Palmquist (Palmqvist), släkt
Band 28 (1992-1994), sida 659.
Biografi
Palmquist (Palmqvist), släkt, härstammande (v Schantz; Magnell) från Erik Gustafsson (d 1627 enl Stiernman), som från 1622 av kronan arrenderade Marks härad i Västergötland. Av hans söner adlades statskommissarien Gustaf Berg (1622 — 89) 1660 med namnet P och inspektören över tullkamrarna i Älvsborgs län samt Bohuslän och Halland Erik Berg (d 1691) 1682 med namnet Gyllenberg.
Gustaf blev senast 1652 (Reduktionskolhs arkiv) bokhållare i administrationen för den blivande Karl X Gustavs underhållsländer och var den ene av de båda ofrälse ledamöterna i det Reduktionskollegium med inalles 15 medlemmar som tillsattes 1655. Hösten 1656 sändes han av kollegiet till Karl X Gustav — med vilken han sedan tidigare hade goda förbindelser — i Polen med en inlaga angående tolkningen av oklara punkter i reduktionsbeslutet, vilket föranledde tillkomsten av den sk Frauenburgska resolutionen. 1658 — 74 innehade han statskom-missarietjänsten, och 1668 blev han en av de åtta ledamöterna i den kommission som skulle granska bilagorna till den statsfinan-siella skrift som kallats Blå boken. 1674 var P en av de tre anhängare av rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie (bd 10) som blev kammarråd. Detta ämbetsinnehav medförde, att han var ledamot av Likvidationskommissionen över Stora kommissionens domar angående kollegierna från dess tillsättning 1682, tills han av åldersskäl tog avsked från kammarrådsämbetet 1685. Gustaf P blev morfar till Gustaf Wilhelm Coyet (bd 9) och till Magnus och Axel Palm-felt (s 647) och far till Erik P (d trol 1676). Denne inskrevs 1663 vid universitetet i Heidelberg och blev 1670 konduktör vid Fortifikationen i Riga. 1673 — 74 deltog han i Gustaf Oxenstiernas (s 477) ambassad till Moskva. Under denna vistelse i Ryssland var han verksam som spion, och hans där tillkomna teckningar av från militär synpunkt viktiga platser m m finns i RA. De har stort kulturhistoriskt värde, publicerades 1898 och har varit föremål för intresse i Ryssland. P befordrades 1675 till generalkvartermästarelöjtnant och anlitades därefter för fästningsarbeten vid Kalmar, Kristianstad, Kristianopel och Karlshamn. 1676 uppges han ha tillfångatagits av danskarna, varefter inga uppgifter föreligger om honom.
Erik P:s bror Carl Gustaf P (d 1701) blev sårad i slaget vid Lund 1676, befordrades till överstelöjtnant 1696, sårades ånyo i slaget vid Narva 1700 och stupade vid övergången av Duna.
Bröder till Erik och Carl P var hovkanslern Johan P (Pl) och generallöjtnanten, sedermera presidenten Magnus P (P 2), som blev friherre 1712. I sitt äktenskap med Ulrika Eleonora, dotter till generallöjtnanten Carl Magnus Stuart, blev denne far till Fredrik P (1720-71). Han blev 1739 lam från midjan och neråt, och planerna på en militär karriär fick skrinläggas. Från 1744 publicerade han bl a en rad läroböcker i matematik för den högre undervisningen, delvis bearbetningar av utländska verk. Trots att hans böcker rönte viss kritik från VA:s sida, spelade han "en inte obetydlig roll för den matematiska bildningen under frihetstiden" (Lindroth 1967). P blev 1745 LVA och fick 1769 majors titel.
Hans son Magnus Daniel P (1761 — 1834) deltog 1778 — 83 i fransk tjänst i Nordamerikanska frihetskriget, 1784 i den sjöexpedition som överförde kommendant och garnison till Sveriges nyförvärvade koloni S:t Barthélemy samt under kriget mot Ryssland i sjöslagen vid Högland 1788 och Ölands södra udde 1789. Befordrad till överste 1790, fick Magnus P 1794 order att med en fregatt segla till Neapel för att arrestera och hemföra den för högförräderi anklagade Gustaf Mauritz Armfelt (bd 2). Då detta misslyckades, tolkades detta som att P var opålitlig, och vid hemkomsten arresterades han och dömdes av krigshovrätten till ett halvt års suspension. Sensommaren 1795 deltog han som eskaderchef i upprätthållandet på Nordsjön av den väpnade neutraliteten, och 1797 befordrades han till konter-amiral. 1801 var P befälhavare för den eskader som skulle bistå danskarna mot engelsmännen men kom för sent, varför han fråntogs befälet och åter ställdes inför krigshovrätten, som dock friade honom från ansvaret för förseningen. Han befordrades till vice amiral 1809 och till amiral 1818 samt fick avsked 1832.
Hans brorson kapten Fredric Georg Palm-qvist (1801—61), av vars arkiv en rest finns i KrA, kom till följd av sin mödernehärstamning att 1850 bli innehavare av det fideikommiss som bestod av Agerup i Norra Rö-rum, Malm, Brunseryd och Notåsa i Mar-bäck, Jönk, samt Stensnäs i Ryssby, Kron, varför han skulle kalla sig Stiernklo-Lillien-berg-Palmqvist. Genom sitt testamente stiftade han den sk Palmqvistska fonden, som förvaltades av Statskontoret, och vars avkastning använts till att bl a bekosta vissa försvarsanstalter norr om Sthlm; den avvecklades i enlighet med k brev 1956. Fideikommisset övergick efter hans yngre brors död till en mödernekusin i enlighet med fideikommissbrevets bestämmelse om åldern som kvalifikationsgrund. Det omvandlades 1919 till fideikommisskapital, som i början av 1960-talet tillföll den yngre broderns sonson kommendörkapten Carl Edvard Fredrik Gregory Palmavist (1892 — 1975). I enlighet med sin farfars farmors bror kapten Fredric Ulric Ridderborgs fideikommissbrev (Kommittéarkiv) för Rib-bingshov i Norra Vi, Ög, hade denne efter släkten Ridderborgs utslocknande på manssidan 1954 blivit innehavare av det fideikommisskapital till vilket detta fideikommiss 1932 omvandlats.
Författare
H G-m
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Källor och litteratur
Källor o litt: Allmänt: Elgenstierna.Erik Gustafsson: Kammarkolhs kanslis arkiv B III a 1):1, f 122v- 123v, RA; C L Schantz' genealogier, RHA (mikrofilm i RA); B Broomé, Nils Stiernsköld (1950); Lokalf; K Magnell, Johannes Mattiae (Molytaei) hustru (Medlemsbl 45 för GF 1948, s 9); A A v Stiernman, Matr öfwer Swea rikes ridderskap o adel, 1 (1754), s 538. Gustaf P: RR mars 1660, f 506 f, Biographica, Likv, Reduktionskolks arkiv F 1:106, Sv donationskontorets arkiv F I c: 77, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; M P:son Blixencrons alma-nacksanteckmar i UUB (PHT 1929), s 106; R Blomdahl, Förmyndarräfstens huvudskede (1963); dens, d:o. Supplement (1964); dens, Förmyndarräfstens slutskede (1968); S Brandel mfl, Värmdö skeppslag (Sveriges kyrkor. Uppland, 1, 1950); L M Bååth, Ämbetsverket (dens o A Munthe, K statskontoret, 1930), s 13; F F Carlson, Sveriges hist under konungarne af Pfalziska huset (2. uppl), 1 (1883), s 209 o 382, samt 2 (1885), s 236; S Dahlgren, Karl X Gustav o reduktionen (1964); B Fahlborg, Sveriges yttre politik 1664 — 68, 2 (1949); Fortifik, 2 o 6:1; Frälseg, 1:1-2:2 o 4:1 o 3 (1931-76); J Kleberg, Kammarkoll 1634-1718 (1957); O Lindqvist, Jakob Gyllenborg o reduktionen (1956); Magnell, a a; A Munthe, Joel Gripenstierna (1941); dens, Studier i drottn Kristinas o reduktionens hist (1971), s 115, 372 o 416; E Tegnér, KB:s saml af sv brefvexhar (1880); C Trolle-Bonde, Anteckmar om Bondesläkten. K rådet o ambassadören grefwe Carl Bonde, 2 (1900), s 32; G Wittrock, Karl XI:s förmyndares finanspolitik ... 1661-67 (1914), s 9, 19, 104, 191, 200, 202, 214, 232, 234 f, 277, 329 f, 362, 365, 367, 371, 374, 382, 388 f, 400, 419 o 432; dens, d:o 1668-72 (1917), s 2, 94, 108, 119, 121, 123, 127, 134, 136, 141 ff, 155, 159, 176 f, 182, 225, 227, 245, 253, 284, 301, 316, 324, 341, 347 o 352 ff.
Erik P: TJ Arne, Det stora Svitjod (1917), s 138 f; Fortifik, 2, 3: 1 o 6:1 (o där cit litt) —2; H Hofberg, Sv biogr handlex, 2 (ny uppl 1906); Die Matr der Universität Heidelberg, 2 — 3 (1886 — 93); P Nyström, Mercatura Ruthenica (Sc 1937), s 291 o 293; Erich P, Några widh sidste k ambassaden till tzaren i Muskou giorde observationer ... (1898); G Selling, Stockholmsbilder i Magalottis Sverigeskildring 1674 (SSEÅ) 1981), s 127 ff; SKL; SMoK; K Tarkiainen, Stormaktstidens vackraste diplomatrapport. E P:s Rysslands beskrivn 1674 (Källor till den sv historien, Årsb för RA o Landsarkiven 1993, 1993); T Westrin [sign T W], Erik P:s "Observationer öfver Ryssland" (HT 1899, s 249-52) o där anf litt; Wittrock, a a 1917, s 136; A Åberg, I karolinernas spår (1959).
Carl Gustaf P: Biographica o Kammarkolhs byteskontors arkiv F 111:234, RA; G Adlerfelt, Karl XII:s krigsföretag 1700-1706 (1919); Carlson, a a, 6 (1881), s 359; L Kaggs dagbok 1698-1722 (HH 24, 1912); Karl XII på slagfältet, 2 o 4 (1918-19); Lewenhaupt; KKD 2-3 o 8; J A Nordberg, Konung Carl den XILtes hist, 1—2 (1740); W Ridderstad, "Gula gardet" 1526-1903 (1903); O Stiernhööksjournal (KFÅ 1912), s 361 f; E Tengberg, Överlöparen Johan Gummert (KFÅ 1952), s 73 f; Ur frih Carl Magnus Posses korrespondens (HT 1882), s 85 o 87; F Wern-stedt, 1660-1718 (K Svea livgardes hist, 4, 1954).
Fredrik P: M 1128 o Biographica, RA; ms till art om P av C W Oseen hos SBL; Biogr lex öfver namnkunnige sv män; E W Dahlgren, VA. Per-sonförteckmar 1739-1915 (1915); Fortifik, 4:1; Hofberg, a a; A Holmberg, Den Bergianska avskr: saml:en i VA:s bibi (1938), s 42; S Lindroth, VA:s hist 1739-1818, 1:1 o 2 (1967); dens, Sv lär-domshist. Frihetstiden (1978); dens, d:o. Gustavianska tiden (1981); V Loos, En avisa genom två sekler (1958), s 54 f; F Mallet, Åminnelse-tal öfver ... Fredr Palmqvist, hållet uti VA den 25 sept 1776 (1777); N V E Nordenmark, Fredrik Mallet o Daniel Melanderhjelm (1946); S Rosenhane, Anteckmar hörande till VA:s hist (1811); H Schuck, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2 (1923), s 130, 175, 189 ffo 238 ff; W Sjöstrand, Grunddragen av den militära undervismens uppkomst-o utveckhhist i Sverige till år 1792 (1941); SMoK; O Sylwan, Sv pressens hist till statshvälfmen 1772 (1896).
Magnus Daniel P: M 1715, 1716 o 1834 samt P Sondéns ms Militära chefer i sv armén (o där anf källor), RA; G G Adlerbeth, Hist anteckn:ar (Från tredje Gustafs dagar, 2), 2 (1893), s 79 ff, 253 o 262; A Ahnfelt, Ur sv hofvets o aristokratiens lif, 2-4 o 6-7 (1880-83); A B Benson, Sweden and the American revolution (1926); Biogr lex öfver namnkunnige sv män; C v Bonsdorff, Gustav Mauritz Armfelt, 1 o 4 (1930 — 34); Broomé; H Börjeson, Biogr anteckn:ar om örlogsflottans officerare 1700-1799 (1942); E Carlsson, Den ryska giftermålsfrågan (1925), s 26 f; H E Charlottas dagbok, 2, 4-5, 7 o 9 (1903-42); J A Eh-renströms efterlemnade hist anteckmar, 1 (1882), s 269, o 2 (1888), s 93, 107, 154, 305 f o 357; S Grauers, Ätten Wachtmeister genom seklerna, 3:1 (1953); R F Hochschilds memoarer, 1 (1908), s 164, o 3 (1909), s 69, 71, 73 o 90; Hofberg, a a; KrVAH 1835, s 236-40; A T Låstbom, Swea o Götha höfdinga-minne sedan 1720, 2 (1843); L W:son Munthe, Axplockn ur en gammal stambok (PHT 1925); C G Nordin, Dagboksanteckmar för åren 1786-92 (HH 6, 1868), s 241; W Odelberg, Viceamiral Carl Olof Cronstedt (1954); A F Skjöl-debrands memoarer, 1 (1903), s 193, o 2 (1903), s 55-60 o 164; SMoK; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 4:1 (1905), s 88 f o 106, samt 9:1 (1922), s 125; E Tegnér, G M Armfelt i Neapel år 1794 (HT 1883), s 12-16 o 18 f; dens, Gustaf Mauritz Armfelt, 2 (1884), s 226, 233-37 o 240 f; G Unger, 111 sv sjökrigshist, 2 (1923), s 218; S M Waller, Georg Carl v Döbeln (1947); J S Vleugel, Slegten Vleugel (Wleugel) i Danmark 1675-1862 (Personalhist Tidsskr, 9:5, 1932, tr 1933), s 25.
Fredric Georg Stiernklo ¦ Lillienberg - Palmqvist: Statsrådsprot i försvarsärenden 11 maj 1956, nr 60, RA; Fortifikationens fd heml handhar E III, vol 2, p 13 — 21: Användn af medel ur Palmqvist-ska fonden, KrA; Redogörelse för under k statskontorets förvaltn stående räntebärande fonder o övriga diverse medel (stencil), f 40, Kammarkoll; U C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida, af Posthumus, 11 — 12 (1874); M Lagerberg, Göteborgare, 1 (1913), s 160 f; N Segerstråle, Sv fideikommiss (1981); P G Vejde, Kroms Herrgårdar (1929).
Carl Edvard Fredrik Gregory Palmqvist: Kommittéarkiv 220, vol 3, RA; Carl P (SvD 15 nov 1975); K sjökrigsskolan 1867-1942, 2 (1942); Segerstråle, a a; Väv (1945-50).
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Palmquist (Palmqvist), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8000, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-24.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8000
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Palmquist (Palmqvist), släkt, urn:sbl:8000, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-24.
