Elias Palmskiöld

Född:1667-07-18 – Nikolai församling, Stockholms län
Död:1719-04-07 – Nikolai församling, Stockholms län

Arkivman


Band 28 (1992-1994), sida 674.

Meriter

2 Palmskiöld, Elias, före adl Runell, son till P 1, f 18 juli, dp 22 juli 1667 i Sthlm, Nik, d 7 april 1719 där (själaringn i Nik). Inskr vid UU 14 maj 79, adl tills med föräldrarna 13 april 81, kanslist i RA 5 febr 85–dec 86, auskultant i Svea hovrätt 5 febr 90, i lagkommissionen 7 mars 90, sekr:s i RA biträde 9 mars 91, aktuarie i RA 16 sept 93, tf aktuarie i KM:ts kansli 12 febr 97, ord 27 april 97, arkivsekr vid RA från 25 nov 02, sekr i defensionskommissionen 18 juni 12–14.

G 9 okt 1700 i Fittja, Upps, m Catharina Magdalena Blixencron, f 1683, d 3 april 1745 i Rasbo, Upps, dtr till assessorn Gustaf B o Metta Ribbing samt senare g m majoren Per Jakob v Scheffer.

Biografi

P blev av fadern (P 1) från barndomen "flitigt hållen till de stycken som Kongl riks-archivum tillhör". I Uppsala studerade han tillsammans med sekreteraren Johan Hadorphs (bd 17) barn och fick av denne omdömet att han "av början varit av ett mycket stadigt och redligt sinne" och "helt flitig i sina studier vid akademien". Fadern använde intyget när han 1685 för P:s räkning sökte en kanslisttjänst vid RA. P erhöll tjänsten med halv lön  den andra halvan anslogs åt den sjuke företrädaren  och med tillstånd att under två à tre år fortsätta sina studier och endast infinna sig i arkivet de tider "han ifrån Upsala kan avkomma". Då efter P 1:s död en mera sammanhängande tjänstgöring i RA fordrades av honom, tog han avsked för att odelat ägna sig åt juridiska studier. Han lämnade Uppsala med ett gott testimonium 1689 och auskulterade i Svea hovrätt och lagkommissionen men ville åter till RA. I nov 1690 ingav han en supplik till Kanslikollegium i vilken han argumenterade för att en aktuarietjänst ånyo skulle inrättas i arkivet – den förra drogs in när fadern blev arkivets chef – och erbjöd sig att en tid tjänstgöra utan lön. Kanslikollegiet förordnade honom följande vår att utan lön gå arkivsekreteraren tillhanda bl a "uti akternas framtagande och hanterande". Efter förnyad framställning erhöll han drygt två år senare en nyinrättad aktuarietjänst i RA. Han ville dock vidare, och 1697 blev han aktuarie i K M:ts kansli, ett steg på vägen mot högre tjänster.

P var inte anställd i RA då slottsbranden 7 maj 1697 förstörde stora delar av arkivbeståndet och resten råkade i fullständig oordning. Genom Kanslikollegiets resolution 7 febr 1699 engagerades han dock i arbetet med att åter bringa arkivet i ordning och 1702 blev han RA:s föreståndare. P:s chefskap inföll under det stora nordiska kriget och det präglade i flera avseenden hans insatser. Efter nederlaget vid Poltava ökade oron för ett ryskt anfall på Sthlm. P gjorde flera framställningar om medel och material för att förbereda en flyttning av RA:s bestånd inåt landet. Kanslikollegiet och rådet var länge tveksamma till en sådan åtgärd men gick 1713 slutligen med på att de viktigaste handlingarna i arkivet i hemlighet skulle föras till Örebro slott. Transporten skedde med båt, som grundstötte och sprang läck i Hjälmaren, varvid stora delar av lasten vattenskadades. Under ett par månader var arkivmännen och andra sysselsatta med att torka de våta handlingarna av vilka många fick bestående fuktskador. Handlingarna återfördes på Karl XII:s befallning till Sthlm 1716. – Medan arkivets huvuddel förvarades i Örebro ägnade sig P åt sin syssla som sekreterare i defensionskommissionen. Denna upphörde på kungens befallning 1714.

Då P övertog ledningen av RA hade en grovordning av beståndet genomförts efter slottsbranden, men stora delar av arkivet var fortfarande oordnade. Ordningsarbetet skedde nu efter nya principer. Serierna, t ex rådsprotokoll och riksregistratur, hölls samman och delades inte som tidigare upp efter regenter. En rad handlingar uppställdes efter ämne. Kvar från P:s ordningsarbeten är (1994) bl a ämnessamlingarna Palmskiölds samling fullmakter och instruktioner samt Acta miscellanea.

P:s främsta insats var dock skapandet av hans stora avskriftssamling. Redan i sin tidiga ungdom började P göra avskrifter i RA. I Hadorphs intyg från 1685 omtalas hur flitigt han "häruti arkivo gör sig bekant alla riksstadgar, besluter, plakater och resolutioner dem han sedan med egen hand avskrivit". Själv skrev P senare att han tidigt blivit van att av handlingarna i arkivet "eradera allehanda historica". Som kanslist och aktuarie hade han rika tillfällen att fortsätta avskrivandet, och även som arkivsekreterare fortfor han att själv skriva och låta sina medarbetare göra avskrifter. P samlade även topografiska notiser för en blivande text till Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna. Materialet ingick senare i P:s samlingar. P gjorde också anteckningar ur både utländska och inländska tryckta böcker, och han skaffade en mängd småtryck som tillfördes hans samling. P fortsatte att utöka samlingarna till kort före sin död.

Författare

Josef Edström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

P:ska saml:en (närmare 500 vol) i UUB. I Rålambska saml i KB ingår flera vol som tidigare ingått i P:s saml. - Brev från P i UUB o i LSB (till E Benzelius dy).

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Annotationer ... för åren 1698–1700. Utg av S E. Bring (HH, d 35: 1, Sthlm 1953, s 116-131).

Utgivit: Monumenta quaedam Palmskiöldiana nec non Blixencron-Ribbingiana, diversis antehac temporibus separatim edita, nunc vero ... uno hoc volumine collecta. [Sthlm 1701-10.] (12), 170 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslikoll:s arkiv; Ämbetsarkivet; Defensionskommissionens arkiv; Biographica; allt i RA.

Förutom under P 1 a a:n av Bergh även: dens, E P o hans saml:ar (NTBB 1915); Broomé; O Celsius, Bibliothecae Upsaliensis hist (1745), s 61–75.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Elias Palmskiöld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8013, Svenskt biografiskt lexikon (art av Josef Edström), hämtad 2024-11-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8013
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Elias Palmskiöld, urn:sbl:8013, Svenskt biografiskt lexikon (art av Josef Edström), hämtad 2024-11-11.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se