Meriter

Palmblad, Vilhelm Fredrik, f 16 dec 1788 i Skönberga, Ög, d 2 sept 1852 i Uppsala. Föräldrar: kronofogden Carl Fredrik P o Eva Catharina Fahlstedt. Inskr vid UU 4 mars 06, boktryckare o förläggare i Uppsala 10 — 36 (deläg i firma Stenhammar o Palmblad 10-15, Zeipel o Palmblad 15-19, Palmblad & C:o 19-34, Palmblad, Sebell & C:o 34 — 36), disp pro gradu vid UU 13 juni 15, mag 15 juni 15, doc i historia 15 april 22, eo adjunkt i fil fak 16 maj 25, adjunkt i historia o statistik 19 nov 27, prof i grekiska o orientaliska språken från 28 okt 35, allt vid UU. Förf o utgivare. — LSkS 35, LVHAA 44, LVS 47.

G 4 juli 1828 i Tuna, Kalm, m Mariana Rebecka Loenbom, f 29 dec 1799 där, d 19 aug 1877 i Åtvid, Ög, dtr till kontraktsprosten Johan L o Maria Rebecka Juringius.

Biografi

P föddes i en familj med goda ekonomiska förhållanden, men sedan fadern avlidit då P var i tioårsåldern såldes familjens huvudgård, varefter änkan och de många barnen flyttade runt på gårdar i trakten av Söderköping. I sin självbiografi (Biogra-phiskt lexicon...) har P skildrat hur han genom självstudier och informatorsundervisning tidigt lade grunden till en bred allmänbildning och ett intensivt intresse för vitterhet. Han hänvisades delvis till studierna genom sitt handikapp; en höftsjukdom i ungdomen tvang honom att livet ut använda krycka.

I Uppsala blev P redan våren 1807 nationskamraten PDA Atterboms (bd 2) kanske närmaste vän, och året därpå invaldes han i sällskapet Musis amici. Vid dettas om-bildning till Auroraförbundet framträdde P som den drivande organisatören, sällskapets "egentlige lagstiftare" enligt Atter-bom, och det blev som organisatör och inspiratör han kom att spela en betydelsefull roll för romantiken som rörelse i Sverige. I avsikt att underlätta tryckning och spridning av förbundsmedlemmarnas alster inköpte han — utan att ha någon erfarenhet av tryckeriverksamhet — tillsammans med Axel Stenhammar det akademiska tryckeriet. Dess trånga och väl inrökta lokaler blev sedan samlingsplatsen för kretsen kring At-terbom.

P visade redan från början affärsbegåvning genom att beställa nya trycktyper från Tyskland och genom att odla egna kanaler till bokhandlare och förläggare. Hans tid upptogs till stor del av vidlyftiga tidskriftsprojekt, först medarbetarskap i Polyfem och därefter utgivningen av Phosphoros. Han manade på artikelförfattare och recensenter och åtog sig ansvaret för den ibland mycket ansträngda ekonomin; ofta tvingades han lita till välviljan hos intresserade gynnare. Stora förhoppningar knöts till den kortlivade Elegant-tidning, men hans försök att skapa en ekonomiskt bärkraftig tidning för främst mondän stockholmspublik stupade på vad han ansåg vara bristande känsla hos övriga medarbetare. Det var med sorg han avyttrade den till konkurrenten Emanuel Bruzelius (bd 6).

I Sv Literatur-tidning framträdde tydligt fosforisternas ambition att göra revolution på kulturlivets alla områden. Det kritiska uppdraget fullföljdes av P i många effektiva recensioner, där hans angrepp på tidningen Argus och dess redaktör Johan Johansson (bd 20) blivit särskilt kända. Svårigheten att .erbjuda honorar och att hitta recensenter gjorde att P och Lorenzo Hammarsköld (bd 18) periodvis skrev nästan allt material själva. Som utgivare tvekade P ej heller att kommentera och bearbeta andras recensioner och artiklar. En negativ recension av SA:s handlingar som publicerades i tidskriften 1815 ledde till hot från kanslersämbetet att P skulle berövas privilegiet som tryckare, vilket dock stannade vid en varning i konsistoriet.

P:s eget författarskap var omfattande redan vid denna tid. När han var i 20-årsål-dern var främsta inspirationskällan den tyske idyllikern J H Voss, vilket resulterade i bl a en otryckt översättning av dennes epos Luise. De akademiska studierna gällde huvudsakligen estetik och språk, och P publicerade tolkningar av Aiskylos och Sofokles. Hans inträdestal i Auroraförbundet formades till en romantisk programförklaring över skaldekonsten i Sverige, där han talade om litteraturens svunna guldålder och snara återupprättande. Uppsatsen Dialog öfver romanen (Phosphoros 1812) avsåg att göra just romanen till medium för romantikens synsätt, och efter intensivt arbete kunde han 1812 publicera Vådeiden, första delen av vad som skulle bli en svit skönlitterära alster som löpande trycktes i Poetisk kalender. Med sina spök- och rövarscener, mystik och humoristiska Figurer har de karaktäriserats som "en Wilhelm Meisterroman efter konstens alla regler" (Marcus). Av andra arbeten från denna tid väckte särskilt Ama-la, med genomfört orientaliskt tema och poetisk kraft, Atterboms odelade gillande. P:s orientaliska studier hade då också nått vetenskaplig nivå. Strukturen i dessa arbeten från 1810-talet är renodlat romantisk — slumpen och nyckfullheten härskar — men P:s effektiva och smidiga språk var med sin frånvaro av bilder föga lämpat för romantikens stämningsromaner.

P:s skönlitterära författarskap stod under 1820-talet tillbaka för hans praktiska arbete, främst som förläggare. Kompanjonerna i tryckerirörelsen växlade flera gånger, men P var hela tiden ledaren; det var också han som hade ansvaret inför konsistoriet och flera gånger drev den känsliga frågan om högre ersättning för det akademiska trycket. P byggde upp en förlagsrörelse som blev en av landets största, kännetecknad av högt ställda krav på kvalitet och en glupande aptit på stora projekt. Syftet, åtminstone i början, var att förlagsverksamheten skulle finansiera fosforisternas litterära utgivning. Av förlagskatalogerna framgår att stora problem vidlådde de vetenskapliga verk P åtog sig att ge ut, och subskribenter fick ibland vänta länge på vad som utlovats.

Den bokhandelsrörelse P drev är svår att rekonstruera. Han stod i kontakt med flera tyska förlag, men av störst betydelse var den förbindelse han 1821 inledde med det ansedda förlaget Brockhaus i Leipzig, och som pågick nära nog till hans död. Syftet var initialt att sprida de sv romantikernas verk, men resultatet blev främst en omfattande handel på kommissionsbasis; tyska romantiker till Sverige och framför allt sv naturvetenskap till Tyskland. Åtaganden för Brockhaus i den trassliga sv förlags- och bokhandelsvärlden kostade P mycken möda, men hans egna affärer förbättrades under 1820-talet genom främst Bruzelius' svårigheter.

P:s egen produktion var under denna period delvis avhängig av hans verksamhet som förläggare, och han fick både då och senare uppbära kritik för att mycket av det han åstadkom var "bokmakarprodukter". De omfattande geografiska och senare historiska arbeten lian sammanställde och gav ut var visserligen betingade av läroboksmarknadens behov men innebar samtidigt en medveten anslutning till det nya geografibegrepp som utgick från Karl Ritter i Berlin. När P blivit professor försummade han aldrig ett tillfälle att hos domkapitel och skolor göra reklam för sina produkter. En föga uppmärksammad insats gjorde han genom sitt kompilatoriska författarskap i orientalistik och indologi. Genom att P populärt presenterade forskningsrön måste han räknas som en av pionjärerna inom den populärvetenskapliga publicistiken.

P:s akademiska karriär fick av naturliga skäl komma i andra hand. När han fick en tjänst som eo adjunkt vid universitetet blev det ekonomiska utbytet ringa. Hans vänner såg till sist professuren i grekiska som den enda möjliga utvägen, men utnämningen väckte stort uppseende. Även flera av hans tillskyndare ansåg honom vetenskapligt underlägsen särskilt den av kanslern/kronprinsen föreslagne H G Lindgren (bd 23). Kungens val skedde förmodligen på tillskyn-dan av P:s vän A v Hartmansdorff (bd 18). P befann sig nu i bättre ekonomiska omständigheter, och efter viss tvekan avvecklade han sina tryckeri- och förlagsengagemang. Hans insatser som professor har inte väckt beundran. Den undermåliga undervisningen och de ibland komiska disputationsöv-ningarna har skildrats av grecister — men ämnet fick rykte om sig att vara tacksamt i betygsväg och lockade därför många studenter.

P:s litterära engagemang gynnades av professorsutnämningen, och han utvecklade en stor produktivitet, både i fråga om vetenskapligt och skönlitterärt författarskap. Nyskapande bland filologerna blev han genom sin anslutning till och propaganda för den nya tyska antikforskningen så som den bedrevs av främst F A Wolf, med dess betonande av antikvariska och historiska moment. Med hjälp av ett k stipendium utarbetade P den stora Grekisk fornkun-skap (1843 — 45), där det gängse rabblandet av antikviteter ersattes med en tematisk uppläggning, syftande till att ge, enligt P, en "lefvande bild af den helleniska nationaliteten i dess totalitet". Självständigt och mycket medvetet drev han där tesen om den grekiska kulturens uppkomst genom påverkan från andra kulturer.

Det andra större projektet var Biogra-phiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, och detta sysselsatte P livet ut. Redan på 1820-talet hade han stått bakom en biografisk blädderbok, men 1834 gav han sig i kast med vad som antogs bli ett treårigt projekt i sex band, som dock vid hans död nått den tjugonde volymen och ännu inte avslutats. P värvade medarbetare, lockade subskriben-ter och ledde arbetet med fast hand, delvis tillsammans med P Wieselgren. Han författade själv många, långa och ibland väl journalistiskt hållna biografier, och hans egen självbiografi utgör ett litteraturhistoriskt dokument. Kontakterna med Brockhaus gjorde att P också bidrog med en mängd personligt hållna biografier och uppsatser över främst sv förhållanden i förlagets lexi-ka och tidskrifter. Hans roll som rådgivare när sv skönlitteratur upplevde en tillfällig blomstring i Tyskland på 1840-talet var troligen mycket betydelsefull.

En av sina viktigaste insatser på 1830-talet gjorde P som en av de ansvariga för Sv litteraturföreningens tidning. Dess betydelse blev särskilt stor genom den intensiva bevakningen av utländsk litteratur, och P var vid sidan av Atterbom den flitigaste skribenten. Utgivningen av denna och den parallellt utkommande Skandia, där större avhandlingar fick plats, skedde under stora svårigheter och under kritik från liberala kretsar i Sthlm. Här framträdde klart P:s egenart som recensent: till skillnad från At-terboms spektakulära framställningar är P:s granskningar måttfulla, koncentrerade och nyktert sakliga; han "kompenserar sin brist på lyster med barsk energi" (Aspelin). Tegnér ansåg också vid denna tid att P var en av landets främsta prosaister.

På 1840-talet framträdde P åter som romanförfattare och nu för en bred publik. Han blev en av decenniets mest produktiva romanförfattare. N M Lindhs förlag gav ut hans arbeten, men han kritiserade det för bristande marknadsföring och drog sig aldrig för att förhandla med andra förläggare för att skaffa sig största möjliga fördelar. Ungdomsverken omarbetades och gavs ut på nytt, och äldre stoff utnyttjades också i romanbygget Familjen Falkensvärd, där en social dimension med kritik av den nya borgerligheten tillkom. Bekant blev romanen främst genom C F Bergstedts (bd 3) bedömning av den som något av det "orenaste och vidrigaste" sv litteratur frambragt. Det bio-grafisk-historiska intresset fick ett märkligt uttryck i en bred släktkrönika med Aurora Königsmarck i centrum, där P kombinerade romantikens berättarteknik med omfattande egen källforskning och källkritisk diskussion.

Vid denna tid renodlade P sin roll som politisk skribent och en av de ledande konservativa idédebattörerna. Hans kraftfullt markerade konservatism förde honom i motsatsställning till bl a den tidigare gode vännen E G Geijer (bd 17), och ännu 1847 i striden om aristokratfördömandet var han en av dennes starkaste kritiker. Hans relation till C J L Almqvist (bd 1) genomgick samma förändring. 1837 sökte han skaffa denne en professur i indisk litteratur, men några år senare deltog han i Det går an-striden med Törnrosens bok. I ett skickligt polemiskt inlägg påtalade han de skador på samhället Almqvists hela produktion haft och jagade "osedliga" passager i denna men påvisade samtidigt den betydelse Sweden-borg haft för författarens idévärld. Kampanjen mot Almqvist kombinerades med utfall mot radikal press, särskilt AB. Efter Almqvists flykt utomlands 1851 tog P upp frågan om AB:s moraliska ansvar för dennes litterära verksamhet, och han sökte under sitt sista år ena de konservativa publicisterna för att krossa tidningen.

Själv var P engagerad i flera publicistiska projekt. 1847—48 gav han ut tidskriften Läsning för bildning och nöje, där han stod för merparten av de signerade uppsatserna. Där finns, som i många av P:s skrifter vid denna tid, ett starkt socialkonservativt patos. Trots att många goda skribenter medverkade och fastän P själv hävdade att den blivit en framgång, lades den snart ned. I enlighet med v Hartmansdorffs önskan blev P 1847 redaktör för den nygrundade tidningen Tiden. P var en intresserad men ganska oerfaren tidningsredaktör — det mångåriga utgivandet av annonsbladet Upsala stads och läns tidning hade givit föga träning — och negativ till all nyhetsrapportering skrev han hela tiden själv artiklar. Bolagsstämman kritiserade honom för den ekonomiska skötseln av tidningen, och den förlorade alltmer karaktären av aktuellt konservativt idéforum. Den lades ned mot P:s vilja 1851. P sökte sig omgående till J A Hazelius' (bd 18) Sv tidningen, där han gav råd inför utgivningen, men Hazelius tycks ha ansett att han medverkade alltför flitigt, och bara några månader före sin död sökte P åstadkomma fastare anknytning till Posttidningen.

Mot slutet av sitt liv förekom P ofta i diskussionerna kring inval i SA, men hans starka politiska engagemang tycks ha varit ett hinder. Praktisk politiker var han emellertid inte, och han förefaller heller inte ha varit nämnvärt intresserad av administrativa göromål vid universitetet. Han ansåg att dess kollegiala styrelsesätt hämmade effektivt arbete. Samtidens omdömen om privatmannen P är entydiga; även litterära och politiska fiender prisade hans godmodighet. Hemmet nedanför Slottsbacken i Uppsala blev centrum för ett flärdfritt borgerligt sällskapsliv, där P underhöll med högläsning ur sina romaner. Det stod öppet för studenter, och där gavs tillfälle till frispråkiga diskussioner. Det var också uteslutande partimannen P studenterna vände sig mot i mars 1848, när pereat-ropen skållade utanför hans hus. P hade rykte om sig att vara ekonomiskt förtänksam, och efter hans död förvånade det därför många att sterbhuset var skuldsatt. Mycket tyder på att den väldiga publicistiska insatsen under hans sista år delvis hade ekonomiska motiv.

Författare

Anders Burius

Arkivuppgifter

Ms o brev till P i UUB; ms även i Norrköpings stadsbibi o en liten brevsaml i KB. — Brev från P i GUB (till J J Biörklund, C Hellberg o G H Mellin samt många till P Wieselgren), KB (bl a till A I Arwidsson, J C Askelöf, C G Brunius, A Cron-holm, C C Gjörwell, N M Lindh o A R Åberg samt många till F A Brockhaus [avskr], L Hammarsköld [404 st] o P A Wallmark), LUB, RA (bl a många till A v Hartmansdorff), UUB (bl a till P Elgström oj H Schröder samt många till PDA Atterbom o L F Rääf), LSB (till J J Hedrén), NordM (till J A Hazelius), SA (till B v Beskow) o i Kongelige bibi, Khvn (bl a till Ä Cronholm).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sändebref till de jurnalister ifrån öfversättaren af Kointos Kalabros. [Rubr.] Upsala 1810. 4:o. 22 s. [Anon; om recension av övers nedan 1809; medföljde även Polyfem, saml 2, 1810, nr 52.] - Vådeiden. [Upps 1812.] 81 s. [Undert.] (Poetisk kalender, utg af [P D A] Atter-bom, 1812, Upsala [:2].) - Fjällhvalfvet. [Upps 1813.] 73 s. [Anon; forts av föreg.] (Ibid, 1813 [:2].) - Resorna. [Upps 1813.] 295 s. [Anon; d:o.] (ibid, Supplement.) — Slottet Stjerneborg. [Upps 1814.] 171 s. [Anon; d:o.] (Ibid, 1814 [:2].) -Narcissus (ibid, [1,] s 51—56; dikt). — Supple-menta quaedam in Lcxica Graeca ... pro gradu philosophico. [Akad avh, preses J O Höjer.] Upsa-lias [1815]. lös. — Amala. Indisk novell (Poetisk kalender, 1817, [2,] s 1-121). [Ny utg:] Sthlm 1911. 4:o. 73 s. (Mästerstycken ur svensk litteratur 2.) - Åreskutan. [Upps 1818.] 200 s. [Undert s 192; följt av fingerat brev, anon.] (Ibid, 1818 [:2].) - Holmen i sjön Dali. Bok 1-2. [Upps 1819.] 216, 142 s. (Ibid, 1819 [:2-3].) - Om hinduernas fornhäfdcr (Svea. Tidskr för vetenskap o konst, h 2, 1819, Upsala, s 1-168). - De rebus Babyloniis et originibus veterum Chaldaeo-rum dissertatio. P 1 -4. Upsaliae [1820]. 4:o. 76 s. — Persiens fornhäfdcr, enl inhemska sagor, jemnförde med grekernes berättelser (Hermes. Saml af afhandlingar, h 1, Sthlm 1821, s 90 - 172, o 2, 1821, s I-III, 77-178). - Om Tibet (Svea, 4, 1821, s 1—90). — De europeiska folkslagens häfder före Herodotos (ibid, 5, 1822, s 131 — 267). — De Buddha et Wodan dissertatio. P 1 —4. Upsaliae [1822]. 4:o. 38 s. — Palaestina. Geogra-phisk, archaeologisk o hist beskrifning. Upsala 1823. XX, 336 s, 1 tab, 2 pl-bl, 2 kartor, 1 graverat titelbl. 2. uppl 1828. XV, 446 s ... [även Handbok ... 1826-37, d 2, se nedan.] 3. uppl, omarb o mycket tillökt, 1842. XV, 554 s, 1 tab, 3 kartor, 2 pl-bl, 1 grav tit. — Argi bedrifter i politik, litteratur och commerce (Svensk litteratur-tidning..., 1824, Upsala, 4:o, n:o 101/102, 103/104, 105; anon, med bidr av E G Geijer, N F Biberg o ev Atterbom; även sep: Den argusiska dynastien, eller Argus I, II o III:s bedrifter ... Hist utkast efter authentiska källor, 1825, 56 s). — Lärobok i den physiska och politiska äldre och nyare geographicn. Cours 1—2. Upsala 1825 — 26. (1: av C Stenhammar. 1826. 70, 169 s. 2.-4. uppl 1826, 1829, 1835; ersatt av arb nedan 1835.) 2, [afd 1-2,] h [l]-2. 18[25-26]. 2:1. Asien. [Rubr.] [1925.] 96 s. 2:2. Europa. [Rubr.] [H L] [1825.] S 1-84, 73-84 [!], 97-118. H 2.

1826. S 119-464. 2:1-2[:1]: 2. förbättr uppl

1827. 129 s, s 1, "2 & 3", 4-118, 118b-118e. 2:1 -2: 3. förbättr uppl 1829. 566 s o Register, [1830,] s 567-614. Nytt tilltr till 3. uppl 1840. 614 s [nytr: s 247-366]. D:o Örebro 1841. (2) s, s 367-566, Register 567-598, 575-584 [!]. Be-arbetn: Förberedande kurs i allmänna och finska geografien, bearb efter Stenhammar o Palmblad [av A E Modeen], Viborg 1847. 60 s. 2. uppl s å. Övers: Osviitta yhteiseen ja Suomen geografia'an

Viborg 1848; 2. painos 1852, 61 s. - De ingenio aetatis argenteae Hispano dissertatio. P 1-2. Upsalise [1826]. 4:o. 20 s. - Handbok i physiska och politiska, äldre och nyare geogra-phien. I förening med flere geographiens vänner. D 1 -4. Upsala 1826-34. (D 5, 1837, endast utg, senedan.) l,bd 1-2. 1826-27. 1. Inledning till Asien. Hög Asien. XII, (10), 300 s. 2. Inledn. till Hög-Asien (slutet). Korea. Mantschuriet. Mongoliet. Turfan eller Lilla Bukhariet. Tibet. (12) s, s 301 —686, 1 karta. Övers i utdrag: Untersuchung uber die verschiedenen Nationen Asien's nach ihrer Abstammung (Neue allgemeine geographi-sche und statistische Ephemeriden, bd 20, Wei-mar 1826, s 385-405, 417-428, 449-466, 21, 1827, s 1-16, 32-43, 225-240, 257-275, 289-308, 321-338, 352-367, 385-401, 417-432). 2. Palsestina. 1829. [Inre titel:] ... Geogr, archaeol o hist beskrifn, 2. uppl 1828. XV, 446 s, 1 tab, 2 kartor, 2 pl-bl, 1 grav titelbl. [1. o 3. uppl se ovan 1823.] 3, bd 1 -2. Indien. 1832-33. 368 s, s 369-7[84], (18) s. 4. Östra indiska halfön. Malayiska archipelagen. 1834. 570, (19) s.

— Utkast till fäderneslandets geographi. Jemte ett bihang, innehållande första begreppen om Svea rikes grundlagar o statsförfattning. Upsala 1829. 48 s. [Anon.] ([Omsl:] Läsning för barn, såsom en förberedelse till kännedomen af den bibliska o verldsliga historien n" 3.) 2. uppl Örebro 1843. 40 s. [Ej i serien.] Ny uppl 1848. 56 s. -Berättelser ur gamla historien. Jemte ett bihang, innehållande första begreppen af konsternas o vettenskapernas (äfvcn philosophiens) hist hos greker o romare. Upsala 1830. IV, 520 s, 40 pl-bl. [Anon, tills med J P I Tellbom.] (Ibid, 4.) - De ensidige. Ingenting i en act. Upsala 1831. 147 s.

— Minnestafla öfver Sveriges konungar samt öfver de vigtigaste tilldragelser i fäderneslandets häfder. Utg dels till tjenst för nybegynnare, att läras utantill vid sidan af en läsebok ..., dels såsom repetition för mera för sig komne lärjungar. Upsala 1831. XX s. [Anon.] 2. uppl 1836. XXIII s. 3. uppl Örebro 1841. 23 s. — Öm hinduernes dramatiska poesi (Svea, 13, 1831, s 318 —341). — Lärobok i nyare historien. Upsala 1832. 98 s, 3 bl tab. 2.-3. öfversedda uppl 1832, 1836. 4. d:o Örebro 1843. 92 s, 3 bl. 5. d:o 1848. 93 s, 3 bl. 6. uppl, öfversedd o tillökt af N. G. Vennerström. 1862. 91 s, 3 bl. 7. d:o Sthlm 1872. 96 s, 3 bl. -Ueberblick der wichtigsten Ereignisse in der schwedischen Literatur, seit Anfang des Jahres 1829 bis Juli 1831. 1-3 (Blätter fur literarische Unterhaltung, Jahrg 1832, Leipzig, 4:o, s33 —36, 37_39, 41-42, 45-47, 109-111, 113-115, 165-167, 169-171; undert: 17; delvis övers: Stockholms posten, 1832, 3-17/2). - De diver-sis verbi 8od£eiv significatibus. Disquisitio. Upsaliae [1834]. 4:o. 20 s. — De verbi ex<0 cum partici-pio alius cujusdam verbi construetione. Disquisitio. P 1 - 2. Upsaliae [1834]. 4:o. 28 s. - Sophoc-lis Oedipus tyrannus notis philologicis illustratus. Dissertatio acad. P 1 —3. Upsaliae [1834]. 73 s. — Historisk blick öfver den svenska näringsflitens utveckling, [1] —2 (Skandia. Tidskr för vetenskap o konst, bd 4, 1834, Upsala, s 175-312, o 5, 1835, s 244-316; sign P.). - Lärobok i den äldre och nyare physiska och politiska geographi-en. Cours 1. Upsala 1835. 339 s. [Ersätter Lärobok ... ovan 1825 — 26, 1, av Stenhammar.] 2. öfversedda uppl 1837. 3. öfversedda o tillökta uppl 1840. 358 s. 4.-6. d:ö Örebro 1842, 1845, 1847. 303 s. 7. öfversedda o betydl tillökta uppl 1851. 314 s. 8. uppl ... öfversedd o tillökad ... af Iw. U. Sörensson. 1854. 321 s. 9. uppl, ånyo öfversedd af ... 1856. 352 s. 10. uppl, öfversedd o efter nu gällande skolstadgas fordringar lämpad af... 1859. 352 s. 11. uppl, ånyo öfversedd af...: Lärobok i geografien, för elementarläroverk. 1861. 352 s. 12. uppl, d:o, 1866. 350 s. ... Utgörande 13. uppl ... Sthlm 1870. 293 s. 2. uppl. (Utgörande 14. uppl ...) 1875. 290 s. [Det uteslutna, sep:] Lärobok i gamla geografien. 13. uppl Sthlm 1870. 54 s. Bearb: Grunddragen till den mathematiska och physiska geographien. Utgörande första coursens första afd ... Efter 2. öfversedda uppl. Åbo 1837. 215 s. [Utökad betr Finlands geogr:] Lärobok i äldre och nyare geographien. Ny öfversedd uppl Borgå 1837. 340 s. Overs (efter 11. uppl): Geografian eli maantie-teen oppikirja, Hfors 1865, (8), 367 s (Suomalai-sen kirjallisuuden seuran toimituksia, Osa 36). — Berättelser ur medeltidens historia. Ur dess sed-nare period. Upsala 1838. 16 s, 6 pl-bl. [Anon, tills med J P I Tellbom.] — Berättelser ur nyare historien. Upsala 1838. 40 s, 14 pl-bl. [Anon.] — Dagens strider samt skrifterna i detta ämne, bedömde af en medlem af Upsala univ. Upsala 1838. 88 s. [Undert; ur Svenska litteratur-föreningens tidn s å, nr 39 — 41.] — Magnis literarum patronis hospitibus patribus civibusque academi-cis et urbis. Upsaliae 1838. Fol. (8) s. [Program vid nedläggande av rektorat 12/12.] — Triangelmätningar i Grekland (Mimer, månadsskrift ..., 1839-40, Upsala, s 105 f; anon). - Hvad vill Freja? (ibid, s 139—150; sign P.). — Om univer-sitcterna (ibid, s 350 — 371; d:o). — Politisk came-ra optica. Föreställande i åtta taflor Sveriges framtid; sådan radicalismen, ohejdad, skulle densamma bereda ... Örebro 1840. 25 s. [Anon.] — Törnrosens bok, nemligen den äkta o veritabla, utg icke af Richard Furumo utan af hofmarskal-ken Hugo Löwenstjerna sjelf. [Annan titel:] Protokoller i herr Hugos akademi. Hvilka ... stundom blifvit kallade Julen på jagtslottet, stundom äfven Den irrande Kurumo. Upsala 1840. 139 s. [Anon.] — Noveller. H 1—4. Upsala (2 — 4 tr Örebro) 1840-51. 1. Kärlek och politik. 1840. 204 s. 2. Holmen i sjön Dali. 1841. 259 s. 3. Amala. 1841. 130 s. 4. I. En grenadiers profpre-dikan. II. Den hemlighetsfulle gästen. 1851. 198 s. — Om sällheten af en ministerial-styrelse. Betraktelser i anledn af förhållanderna [!] i Frankrike o England. Upsala 1841. 65 s. [Anon.] — Om grekiska eulturens ursprunglighet. Såsom inl till grekisk archaeologi. St 1—5. [Akad afh.] Upsala [1842]. LXIV s. [Omtr i Grekisk fornkunskap 1843.] — Profstycken af grekisk fornkunskap. St 1-4. [Akad afh.] Upsala [1842]. 52 s. -Grekisk fornkunskap. Bd 1 —2. Upsala 1843 — 45. 1. 1843-44. XIII, CXXXIX, 586 s, 6 pl. 2. 1844-45. 591 s, 2 tab, 3 pl. - Familjen Falkensvärd. Roman. D 1—2. Örebro 1844 — 45. 259, 218 s. Övers: Die Familie Falkensvvärd, Bd 1-4,5-7, Stuttgart 1846, 328, 262 s (Das bellet-ristische Ausland, Bd 530-533, 534-536). -Sokrates och hans anklagarc. D 1—9. Akad afh. Upsala [1845]. 143 s. — Lärobok i verldshistori-cn. Fördelad i tvenne courser; innehållande tillika grunddragen till vettenskapernas o konsternas hist. Örebro 1845. VII, 252 s. — Supplementa quaedam in Lexica Graeca recentiora. P 1 — 2, 3 — 4, 5-11. Dissertatio. Upsala 1845, 1847, 1851. 4:o. 84 s. — (Sjelfbiographi) (Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män, bd 11, Upsala 1845, s 17 — 35; tillägg: Svenskt biografiskt lexikon N F, bd 8, Sthlm 1879-81, s 507-509). — Den hemlighetsfulle gästen (Nordstjernan, vit-tcrhetsstycken o poemer ... , Sthlm 1845, s 51 — 110). — Ueber die griechischen Mysterien (Neue Jahrbiicher fiir Philologie und Paedagogik Jahrg 16, Supplementbd 11, Leipzig 1845, s 255 — 316). — Konungariket Norige. Statistik, nyare historia o sociala förhållanden, med tillämpning å våra sv. Upsala 1846. XII, 427 s. Bihang innehållande Förord. - Genmälen. - Tillägg o rättelser. - Anmärkningar ... meddelade af en norrman. 1847. 164s. — Aurora Königsmark och hennes slägt. Tidsbilder ur sjuttonde o adertonde årh. D 1-4. Örebro 1846-49. 1. 1846. 286 s. 2. 1847. 278 s. 3. 1847. 474 s. 4. o.sista. 1849. 485 s. Övers: A K und ihrc Verwandten, T 1 —6, Leipzig 1848-53, 308, 275, 300, 240, 247, 276 s, A K und ihre Familie, T 1-9, Grimma 1852, 215, 212, 220, 236, 188, 207, 204, 212, 198 s (Europäische Bibliothek der neuen belletristischen Literatur, Bd 835-843 = Ser 9, Bd 35-43); De graven Königsmark, d 1 —2, Deventer 1849, 360, 290 s. — Den nyaste solförmörkelsen på publicis-mens himmel eller Sista acten i Går-an-dramat. Ur tidn Tiden med betydl tillägg. Upsala 1851. 99 s. [Ur Tiden 1851, n:r 51 o 52.] - De bankier. Alkmaar 1856. IV, 323 s. [Övers ur "Tidsbilder", okänt.] - Brev till: L F Rääf 1811 -47 (A Ahnfelt, L. F. Rääf af Småland och hans literära umgängeskrets, Sthlm 1879, s 300-307) o M J Cru- senstolpe 1837 (dens, M. J. Crusenstolpe 2, Sthlm 1881, s 49); artik|är i J S Ersch & J G Grubcr, Allgemeine Encyclopädie der Wissen-schaftcn und Kiinste ... 1818 —19, 4;o, samt [FA Brockhaus'] Allgemeine deutsche Real-Encyclo-pädie ... (Conversations-Lcxicon), 5. Original-Aufl 1822, Convcrsations-Lexiton der neuesten Zeit und l.iteratur, 1832 — 34, o Conversations-Lexicon der Gegenwart, 1838 — 41, allt Leipzig, samt många i Biographiskt lexicon ..., se nedan; även mindre bidrag i Polyfem, Svenska litteratur--föreningens tidning, Mimer (recensioner) o Frey, tidskr för vetenskap o konst, alla Upsala, Svenska tidningen Dagligt allehanda i Stockholm samt Blätter fiir litterarische Unterhaltung, Leipzig, o Allgemeine Zeitung, Augsburg.

Utgivit (redigerat): Elegant-tidning. 1810, n:o 1 —50 o Bihang n:o 1 — 50. Upsala. 4:o. (Tills med J A Stenhammar.) — Upsala-tidning. 1810 — 20. 4:o o 8:o. (Tills med dens.) Forts: Upsala stads och läns tidning. 1821—37. 4:o. — Phosphoros, månadsskrift. 1810-1812/13. Upsala. 384, 582, 390 s. (Tills med PDA Atterbom; bidr sign P.) — Svensk literatur-tidning, utg i Stockholm o Upsala. Bd 1/2-19/20, 21. Upsala 1813-25. 4:o. (Tills med J A Stenhammar; bidr, i sht de sista årg, sign P-d.) — Svea. Tidskr för vetensk o konst. H 8-12. (Red tills med G W Gumaelius, PDA Atterbom o E A Schröder.) 8. 1825. 132 s, Bihang 117, 158 s. 9. 1826. 144 s, 1 pl-bl, [Bihang] 200, 84 s. 10. 1826-27. 220. 354 s [inkl boklista]. 11. 1827[-28]. 440 s. 12. 1828. 327 s. - Handbok i physiska och politiska, äldre och nyare geographi-en ... D 1 -5. Upsala 1826-37. (1-4 se ovan.) 5, bd 1*. Europa. - Inledning. Turkiet. Efter Malte Brun, Hassel, Wimmer, d'Ohsson, Mannen m. fl. 1837. 256 s. — Skandia, tidskr för vetenskap o konst. Bd I-10. Upsala 1833-37. - Svenska litteratur-föreningens tidning. 1833 — 38. Upsala. 4:o. (Även medl av red.) — F v Schiller. Wilhelm Tell. Ein Schauspiel. Till den studerande ungdomens tjenst utg med en hist inledn samt ordförklaringar o upplysningar. Upsala 1834. 147 s. [Anon, tillskr.] 2. uppl 1836. 168 s. 3. uppl Örebro 1844. 158 s. 4. uppl 1860. VIII, 144 s. Ny uppl: Sthlm 1869. IX, 173 s. 1874. IX, 156 s. 1879, 1885. 160 s. [Ny utg:] ... Till skolornas tjänst... o anmärkningar. 1903. 141 s. [Nya uppl] 1906, 1911, 1915, 1921. - Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män. Bd 1—20. Upsala 1835 — 52. [Anon; red tills med P A Sondén, A Cronholm, A T Lastbom, J G Wahlström o P Wieselgren.] 1. 1835[-36]. (8), IV, 346 s. 2. 1836[-37]. 403 s. 3. 1837[-38]. 350, (34) s. 4. 1838. 376 s. 5. 1839. 374 s. 6. 1840. [3]92 s. 7. 1841. 359 s. 8. 18[41-]42. 392 s. 9. 1843.381 s. 10. 1844. 366 s. 11. 1845. 423 s. 12. 18[45-]46. 356 s. 13. 18[46-]47. 380 s. 14. 1847. 392 s. 15. 1848. 376 s. 16. 1849. 398 s. 17. 1849. 384 s. 18. 1850. 380 s. 19. 18[51-]52. 473 s. 20. 1852. 352 s. 1—8: Ny revid uppl: ... svenske män. Sthlm 1874-76. 1. 1874. VII, 359 s. 2-5. 1875. 425, 381, 406, 418 s. 6-8. 1876. 437, 387, 447 s. -Läsning fiir bildning och nöje. Månadsskrift. Årg [l]-2, 18[46-]47, 1848. Upsala. 764, 774 s. -Tiden, 1847-51. Sthlm & Upsala. 4:o. Översatt: [Quintus Smyrnaeus:] Quinti Calabri HapaXetJtouBveov Ounpo) Uber primus, [akad avh, preses G Knös,] Upsaliae [1809,] 4:o, 20 s; L Tieck: Riddar Blåskägg, [Amm-saga, i fyra akter,] Upsala 1810, VI s, s 7-116 (Folksagor, bd 1), Riddar Blåskäggs sju hustrur, Upsala 1812, 184 s (ibid, 2), Kelkborgarncs krönika, Upsala 1813; 86 s (ibid, 4), Kärlek och trolldom, novell, [Upsala 1815,] 60 s (undert, Poetisk kalender för år 1815 [:2]), Elfvorna (ibid, 1816, [2,] s 1-43); Sophoc-les: Sorgespel, bd 1* [Ajas, Elektra], Upsala 1812, 142 s, Konung Oidipus, sorgespel, Upsala 1834, 84 s, Sorgespel [Philoktetes, Ajas, Elektra, Konung Oidipus, Oidipus i Kolonos, Antigone, Tra-chinerinnorna], d 1 -28, Upsala 1838-41, 448 s [akad avh, utvidgad uppl:] Örebro (tr Upsala) 1840-41, 504 s, [titeluppl] 1842, VI, 504 s; F de la Mötte FYmquet: Segerkransen (Poetisk kalender, 1816, [2,] s 45-64); [E T A] Hoffmann: Magnetisören, en familjehändelse, [Upsala 1820,] 83 s (ibid, 1820 [:2]); Aischylos: Sorgespel, d 1-25, Örebro (tr Upsala) [1841-45], 404 s; Konung Carl XIV Johan ... (Svenska biet, 1844, Sthlm, fol, n" 59-62, anon, även tillskr J C Hellberg, efter fr original, även i Anteckningar från Carl XIV Johans bragderika och ärofulla lefnad Westerwik 1844, s 3 — 54), [sep med div tillägg:] Den åttonde mars 1844, Sthlm 1844, 29 s [anon], 2. betydligt tillökta uppl s å, 32 s).

Källor och litteratur

Källor o litt: Ib26 (B v Beskows dagboksan-teckn:ar), KB. UU:s arkiv, kansliet: AI 218 o 224 (konsistoriets prot 1810 o 1813), £111:126 o 206 (acta 1810 o 1852); fakulteternas arkiv 4:AI 21 (fil fak:s prot 1829); F 857 i (brev från Hjärta till C F Järta 1835); Tlde (T Rundgren, Hågkomster); allt i UUB.

K Aspelin, Poesi o verklighet, 1 (1967); PDA Atterbom, Minnesteckmar o tal, 1 (1869); G Ax-berger, Den unge Atterbom (1936); R G:son Berg, P o Brockhaus (Saml 1924); dens, V F P:s o Atterboms boksaml (Saml 1941); J Berggren, J Av Hartmansdorff, VFPo ett konservativt tidmför-sök vid 1800-talets mitt (PHT 1984); Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 11 (1845); [A Bohlin,] Ströftåg bland litterära minnen (NDA 21/7-3/10 1881); Bref rör Nya skolans hist, ed G F>unck (1886); ] Charpentier, Indologiska studier (Sv orientsällsks årsb 1924); Den sv litt:en, 2-3, cd I. Lönnroth o S Delblanc (1988); G Heckscher, Sv tidn.en 1851-1859 (V Söderberg m fl, Johan August Hazelius, en levnadsteckn, 1936); R Hjärne, Från det förflutna o det närvarande (1879); Inbjudmskr till ... föreläsn, med vilken prof ... Gudmund Björck tillträder sitt ämbete (1946); L Jonsson, Ljusets riddarvakt (1990); S Jägerskiöld, Oskuld o arsenik (1987); H Järta o B v Beskow, Brevväxl, ed C Santesson (SAH 41, 1930); A Kjellén, Sociala idéer o motiv hos sv förf under 1830- o 1840-talen, 2 (1950); T Kleberg, H C Andersen o Uppsala (HVUÅ 1952); G E Klemming o ) G Nordin, Sv boktryckerihist 1483-1883 (1883); V Knös, Johan Spongberg (Pedagog tidskr 1888); J Landquist, E G Geijer (1924); B Lindberg, Humanism o vetenskap (1987); G Ljunggren, Sv vittcrhetens häfder efter Gustaf III:s död, 4-5 (1887-95); T Ljunggren, Lorenzo Hammarsköld som kritiker (1952); C D Marcus, V F P:s romantiska berättelser (1908); C Molbech, Lund, Upsala og Sthlm i Sommeren 1842 (1844); G B Nilsson, A O Wallenberg. Odys-séernas år 1816 - 1856 (1984); S Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); H Schuck, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2 (1923); SA:s hist, 3 o 5 (1936 o 1938); G Svanberg, Redovisn för en lång lefnad, cdNVE Nordenmark (1949); W E Svedelius, Anteckmar om mitt förflutna lif (1889); J Svedjedal, Almqvist — berättaren på bokmarknaden (1987); O Sylwan, Till sv biografis historiografi (Saml 1935); F' Tegnér, Brev, ed N Palmborg, 8 (1963); A Törneros, Brev o dagboksanteckmar, ed N Afzelius, 2 (Sv förf 20:2, 1957); L Vinge, Morgonrodnadens stridsmän (1978).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Vilhelm Fredrik Palmblad, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7969, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7969
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Vilhelm Fredrik Palmblad, urn:sbl:7969, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2024-04-16.