhem (1913), en förälskad skildring av ett storhushåll kring 1800-talets mitt, befolkat med ett myller av till familjen och företaget associerade figurer.

Efter lärarutbildningen knöts O till Mathilda Halls flickskola i Gbg, där hon själv varit elev och där hon under lång tid skulle verka som lärarinna. På ett fruktbart sätt stödde hennes pedagogiska och litterära verksamheter varandra. Hon blev förtrogen med unga flickors problem, både i deras tidlösa beskaffenhet och i sociala och merkantila variationer, och hon kom att skriva en rad böcker både om flickor och för flickor liksom för deras föräldrar och vuxna vänner. Skolflickor (1924) och Min fågel blå och andra flickhistorier (1930) är exempel på detta. Helga Vilhelmina (1933) och två följande böcker med samma huvudperson behandlar en ung flickas länge steniga och svårgångna bildningsväg. Om den sista volymen i trilogin Vårdträdet (1938), där flickan får genomgå vinterkursen på en folkhögskola, deklarerade en erfaren skolman, att det var "den bästa bok om folkhögskolan, som hittills skrivits i Sverige" (Furuland). O hade sina erfarenheter dels från många folkhögskolebesök som föreläsare, dels från en tid som lärarinna vid Åsa folkhögskola i Södermanland.

För att vinna mer utrymme för författarskapet hade O redan på 1920-talet börjat inskränka sin reguljära undervisning men bevarade å andra sidan också efter den formliga avgången vissa uppgifter, t ex som talare vid morgonsamlingarna. I en rad serier publicerades delar av denna förkunnelse, som återanvändes av kolleger i andra skolor och skolformer. I den nu nämnda rollen gjorde O då och då insatser i nationellt format, nämligen via radion. Ett remarkabelt tillfälle inträffade våren 1944, då hon med stor stränghet brännmärkte aktuella utslag av antisemitism.

Över huvud taget avvisade O obönhörligt alla fascistiska eller motsvarande tendenser, och en vredgad Protest på vers mot permittenttrafiken inflöt i GHT (12 maj 1943). Hennes politiska hållning undgick inte att väcka misshag på reaktionärt håll. Däremot var hennes fromhetstyp knappast utmanande. Under seminarietiden sökte hon sig gärna till Natanael Beskow (bd 4) och Djursholms kapell. Livet igenom bevarade och förnyade hon intrycken därifrån. I en sen intervju visade hon tveklöst på Beskow som den person som betytt mest för henne, "därför att han inifrån bestämt sitt förhållande till den övervärldsliga makten och låtit detta styra hela sin livshållning" (Alving, s 239). I arbetet inom det av Beskow ledda Förbundet för kristet samhällsliv tog O livlig del utan att det tycks ha lett till någon spänning i förhållandet till västsvensk kyrkosyn.

O bekände sig till en individualism som hon omfattade på alla områden, pedagogiskt, politiskt, religiöst. Hon var motsatsen till den utpräglade samfundsmänniskan. Inte förrän fram emot sekelmitten var hon beredd att gå samman med kväkarna. I själva verket hade dock redan huvudpersonen i romanen En av oss (1927) fått göra reda för en stark upplevelse i kväkarnas krets. Det problematiska, skriver O till Emilia Fogelklou i mars 1949, är kristologin. För henne var Kristus den gudsfyllda människan, en uppenbarelse av det gudomliga likaväl som blomman, snöstjärnan, himlens blå, Emilia själv eller Natanael [Beskow], bara så mycket fullständigare än de. Det viktiga var att han inte skymde Gud.

Det mest förtätade uttrycket för O:s gudsförhållande är psalmen O du som ser, o du som vet vart stackars väsens hemlighet. Den skrevs redan 1909 och lästes först i Vår lösen (1910, nr 12/13) för att omsider införas i psalmboken; i 1986 års psalmbok bär den nr 227. Dess text har visat sig kunna svara till fromhetsbehovet hos vitt skilda människosorter. Vid sidan av visan om Herr Kantarell och andra barnvisor som den helt unga O skapat i förening med Elsa Beskow (bd 4) och Alice Tegnér är O du som ser förmodligen hennes mest bekanta och älskade dikt.

I takt med att O ransonerade den publikkontakt som skolarbetet innebar, blev föreläsandet allt viktigare för henne, och hon var i många år en av Folkbildningsförbundets mest anlitade krafter. Hon erbjöd ett brokigt spektrum av ämnen, somliga med tydlig adress till spinnsidan – inte oväntat var Fredrika Bremer-förbundets lokalavdelningar ofta arrangörer: Kvinnor i 1937 års psalmbok, Från Birgitta till Elsa Beskow – svensk kvinnogärning genom tiderna. Andra ämnesval gav frappanta aspekter på traditionella teman: Hur diktarna se på barndomen, Vapensmeden – en bok om humanitet och skönhetsglädje. En tredje grupp tillhörde den mission i själsläkedomens tjänst som O ville fullgöra var hon drog fram: Är jag sämre än andra? Mindervärdeskänslor och hur de skötas, Behöva vi vara rädda för ålderdomen?

Frågan om ålderdomen ställde O också i en essaybok 1960 som hon med all rätt kallade Från en utsiktspunkt: hon hade just fyllt 80. Vid sidan av existentiella betraktelser rymmer denna bok också en rad enkla praktiska råd, t ex diverse knep för att parera den fatala glömska som hör åldrandet till. Det är en handfast, opretentiös levnadskonst av samma sunda naturlighet som tidigare många av de råd hon riktade till unga flickor.

Nära föredragen såsom bildningsinstrument står de skrifter O ägnade kulturgestalter som Bremer, Andersen, Topelius, Lagerlöf och Elkan. De två sistnämnda intar den särställningen att O varit nära bekant med båda och kan tillföra bilderna många personligt upplevda drag. Sålunda hade Selma Lagerlöf inbjudit O att tillbringa några månader av det andra krigsåret (1915) på Mårbacka vilket betydde både en lättnad i skoltjänsten och en mäktig litterär stimulans. Den sakrika uppsatsen om Sophie Elkan (bd 13) i OoB 1922 är betydelsefull såsom den första karakteristiken i större skala av hennes person. Den tillvann sig bl a Selma Lagerlöfs stora uppskattning. Fredrika Bremer-boken (1950) vilar på ett med klokhet och finess verkställt urval av litterärt effektiva Bremer-texter.

I de fiktiva gestaltningarna liksom i de otaliga skrifter som syftade till uppbyggelse eller levnadsklok rådgivning fann O vägen till vitt skilda mottagare. I sagorna och sagospelen vandrade hon oförfärat i Topelius' spår och talade till de helt små. Åtskillig mognad skall däremot till för att rätt skatta ett mäktigt moraliskt romanverk som Inger Skräm (1919). Där tar hon både i miljö- och människoskildring de största greppen, då hon följer den tappra fiskardottern längs hennes av grymma prövningar och besvikelser kantade levnadsväg. Efter långt slit och många vanskliga val har Inger äntligen nått den grad av självförverkligande, med vilken hon kan känna sig tillfreds: Hon förestår en välskött, av alla gäster uppskattad matservering. Då rasar det hela samman till följd av sjukdom och mannens oduglighet och bedrägliga dubbelspel. Allt värre olyckor hopas över henne, hon förlorar allt, också barnen, men hon pånyttföds och fördjupas i sin kristna tro, och innan den utfattiga och utslitna gumman dör har hon blivit en källa till glädje och tacksamhet för alla omkring sig. – Det står klart att denna roman är alltför stort upplagd, utan sinne för den episka ekonomin. O nödgades tillgripa en rad brådstörtade nödlösningar och därtill störande förändringar i berättelsens själva skala. Mycket i boken har dock bevarat en gripande storhet, och det finns också isolerade enskildheter, ibland långt ute i periferin, som gör ett starkt och levande intryck.

Det är sålunda inte överraskande att O på det hela taget haft större framgång med vad hon presterat i den alltid väl skrivna novellens hanterliga format, i samlingar som Brittsommar (1922), Lavendel och salivia (1929) och Möten på vägen (1934). Många av de skildrade kvinnoödena, kanske om besvikelser som vänts i glädjerikt positivt handlande, kanske om långvariga missförstånd som klarats upp – bara alltför sent! – eller kanske om mäns obegripliga blindhet för egen och andras hotande ofärd eller för den lycka som funnits att möta runt hörnet, många av dessa stillsamma öden är gestaltade med en betydande psykologisk insikt.

Författare

Staffan Björck

Arkivuppgifter

O:s arkiv, delvis hårt gallrat, i GUB; brev till O även i KB. – Brev från O i GUB (bl a till O Nystedt o H Söderhjelm samt många till Emilia Fogelklou-Norlind), KB (bl a till Mia Leche Löfgren o Lydia Wahlström samt många till Sophie Elkan), LUB o i UUB (bla till Elsa o Natanael Beskow).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Solhult. Sthlm 1901. 46 s. – Till våra flickor. Sthlm 1904. 20 s. 2., omarb uppl 1908. 18 s. 3. d:o 1921. 15 s. Övers: Tytöille, Porvoo 1905, 23 s. – Blommornas bok. Visor. Sthlm 1905. 4:o. (30) s. [2. uppl ej tr.] 3.-4. uppl 1914, 1920. 30 s. [Nya utg:] 1932. 30 s. (Barnens stora julkalender [omsl].) 1943. (30) s. 1948, 1955, 1962, 1973, 1976. 28 s. Övers: Blomsternes Bog, Kristiania og Khvn (tr Sthlm) 1914, 4:o, 30 s; Bloemenliedjes ... vrij vertaald Utrecht 1941, 21 s; Blomstenes bok, Oslo 1991, 4:o, 28 s. – Det röda huset. Sthlm 1907. 218 s. (Fr. Skoglunds ungdomsböcker, 1.) 2. [omsl: 3.] uppl: ... huset. Berättelse. 1919. 191 s. [Ej i serie.] 4. uppl Sthlm (tr Hfors) 1922. 197 s. 5.-6. uppl Sthlm 1925, 1934. 187 s. 7. uppl Upps 1949. 207 s. (De klassiska ungdomsböckerna [pärmtitel].) Övers: Das rote Haus, Ztirich 1945, 222 s. – Svenska lekar. [Omsl.] Gbg 1907. Tv-8:o. (10) bl. – Otto Salomon och Nääs (OoB, årg 18, 1909, Sthlm, 4:o, s 525–535). – Sagor och visor. Upps 1910. 95 s. (Biblioteket Sveriges vår, 4.) 2. uppl s å. [Ny utg] 1920. 118 s. – Dags visor ... Musik av A Tegnér. Sthlm 1911. Tv-8:o. 54 s. – Per och Lisa hos fiskarne. En saga ... Gbg 1912. Tv-8:o. 16 bl. -Hur vi skapa ett hem. Föredrag vid Bjärka-Säby-mötet. [Upps, tr] Linköping 1912. 22 s. ([Omsl:] Sveriges kristliga studentrörelses folkskrifter, 10.) 2.-3. uppl: ... hem. Upps 1916. 20 s. 4. uppl Sthlm 1918. 5.-6. uppl 1920, 1928. 16 s. Övers: Hvorledes vi skaber et Hjem, Aarhus 1920, 29 s. – Ett gammalt borgarhem. Berättelse för ungdom. Sthlm 1913. 392 s. 2. uppl 1914. 3.-6. uppl: ... Berättelse. 1918, 1918, 1920, 1920. 342 s. 7. uppl 1926. 344 s. 8. uppl Upps 1950. 303 s. [Förk utg:] Sthlm 1963. 190 s. (De klassiska ungdomsböckerna, 107.) 1985. 157 s. (De bästa ungdomsböckerna.) Övers: Et gammelt Borgerhjem, Khvn & Kristiania (tr Khvn) 1915, 288 s, 2. udg Khvn 1928; Oslo 1928, 294 s; De familie Kruse, Amsterdam 1928, 341 s; Das Lehnsgut Gottes, Konstanz 1959, 287 s, Neue Aufl 1960. – En liten prinsessa. Sju visor ... tonsatta av H Be-dinger. Upps [1915]. Tv-8:o. 15 s. 2.-3. uppl 1928, 1939. – Några dikter. Gbg 1915. 86 s. 2. uppl 1917. 3. utvidg uppl 1918. 174 s. 4.-6. uppl: Dikter. 1919, 1921, 1924. 112 s. 7. uppl 1929. 128 s. 8. tillök uppl Sthlm 1942. 136 s. 9. d:o Upps 1952. 140 s. – Snövit och de sju dvärgarne. Sagospel i fyra äventyr. Sthlm 1915. 30 s. - Trollspöet. Sagor. Sthlm 1915. 157 s. 2. uppl 1921. 156 s. - Backsippor. Sagor. Sthlm 1917. 124 s. 2. uppl 1923. – Den lilla drottningen. En hist i åtta små kapitel. Upps 1917. 47 s. ([Omsl:] Sveriges vår, tilläggsh 3, 1917.) [Även med omsl:] 1918. (Biblioteket Sveriges vår, 19.) 2.-4. uppl 1920, 1926, 1931. 64 s. 5. uppl 1944. 62 s. 6. uppl 1951. 57 s. Övers: Pikku kuningatar, Porvoo 1922. 56 s; Den lille Dronning, Khvn 1923, 78 s; Litla drottningin, Reykjavik 1929, 102 s; Die kleine Königin, Neumiinster 1933, 64 s, Stuttgart [1953], 62 s (Sonne und Regen im Kinderland, Bd 75); Ruth, de kleine koningin, Amsterdam [1934], 2.-3. druk [1934?, 1935], 4.-6. druk [1935, 1937, 1947], 54 s (De uilenreeks no 6); Den lille dronningen, Oslo 1935, 82 s, 1941, 77 s. - "Saliga äro de renhjärtade"! Föredrag hållet på Fo-gelstad vid kvinnliga student- o gymnasistmötet... 1918. Sthlm 1918. 22 s. (Sveriges kristl studentrörelses folkskr, 36.) 2. uppl 1919. – "Den signade dag". Morgonstunder med skolungdom. [1. saml.] Upps 1918. 147 s. 2. uppl: Den ... 1919. 155 s. 3. uppl 1920. 127 s. 4. [titel]uppl s å. 5. uppl 1927. Overs: Den signede Dag, Khvn 1930, 176 s [tillägg ur Vardagsvägar 1921]; De gezegen-de dag, Amsterdam 1931, 245 s. – Inger Skräm. Roman. Upps 1919. 399 s. 2. uppl s å. 3.-5. uppl 1920. 6. uppl 1923. 7. uppl 1932. 367 s. Ny utg Sthlm 1963. 262 s. (Profilböckerna [skyddsomsl].) Övers: Khvn 1921, 415 s; Amsterdam 1926, 316 s, 2.-3. druk 1926?, 1927, 4.-8. druk 1930-32, 9.-10. druk 1938, 1941, 11. druk 1948, 249 s; Heilbronn 1939, 291 s, 2.-3. Aufl 1940, 4.-5. Aufl 1941, 1949, 6. Aufl 1954, 296 s, [nya uppl] 1960, 1963, 320 s. – Innerlighet. På gymnasistaftnar i Stockholm och Uppsala v. t. 1918. Sthlm 1919. 16 s. (Sveriges kristl studentrörelses folkskr, 38.) 2. uppl 1920. - Lille bror Staffan. Sagor o berättelser. Sthlm 1920. 125 s. 2. uppl 1927. 127 s. Härur övers: Het verlangen om mensch te worden, Amsterdam 1932, 15 s. – Kungariket (Barnbiblioteket Saga 79. Eugenie Beskow m fl, Guldbockarna och andra sagor, Sthlm 1920, s 36-62; 2. uppl 1925, s 35-60; 3. uppl 1944, s 36–62). – Mors dag (sista söndagen i maj). Upps 1921. 16 s. 2.-5. uppl så. — Vardagsvägar. Morgonstunder med skolungdom. [2. saml.] Upps 1921. 144 s. 2.-3. uppl 1921, 1922. – Den bergtagnas dotter. Sagor. Sthlm 1922. 143 s. – Brittsommar. Noveller. Upps 1922. 248 s. 2.-4. uppl s å. 5. uppl 1923. Härur övers: Late zomer, Amsterdam 1936, 132 s. – Om Sophie Elkan. Några personliga intryck (OoB, 31, 1922, s 353-364). - Inför livet. Sthlm 1923. 7 s. -Mors dag. Samtal mellan okända. Upps 1924. 31 s. – Trädet som växer. Morgonstunder med skolungdom. [3. saml.] Upps 1924. 150 s. Övers: Treet som vokser, Oslo 1926, 159 s, 2. opl så.–  Skolflickor. En bilderbok. Upps 1924. 323 s. 2.-5. uppl s å. 6. - 7. uppl 1925, 1929. 8.-10. uppl 1947, 1950, 1959. 264 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: Jonge levens, Amsterdam 1932, 287 s; Die weisse Azalee, Stuttgart 1956, 191 s; Vingene preves, Oslo 1957, 140 s. – Det innersta i julen. Sthlm 1925. [Omsl.] 8 s. [I konvolut med titel: Vid julgranen 1925.] – Lövängen. Upps 1926. 109 s. 2. uppl 1936. 3. uppl 1948. 104 s. Övers: Der Eschenhof, Stuttgart 1927, 159 s [utökad]; Het huis met de rozenhaag, Amsterdam 1927?, 116 s, 2. druk 1935, [ny tr] 1937; Reisen til Lovengen, Aarhus 1929, 106 s; Anne-Marie ou le paradis de grand'-mére, Paris 1931, 88 s; Lövengen, Oslo 1934, 116 s, [2. opl] 1941, 93 s. – En av oss. Upps 1927. 250 s. 2.-5. uppl s å. [Ny utg] Sthlm 1939. 196 s. ([Omsl:] Hemmets böcker, 7.) Övers: En af os, Khvn 1929, 226 s; Een uit velen, Amsterdam 1929, 261 s; Oslo 1938, 139 s; Einer wartet immer auf dich, Kon- stanz 1954, 193 s. – Prinsessorna och narren. Sagor. Sthlm 1927. 118 s. – Grekiska sagor. Sthlm 1927. 193 s. 2.-3. tr 1929, 1932. 2., översedda uppl 1939. 2.-5. tr 1944, 1949, 1953, 1957. – De fem pärlorna (Barnbiblioteket Saga, 118. J O m fl, Månbarnen och andra sagor, Sthlm 1927, s 3–16). – Vår vän Maja Stina. Utg av Svenska sparbanksföreningens avd. för sparpro-paganda. Gbg 1928. 32 s. –  Vårsådd. Morgonstunder med skolungdom. Fjärde saml. Upps 1928. 137 s. 2. uppl 1929. – Första början. Läsebok för första skolåret. Sthlm 1928. 239 s. 2.-3. uppl 1930, 1932. 4., oförändr uppl 1934. 5. d:o 1936. 2.-4. tr 1939, 1944, 1947. – Lavendel och salivia. Upps 1929. 268 s. 2.-3. uppl s å. 4. uppl 1930. – Ditt ansvar som kvinna. Ett ord till unga flickor. [Omsl.] Sthlm 1929. 8 s. [Nya tr] 1929-30. 7.[1] uppl [omsl] 1931. 8.-9. uppl 1932. 10.-21. uppl 1933, 1935, 1936, 1937, 1939, 1942,1943, 1945, 1947, 1949,1952, 1953. 22.-24. (1.-3. illustr) uppl 1957, 1958, 1962. 21 s. Rysk övers: Tvoja otvétstvennost' [omsl], Hfors (tr Narva) 1932, 8 s. – Skolkamrater. Läsebok för andra skolåret. Sthlm 1929. 299 s. 2. uppl 1931. 303 s. 2.-4. tr 1934, 1936 [tr 1937], 1943. 3. uppl 1948. – Min fågel blå och andra flickhistorier samt ett sagospel. Sthlm 1930. 264 s. Förk övers: Den blå fuglen, Oslo 1931, 162 s. – Allmänna hjälpföreningens julbrev. Julen 1930. [Gbg 1930.] 4:o. (3) s. – Legender och sagor. Sthlm 1931. 184 s. – "Ute blåser sommarvind---" En hist berättad för ungdom. Upps 1932. 356 s. 2.-3. uppl s å. (Hemmets bibliotek [omsl].) 4. uppl 1939. 274 s. (Ibid.) [Ny utg] 1956. 239 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: Buiten waait de zomerwind, Amsterdam 1934, 269 s, 2. druk 1935,4. druk 1950,233 s; Draussen weht Sommerwind, Heilbronn 1949, 256 s, [ny uppl] 1958, 207 s. – Dorotea fick sin examen---(C. G. Ekman mfl, Med två tomma händer, personbiogr skildringar, Sthlm 1932, s 17–28). – "Jag ser hans spår---" Morgonstunder med skolungdom. Femte saml. Upps 1933. 132 s. – Helga Vilhelmina. Upps 1933. 194 s. 2.-3. uppl 1933, 1934. 4. uppl 1939. 183 s. 4.[l] uppl 1948. 191 s. 6. uppl 1960. 169 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Ny utg Sthlm 1984. 184 s. (Klassiska barnböcker från Liber [pärmtitel].) Storstilsutg 1991. 223 s. (Storstilsbiblioteket 136 [pärm].) Övers: Oslo 1934, 155 s; Helga Wilhelmina, Amsterdam 1937, 217 s; Stuttgart 1940, 159 s, [nya tr] 1942, 1950, 1953, Hannover 1959, 179 s, Gekiirzte Ausgabe Wuppertal 1968, 125 s (Kleine R. Brockhaus-Bucherei, Nr. 64). — Ilske-byttan och andra barnsagor. Sthlm 1933. 209 s. Förk övers: Vom kleinen Zornnickel, Stuttgart 1951, 118 s, 2. Aufl Hannover 1957. – De sjungande löven. Ett sångspel med musik av O Lindberg. Sthlm [1933]. 8 s. – Möten på vägen och andra berättelser. Upps 1934. 288 s. 2.-4. uppl så. – Stepan Vasiljevitsch' julafton (Nu är det jul igen, en saml julberättelser, sammanställd avj O, Sthlm 1935, s 29–40). – Världen växer. Upps 1936. 249 s. 2.-3. uppl s å. [4. uppl före 1939, okänd.] 5. uppl: Världen växer för Helga Vilhelmina. Upps [1961]. 184 s. (De klassiska ung- domsböckerna.) Övers: De wereld groeit, Amsterdam 1938, 237 s; Die Welt wird weit, Stuttgart 1949, 242 s. - Vårdträdet. Upps 1938. 363 s. [Ny tr] 1939. [Förk utg:] Ut i livet, Helga Vilhelmina. Sthlm 1962. 189 s. (Ibid.) Övers: Et Vaarbrud, Khvn 1943, 354 s; Helga Wilhelmina und ihre Kameraden, Hannover 1958, 204 s. – Elin (Barnbiblioteket Saga, 182. D Fallström m fl, Lyckogrisen. Berättelser, verser o ramsor, Sthlm 1938, s 16-18; dikt). – "Jag hör hans röst---". Morgonstunder med skolungdom. Sjätte saml. Upps 1939. 197 s. – Vad är lycka [text] (A Ahlberg m fl, Vad är lycka? Fjorton vittnesbörd Sthlm 1939, s 53–56). – Birgitta skriver till sin gudmor och får svar (Febe. En julhälsning från de sv diakonissanstalterna, årg 54, 1940, Sthlm, s 112–123; även sep, 14 s). – Fågel vinglös. Upps 1941. 327 s. Övers: Fugl Vingelos, Khvn 1942, 213 s; Vleugellam, Amsterdam 1943, 187 s; Vogel ohne Schwingen, Bern [1945], 327 s, Konstanz 1955, 307 s. - Min lilla bönbok. En skolflickas samtal med Gud. Sthlm 1943. 126 s. 2.-6. uppl 1943, 1945, 1949, 1953, 1956. 7.-9. uppl 1959, 1962, 1966. 124 s. Övers: Min f0rste Andagtsbog, Khvn 1944, 124 s, 3. opl [1961]; Min lille benne-bok, Oslo 1946, 126 s. – 1861 H-L-S 1943. Prolog vid Högre lärarinneseminariets avslutningshögtidlighet i Blå hallen, stadshuset, d 7 juni 1943. Sthlm 1943. 11 s. [Dikt.] – De sjungande löven. Sagospel för stora barn o små. Upps 1944. 173 s. – Korta brev till min vän Birgitta. En konfirmationsgåva. Upps 1945. 161 s. 2.-3. uppl: ... Birgitta. 1945, 1948. 4.-5. uppl 1952, 1957. 10 s. Overs: Ungdoms lyse vår, en gavebog, Khvn 1949, 4:o, 124 s; Briefe an Brigitte, Konstanz 1955, 117 s, 1 pl, Neue Aufl 1958. - Jag lyfter mina händer. En bönbok för dem som har svårt att bedja. Sthlm 1946. 128 s. 2. uppl 1947. 3.-4. uppl: ... En liten bok för enskild andakt. 1957, 1969. Övers: Gebedenboek, Lochem [1956], 138 s. — Joakim, den lille urmakaren. Gamla sagor i ny dräkt. Upps 1946. 149 s. 2. uppl 1947. Förk övers: Verborgene Schätze, Konstanz 1956, 85 s (Konstanzer Jugendbiicher, Bd 40). – Vår flicka – eller hennes? Sthlm 1946. 15 s. – Blåklint i rågen. Saml barnvisor. Upps 1947. 164 s, 4 pl-bl. – Ständig sökare (Min mor, ny saml, fyrtiosju sv män o kvinnor om sina mödrar under red av I Oljelund, Upps 1947, s 201-207; 2. uppl s å). – Herrgårdsflickan som blev världsberömd. Selma Lagerlöf. Sthlm 1948. 123 s. (Deras liv blev bragd, 12.) 2.-3. uppl 1948, 1949. Övers: Das Erlebnis von Mårbacka Stuttgart 1953, 112 s, 1 pl-bl. – Bukett i november. Upps 1949. 233 s. 2. uppl s å. Övers: Bouquet in de herfst, Amsterdam 1950, 155 s. – Dikter. Tillägnade Rädda barnen. [Omsl.] Upps 1950. (7) s. -Hon älskade människorna. Fredrika Bremer. Sthlm 1950. 125 s. (Deras liv blev bragd, 20.) -Flykt från verkligheten. Sthlm 1951. 191 s. – En riddare red fram. Upps 1952. 183 s. – Ett enkelt Credo (Möte med Gud, huvudred: J Björkhem, I Beije, Sthlm 1952, 4:o, s 409–414). – Dansa, min visa! Upps 1954. 4:o. 62 s. – Blick tillbaka (Julboken till församlingarna i Göteborgs stift, årg 28, 1954, Gbg, s 131-135). - Hans mammas fingerborg och andra småbarnsagor. Upps 1955. 158 s. –  Skomakarpojken från Odense. H. C. Andersens hist berättad för ungdom. Upps 1955. 174 s, 1 pl-bl. Övers: Der Schustersohn aus Odense, Konstanz 1956, 171 s. – Ska vi spela teater? Upps 1956. 120 s. – En läsande flickunge. En nyårshälsning från Ericssons bokhandel. Ljusdal [19]56. 10 s. [Även:] ... från Bokcentralen. Sthlm 1956. – De fem pärlorna och andra sagor. Upps 1957. 176 s. – Kajsa reser till Solköping. Sthlm 1958. 119 s. 2. uppl 1959. Övers: Kajas erste Reise, Hannover 1960, 78 s; Dorte rejser til Solkobing, [Khvn] 1962, 79 s; April adventure, New York 1962, 125 s, London 1963, V, 121 s. – Selma Lagerlöf. Skildrad för ungt folk o andra. Sthlm 1958. 147 s, 2 pl-bl. Övers: [Oslo, tr] Gjövik 1958, 193 s; Khvn 1959, 147 s. – Tidiga vårdagar. Morgonstunder med skolungdom. Sjunde saml. Upps 1958. 187 s. – Något om Selma Lagerlöfs judiska kontakter (Judisk tidskrift, årg 31, 1958, Sthlm, s 250–258). – Kajsa och nyckelbarnet. Sthlm 1959. 116 s. Övers: Kaja und das Schlüsselkind, Hannover 1961, 78 s; Dorte og n0glebarnet, Khvn 1963, 85 s; Tina and the latchkey child, New York 1963, 127 s, London 1964, V, 119 s. – Lyckofåglarna. Valda noveller. Upps 1959. 202 s. – Något om mitt förhållande till mina barn- och ungdomsböcker (Skolbiblioteket, årg. 5, 1959, Lund, s 108 f). – Från en utsiktspunkt. Sthlm 1960. 167 s. 2.-8. uppl 1960, 1960, 1961, 1961, 1962, 1964, 1968. Övers: Freundschaft mit dem Alter, Heilbronn 1961, 171 s; Roser i desember, Oslo 1962, 148 s. – Till min kära dotterdotter - om jag hade någon ... urval ur ... äldre böcker ... Upps 1961. 156 s. – Kajsa, Annika och Toni. Sthlm 1961. 132 s. Övers: Kaja im Sommerhaus, Hannover 1963, 76 s; Island summer, New York 1964, 128 s. – Franciskus, Guds lille spelman. Sthlm 1963. 22 s. (Tills med K Beckman, teckningar.) – Albert Schweitzer, pojken som inte kunde döda. Sthlm 1965. 21 s. (D:o.) Övers: Albert Schweitzer, Minneapolis, Minnesota (tr Sthlm) 1967, s 23 s. – Övers ur flera arb ovan eller ej identifierade: Vertellingen uit Zweden, Amsterdam 1923; Ringen og Riget, Eventyr og Historier, Khvn 1926, 70 s; Noveller, Aarhus 1930, 226 s; Skattevogteren og andre Historier, Khvn 1930, 153 s; Midwintersproken, Amsterdam [1923], 4:o, 153 s; Maria^ kerstwandeling, Amsterdam 1934, 14 s; Het kind uit de diepte, Amsterdam [1936], 2. druk [1938], 50 s (De uilenreeks, 26); Elfen und Trolle, Nürnberg 1951, 229 s (Flamingo-Biicherei für die Jugend, Bd 5); Der Weihnachtsabend, Konstanz 1957, 16 s (Weihnachtsgeschichten, H 4), [Ny uppl] 1961; Die Adonisröschen, Konstanz 1958, 23 s (Fiir miide Augen, Nr 25); Heilige Nacht, een nieuwe bundel kerstverhalen, 's Gravenhage [1965] (tills med S Lagerlöf, W Brandt mfl).

Översatt: H Voigt-Diederichs, Fyra små troll, Gbg 1909, 170 s (Miniatyrböcker 2).

Utgivit: H. C. Andersen, Udvalgte Eventyr. Med inl o ordlista. Lund 1917. 75 s. (Skrifter utg av Modersmålslärarnas förening.) [2. tr] 1922. [3. tr] 1925. 76 s. (Ibid, [omsl:] 7.) [4. tr] 1931. 75 s. [5. tr] 1935. 76 s. 6.-7. tr 1941, 1948. 2. uppl 1955. 83 s. [Ny tr] 1963. (Ibid, 7.) 3. uppl 1969. 84 s. (Skrifter utg av Svensklärarföreningen, 7.) – Saga och sanning. Läsning för sv gossar o flickor. D 1–5 (Fjärde-Åttonde skolåret). Sthlm 1918-25. (Tills med H Celander.) 1. 1918. 304 s. 2.-3. uppl 1922, 1925. 4.-5. uppl 1927, 1929. 324 s. 2. 1918. 306 s. 2.-5. uppl 1922, 1924, 1926, 1928. 6. uppl 1931. 262 s. 3. 1921. 388 s. 2.-4. uppl 1924, 1927, 1929. 4. 1923. 302 s. 2.-3. uppl 1927, 1930. 5. 1925. 256 s. 2. uppl 1930. Enligt realskolans nya kursplaner omarb uppl: D 1 -4. 1931 -35. [Motsv resp 1 -2, 3, 4 o 5.] 1. 1931. 399 s. 2. oförändr uppl 1936. 2. tr 1947. 2. 1931. 416 s. 2. uppl 1935. 2. tr 1947. 3. 1931. 312 s. 2. uppl 1938. 304 s. 4. 1935. 206 s. Parallelluppl för kommunala mellanskolor o högre folkskolor. D 1 -2, 3. Sthlm 1924. 285, 254 s. 2. uppl 1929–30. – Småbarnens bibel. Upps 1925. 110 s. – Från skilda håll. Bredvidläsnings-bok för andra skolåret. Sthlm 1930. 196 s. 2. uppl: ... för småskolan. 1932. 3.-4. oförändr uppl 1936 [utg 1937], 1944. - Nordisk läsning. Sthlm 1931. 148 s. (Tills med H Celander.) – Vers och prosa från Bellman till våra dagar. Läsebok för realskolans högsta stadium. Sthlm 1932. 239 s. (D:o.) – Nu är det jul igen. En saml julberättelser, sammanställd. Sthlm 1935. 266 s. – Levande låga. Ur Fredrika Bremers brev o skrifter. Urval o kommentarer. Upps 1951. 327 s, 1 pl-bl. – Z Topelius, Sampo Lappelill och andra berättelser ur Läsning för barn. Urval o bearbetn. Sthlm 1959. 143 s. (Regnbågsböckerna [pärmtit].) Övers: ... og andre fortellinger fra ... Oslo 1960. 141 s. – Dens, Valters äventyr och ... Sthlm 1960. 140 s. (D:o.) Övers: ... eventyr og ... Oslo 1961. 136 s. – Dens, Prinsessan Lindagull och ... Sthlm 1961. 145 s. (D:o.) – Dens, Den röda stugan och andra lekar och sagospel ur ... Sthlm 1962. 147 s. (D:o.)

Källor och litteratur

Källor o litt: B Alving, Bang. Profiler (1983); Corinna [G Bolin], En kämpande idealist (SvD 28 juli 1965); M Lindqvist, Människor (1983); O Lövgren, Psalm- o sånglex (1964); L Wahlström, Trotsig o försagd (1949).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jeanna L Oterdahl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7843, Svenskt biografiskt lexikon (art av Staffan Björck), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7843
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jeanna L Oterdahl, urn:sbl:7843, Svenskt biografiskt lexikon (art av Staffan Björck), hämtad 2024-04-23.