Hans A K Palmstierna

Född:1926-04-07 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län
Död:1975-05-28 – Ljusterö församling, Stockholms län (kbf i Sundbyberg)

Kemist, Bakteriolog


Band 28 (1992-1994), sida 707.

Meriter

6 Palmstierna, Hans Allan Kule, sonson till P 5, f 7 april 1926 i Sthlm, Kungsh, d 28 maj 1975 i Ljusterö, Sth (kbf i Sundbyberg). Föräldrar: överläkaren Edvard Erik Kule P

0 ML Vera Harriette Maria Herzog. Stu-dentex i Harderwijk, Holland, 44, i Sthlm 46, inskr vid Kl 47, amanuens o assistent vid kemiska instit periodvis 1 april 49 —30 juni 55, MK 30 maj 50, bitr lär i kemi 23 febr-30 juni 54 o 1 juli 55-31 dec 57, disp 10 nov 56, doc i kemi febr 57, chef för kemiska avd vid bakteriologiska instit 57, anställd på externa medel 1 jan 58 — 31 dec 60, forskarassistent 1 jan 60 —30 juni 65, vik laborator

1 bakteriologi 1 okt 61—30 juni 62, allt vid Kl, föredragande i Försvarets sjukvårdsstyr i frågor gällande biologisk krigföring mars 62, konsult vid Försvarets forskn:anstalt juli 63 —maj 65, laborator vid Sthlms stads sjukvårdsstyr:s bakteriologiska centrallaboratorium 8 juli 64—1 mars 68, anst vid Statens naturvårdsverk 16 febr (tilltr 1 mars) 68, tf forskmsekr där 1 juli—15 okt 68, expert i havsresursutredn juni 68—aug 72, sekr i miljövårdsberedn 27 sept (tilltr 15 okt) 68 — 26 febr 73, expert i miljökontroll-utredn april 69—juni 74, led av styr för Naturhist riksmuseet från 69, av genbanks-utredn från febr 73, av energirådet från dec 73. G 28 febr 1953 i Helsingborg, Maria, m skulptrisen Lena Jovinge, f 4 juli 1928 i Sthlm, Högalid, dtr till konstnären Per Torsten J (bd 20) o konstnärinnan Stella Margareta Falkner.

Biografi

Hans P fick sin vetenskapliga utbildning vid Kl, dit han, först som student och senare som forskare, var knuten i nära 20 år. Hans undersökningar och publicerade rön föll inom den bakteriologiska biokemin. Tyngdpunkten i P:s vetenskapliga produktion låg tidigt i hans arbeten över den glyko-genliknande substansen hos Escherichia coli B. Ensam och tillsammans med andra publicerade han flera arbeten om denna substans som fick stort vetenskapligt värde. Senare behandlade han bla viktiga problem kring isoleringen av olika allergena substanser. Sina största insatser gjorde dock P som förgrundsgestalt inom den tidiga sv mil-j övårdsrörelsen.

När P 1967 publicerade boken Plundring, svält, förgiftning befann sig sv miljöpolitik i ett intensivt utvecklingsskede. Statens naturvårdsverk hade bildats s å. Kvicksilverdebatten hade visat hur förödande människans i och för sig välmenta ingrepp i naturen kunde bli. Verkningarna på miljö och människa av blyet i bensin och avgaser började skönjas. Samtidigt som P:s bok kom ut publicerade 1964 års miljöforskningsutredning de första rönen om försurningen och dess orsaker.

Genom att utnyttja sin vetenskapliga bakgrund ville P med talande exempel väcka opinionen till insikt om hur ömtålig miljösituationen blivit. Människa och natur har alltid stått i ett ömsesidigt beroendeförhållande till varandra. Men nu hade, menade P, mänskligheten så exploaterat sin gemensamma miljö — jorden — att miljön och resurserna föröddes snabbare än de återskapades genom naturens kretslopp.

Centralt i P:s argumentering stod befolkningsökningen. P synes i detta avseende ha tagit starka intryck av livsmedelsforskaren prof Georg Borgström. Mänskligheten lever, påpekade P, i biosfären, som är ett slutet system. Snart skulle människorna bli för många i förhållande till systemets förmåga att rena och förnya sig; nedsmutsade vatten, lortig luft och förstörda jordar utarmar biosfären och därmed förutsättningarna för allt liv.

P:s förslag till miljöskyddande åtgärder byggde främst på olika former av samverkan — internationellt via FN:s olika organ, nationellt via ökat samhälleligt inflytande över resursutnyttjande och teknologi, lokalt genom kooperativa samarbetsformer. En nyckelroll tilldelade P forskningen. Den borde frigöras från privat ekonomiskt vinstsökande och genom politiska beslut riktas mot metoder som syftar till att säkra balansen människa-miljö.

P:s engagemang förde honom snabbt till en central position i sv miljöpolitik. Efter en kort sejour som det nyetablerade Naturvårdsverkets kontaktman med miljöforskningen utsågs P till sekreterare i miljövårdsberedningen, vilken fungerade som regeringens kontaktorgan med forskare och nyttjare av miljön. Ehuru synnerligen aktiv på denna post synes P till sin läggning emellertid mera ha varit forskare och agitator. I boken Besinning (1972) drev han tesen att de yttre miljöproblemen hade sin upprinnelse i den industriella produktionen. I arbetsmiljön borde det stora arbetet mot miljöförstöringen sättas in. 1974 meddelades att P skulle bli Svenska fabriksarbetareför- bundets särskilde miljöexpert. P hann dock ej tillträda denna tjänst; försommaren 1975 omkom han i en drunkningsolycka i Sthlms skärgård.

P blev med sina böcker en väckarklocka i 1960- och 70-talens miljödebatt. Han kombinerade en vetenskapligt grundad och konsekvent anlagd helhetssyn med ett lidelsefullt engagemang, som omedelbart fick ett stort gensvar. Plundring, svält, förgiftning såldes i 60 000 exemplar. Enligt statsminister Tage Erlander, under vars ledning miljövårdsberedningen inrättades 1968, var P "ett exempel på att enskilda personligheter i ovanligt hög grad kommit att ge kraft åt opinionsbildningen på just miljöpolitikens område".

Författare

Lennart J Lundqvist



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

P:s stora arkiv (95 vol: anteckn:ar, dagböcker, ms, material ang miljö- o energifrågor, korrespondens mm) i AA. - Brev från P i P:ska släktarkivet, RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Studies on a glycogen-like poly-saccharide in Escherichia coli B. Akad avh [Kl]. Sthlm 1956. 21 s + 7 uppsatser ur Acta chemica Scandinavica: vol 9, 1955, s 195 f, 1021 f, o 10, 1956, s 155, 488 f, 567-577, 578-586, 691, Khvn; nr 2 o 4-7 tills med T. Holme, R[une] Eliasson eller G. Ehrensvärd. — Separation of acid polyelectrolytes and proteins in cellulär ex-tracts — 1 (Journal of biochemical and microbiolo-gical technology and engineering, vol 1, 1959, New York & London, s 273-288, tills med E. Hammarsten o E. Meyer). — Studies on the che-mical and immunological structure of Bordetella pertussis (Acta pathologica et microbiologica Scandinavica, vol 50, Khvn 1960, s 208-224; tills med H. Billaudelle m fl). — A method for con-centrating solutions of high molecular com-pounds (Biochemical and biophysical research Communications, vol 2, 1960, New York & London, s 53 — 55). — On the puriftcation of aller-gens, 1. Phleum pratense allergen (Science tools, the LKB instrument journal, vol. 7, 1960, Sthlm, 4:o, s 29 — 33). — On ... allergens, 2. Allergens from airborne moulds (a preliminary account) (ibid, 9, 1962, s 25-29; tills med H am Ende o E Ripe). — Mould allergy, 2. Submerged cultivation of allergenic moulds (Acta allergologica, vol 17, 1962, Khvn, s 451-457; tills med E. Ripe). -Mould allergy, 3. Extract preparation of moulds (ibid, 18, 1963, s 413-436; d:o). - Bakterie-kemisk diagnostik av fenylketonuri (PKU) (Laboratoriet, Svenska laboratorieassistentföreningens tidskr,årgll, 1965, Sthlm, s 245-250). - Tidigdiagnostik av PKU (Svenska läkartidningen, årg 62, 1965, Sthlm, 4:o, s 1314-19). - Att rädda barn från ärftlig efterblivenhet. En orientering om PKU (Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor, årg 32, 1965, Sthlm, 4:o, s 785-788). - PKU (Medicinska föreningens tidskrift, [årg 43,] 1965, Sthlm, 4:o, s 358 — 361; även sep, (4) s). — Viss efterblivenhet kan hindras uppkomma (Jordemodern, Svenska barnmorskeförbundets tidskr, årg 79, 1966, Sthlm, s 5-12; även sep, 7 s). - PKU, en mentalsjukdom som kan förebyggas (Landstingens tidskrift, årg 53, 1966, Sthlm, 4:o, nr 5, s 14 — 18). — Plundring, svält, förgiftning. Under medv av L Palmstierna. [Sthlm, tr] Örebro 1967. 129 s. 2. revid uppl s å. 3. d:o 1968. 130 s. 4. oförändr uppl s å. 5. revid uppl s å. 132 s. 2.-3. tr 1968, 1969. 6. uppl 1971. 6.[=7.] uppl 1982. 150 s. [Pocketutg] 1971. 145 s. 2. uppl 1972. [Studiehandledning se nedan 1968.] Övers: Plyndring, sult, förgiftning, Albertslund 1968, 131 s, 2. opl 1969, 132 s, 3.-4. aendrede opl 1970, 1973, 141 s; Oslo 1968, 136 s (Cappelens realboker 31 [omsl]). — Vacker är all bygd där lyckliga människor bor med den standard de vill ha - -- (Nya perspektiv, [Lantbruksförbundets idé-tidskr,] [årg 1,] 1967, Sthlm, 4:o, nr 4, s 24-27; samtal med Valfrid Paulsson om föreg arb). — Håll vattnen rena och ge jorden soporna! (Från sådd till skörd, kemisk biologisk revy, årg 7, 1967, Sthlm, s 266 f; intervju av pseud Manson). — Hejda nedsnuskningen! [1] — 2 (Råd och rön, årg 10, 1967, Sthlm, 4:o, nr 9, s 14-21, o 10, s 12-15). — Plundring - svält - förgiftning [svar på insändare av K Arman] (Jordbrukarnas föreningsblad, årg 37, 1967, Sthlm, fol, nr 50, s 16). - Om födelsebegränsning (Vi kvinnor, årg 19, 1967, Sthlm, 4:o, nr 6, s 7-9). - Luftlort (ibid, nr 7, s 6 — 8). — Angeläget ... om de klarsyntas revolt (ibid, 20, 1968, nr5/6, s 10 f). - Purification of a cytotoxic serum factor from thyroglobulin-sensi-tized guinea-pigs (Immunology, vol 13, Oxford and Cambridge 1967, s 119-121; tills med T Packalén oj. Wasserman). — Front mot miljöförstöringen. Diskussionskurs. Under medv av L Palmstierna. [Omsl: Studiehandledning till ... Plundring, svält ...] Sthlm 1968. 66 s. [På uppdrag av Folksams ungdomsråd.] 2. uppl s å. 3., justerade uppl 1969. — Front mot miljöförstöringen. Diskussionsfrågor till stillfilmen Plundring • förgiftning. Materialet framställt i samarb med H P. U o o å. 4:o. (8) s. — Försoning mellan miljö och människa (Hotet mot miljön: 11 sv forskare ger fakta kring miljöskadorna. Red M Lagerkvist, Sthlm 1968, s 104-116; [ny tr] 1969, 2. uppl 1971, 3. omarb uppl 1973, s 103-115). -Farlig oljebekämpning (Försäkringstidningen, årg 23,1968, Sthlm, 4:o, nr 1, s 36; ur DN 9/1 så). -Plundring och förgiftning kan och måste hejdas! (Folksam, [tidskr,] 1968, Sthlm, nr 1, s 23-29, 54 — 57; omtr: Stenarbetaren, 1968, Gbg, 4:o, nr 3, s 2 —7, samt: Gumaelius, [tidskr,] 1968, Malmö, 4:o, nr 2. Miljö, s 4 — 7: Vad kostar det att rädda miljön?, o Fönstret, ABF:s tidn ..., årg 45, 1968, Sthlm, 4:o, nr 2, s 6 f, 24: Jorden är ett litet klot ---). — Avgiftningscentraler för industrin (Forskning och framsteg, [årg 3,] 1968, Sthlm, 4:o, nr 2, s 29). — Plundring och förgiftning. En artikel om miljöförstöringen (Lundagård, årg 49, 1968, Lund, 4:o, nr 3, s 6 f, o 4, s 11). — Undvik vägen utan återvändo (Fältbiologen, årg 21, 1968, Sthlm, nr 4, s 3 —5). — Teknik i livets tjänst (Tofsen, organ för Chalmers studentkår, årg 25, 1968, Gbg, nr 4, s 10-14; omtr i faksimil: Le radical, [utg av Karlskoga SSU-krets,] årg 5, 1969, Karlskoga, 4:o, nr 1, s [4 f, 7, 25 fl). - Klasskampens nya dimension: förgiftningen (Frihet, organ för Sveriges socialdemokr ungdomsförb, årg 52, 1968, Sthlm, 4:o, nr 8, s 28 f). - De klarsyntas revolt [radioföredrag] (Tidsignal, [årg 4,] 1968, Sthlm, fol, nr 33, s 11; omtr: Argumentationsanalys - svenska, Gymnasiet Ak 5, Skolradion 9302, [omsl,] Sthlm 1969, 4:o, s 27 f). - Vår hotade livsmiljö ... [Studiepaket.] Sthlm 1969. 4:o. Faktabok. 34 s. (Tills med E Sandegård o L Palmstier-na.) 2. uppl 1970. Studiebok. 63 s. (Tills med E S, L P o B Dahl.) [Ny uppl 1971.] Lärarhandledning. 23 s. (Tills med E S o B D.) Overs utg: Fakta om forurening, bearb af I Hej, Khvn 1970, 4:o, 31 s, Mere om forurening, [Arbejdsbog,] bearb af O Gaarn, Khvn 1970, 4:o, 39 s; Bedrohte Umwelt, Arbeitsbuch, Weinheim und Basel 1974, 4:o, 85 s. — Förskingringens sekel (T Backmann & K I Vålvik, [Tolv arbetsområden i geografi,] Studiehäfte 3. Befolkning o bebyggelse, Livsmedelsförsörjning, Energiproduktion, tre arbetsomr i geogr för högstadiet, Sthlm 1969, 4:o, s 75 — 77; ur DN 15/1 1967). - Vår miljö är i fara (Fackföreningsrörelsen, årg 49, 1969, Sthlm, 4:o, [1,] s 198 — 201). — Fem frågor om miljöförgiftning -ett samtal med H P (Kooperatören, årg 56, 1969, Sthlm, 4:o, nr 1, s 10 —12). — Bekämpningsmetoder, förlegade metoder, nya vägar — (Nya perspektiv, [3,] 1969, nr 4, s 13-17; tills med E Sandegård, teckningar). — Förhalas miljöbeslut i brist på bevis? (Veckans affärer, 1969, Sthlm, 4:o, nr 11, s 19 — 21). — Samhället och miljövården (Affärsekonomi, årg 42, 1969, Sthlm, 4:o, s 679 f, 752, 754). - Vår förgiftade värld. [Sthlm, tr] Örebro 1970. 80 s. (Tills med L Palmstierna.) 2. tr 1971. Övers se följ arb. — Vår plundrade värld. [Sthlm, tr] Örebro 1970. 80 s. (D:o.) 2. tr 1971. Övers, även av föreg arb: Unsere gepliinderte Welt, Weinheim und Basel 1972, 191 s. — Ingen människa är lik någon annan människa (Steg för steg ... utg: Svenska föreningen för omsorger om utvecklingsstörda, årg 15, 1970, Sthlm, nr 3, s 3 — 9). — Alla barn är annorlunda barn (Landstingens tidskrift, 57, 1970, nr 11, s 38-40). -"Biodynamisk odling bygger på sunt förnuft" [kommentar till intervju av G Björnstrand] (Vi, årg 57, 1970, Sthlm, 4:o, nr 23, s 41). - "Vem betalar den ekonomiska välfärden med sin hälsa?" [annonstext] (Femina, årg 27, 1970, Sthlm, 4:o, nr 30, s 81, m fl tidskr o tidn). — Den framtida miljön (När Var Hur, aktuell årsbok, årg 27, 1971, Sthlm 1970, s 177-179). - Miljövårdens mål och medel ( H P, Göran Persson, N-E Landell m fl, Miljövård nu - om att tänka o handla framåt. Diskussionskurs, Sthlm 1971, 4:o, s 7-22; 2. justerade uppl 1971). — Counter-measures against environmental destruction in urbanized societies (Symposium on the impact of urbanization on man's environment ... UAW Family education centre, Onaway, Michigan, 13 — 20 June 1970,

New York 1971, 4:o, s 143-146).----nu får vi

gift på faten (Vi, 58, 1971, nr 1/2, s [2-5]; faktakonsult tills med I Lundholm till idé o teckningar av E Sandegård). — Miljöns värde och världs- miljön (Byggforum, 1971, Gbg, 4:o, nr 2, s 13 — 15, 17 f). — Den lågavlönade har sämre skydd mot gifthotet (Aktuellt i politik och samhälle, [årg 15,] 1971, 4:o, nr 3, s 6 f). - Replik till Sven Yllner (Läkartidningen, 68, 1971, s 4326). - Besinning. Under medv av L Palmstierna. Sthlm 1972. 178 s. Övers: Besindelse, Albertslund 1973, 160 s. — Recycling of waste products in order to decrease the chemical stress on man and his environment. [Rubr.] U o . 4:o. 8 bl. [Duplic] — The future imperative for the human environment. New York 1972. 4:o. 24 s. (United Nations Centre for social and economic information.) — [Yttranden som ordf] (The environmental future: Proceedings of the first International conference on environmental future, held in Finland from 27 June to 3 July 1971, ed by N Polu-nin, Aylesbury, Bucks, 1972, s 492 f, 501 -509).

— An open letter: The scientist and the working man (Ambio, a journal of the human environment research and management, vol 1, 1972, Sthlm, 4:o, s 110—115). — Arbete och utbildning (Ung mening, organ för Stockholms socialdemokr ungdomsdistrikt, 1972, Sthlm, 4:o, nr 4, s 10 i). -Miljövårdskonferensen gav bestående resultat (TCO-tidningen, årg 26, 1972, Sthlm, 4:o, nr 12, s 4 f). — Framtiden - världssvält eller välstånd?, 6. Arbetarrörelsen måste börja med egen framtidsforskning - makthavarnas prognoser styr oss fel (Arbetaren, årg 51, 1972, Sthlm, fol, nr 14, s 3).

— Datorerna skapar tråkiga och slitsamma jobb med färre framtidsmöjligheter (Kommunalarbetaren, årg 62, 1973, Sthlm, 4:o, nr 3, s 9).-Arbetsmiljö och nobelpristagare (ibid, nr 10, s 14 f). — Livsfarlig arbetsmiljö i den kemiska industrin (Fackföreningsrörelsen, 53, 1973, nr 21, s 4). — Det gäller våra barns miljö (Tillsammans [valtidning], Sthlm 1973, 4:o, s 15; tills med L Palmstierna). — Framtidens forskning (Arbetarekalendern, Uppslagsbok i skilda ämnen, årg 55, 1974, Sthlm 1973, s 143 - 148). - Framtiden kräver: Energi • arbete • miljö. Sthlm 1974. 66 s. (Tills med Marit Paulsen m fl.) 2. uppl så.— "Energi finns i oändliga mängder, i solens strålar, i luftens vindar och vattnets strömmar, i växternas växande" (Fönstret, [51,] 1974, nr 2, s 8 f, 21). -'Slut på slösandet' (ibid, nr 3, s 6 f, 26). — Vi har inte råd att förbruka människor (SIA [Skogsindustriarbetaren], 1974, Sthlm, 4:o, nr 6, s 22 f).

— Plastarbetare hotas av sällsynt cancer (Fabriksarbetaren, 1974, Sthlm, 4:o, nr 9, s 11). - "Människor fungerar som testobjekt för nya ämnen" (TCO-tidningen, 28, 1974, nr 19, s 8 f). - Energikrisen (Tidens kalender, 1975, Sthlm [tr Sthlm &Upps] 1974, s 129-139). - Högspänningsfält

— en hälsorisk? (Elektrikern, årg 68, 1975, Sthlm, 4:o, nr 3, s 13). - Energiartiklar i Arbetet 1973 — 75. Nässjö [1979]. 4:o. 55 s. (SAFE:s skriftserie, nr 2.) - Bidrag i Acta chemica Scandinavica, 1955 (3 st), 1956 (7), 1957 (5), 1958, 1960, 1961, Khvn, o bl a DN 7/3, 22/9,9/10, 4 o 24/12 1965,

5 o 17/3, 3/5, 16/8, 13/10, 16/11, 11 o 30/12 1966,3o 15/1,2, !7o23/2, 21/3, ll,27o30/4,

6 o 23/5, 30/6, 28/7, 13 o 21/9,14 o 26/10,15 o 21/11, 29/12 1967, 9/1, 16 o 18/2, 8/5, 2 o 5/7, 27/8 1968, 24/5 1969, 16/6, 29/7 1970, 5/1, 17/8, 23/11 1971, 3/9 1972, Eskilstuna-kuriren 21/2 1969, Arbetet, Malmö, 1/12 1971, 11/12 1972, 13 o 20/5, 10 o 22/6, 3 o 23/9, 6/10, 18/11, 17/121973, 28/4, 2 o 28/5, 3, 5, 18, 23 o 28/9, 2/10, 27/11 1974, 9, 10 o 21/1 1975, Västerbottens-kuriren, Umeå, 7/5 1973, Västerbottens folkblad, Umeå, 8/5 1973, Aftonbladet, Sthlm, 14/6, 23/7, 15/9 1973, 30/5, 22/7 1974, Värmlands folkblad, Karlstad, 25/10 1974, Norrländska socialdemokraten, Boden, 5/11 1974.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 5 juni 1963, nr 3 (ang laboratorstjänst vid Kl), RA. P:s personal-dossiéer hos Regeringskansliets förvaltn:kontor o hos Statens naturvårdsverk, Sthlm.

T Erlander, 1960-talet (1982); L J Lundgren, Försurn på dagordn. En bild av ett händelseförlopp 1966-1968 (1991).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans A K Palmstierna, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8022, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart J Lundqvist), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8022
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans A K Palmstierna, urn:sbl:8022, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lennart J Lundqvist), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se