Gustav L L Park

Född:1886-03-09 – Arjeplogs församling, Norrbottens län
Död:1968-03-09 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Präst


Band 28 (1992-1994), sida 719.

Meriter

Park, Gustav Lars Larsson, f 9 mars 1886 i Arjeplog, Nb, d 9 mars 1968 i Uppsala, Domk. Föräldrar: renskötaren Lars Larsson o Greta Kajsa Mårtensdtr. Småskollärex i Mattisudden, Nb, 2 juni 04, nomadlär vid kateketskolorna i Arjeplog 04 — 06 o 08 — 09, studentex vid Fjellstedtska skolan i Uppsala 27 maj 14, inskr vid UU 8 mars 15, teol fil ex 1 april 16, TK 15 sept 19, prakt teol prov 10 dec 19, allt vid UU, led av 1919 års lappkommjuni 19 —maj 23, prästv 1 jan 20, komminister i Glommersträsk, Nb, 18 aug (tilltr 1 dec) 20, kh i Stensele, Vb, 5 okt (tilltr 1 nov) 27 — 1 okt 55, expert vid över-arbetn av 1930 års lapputredn april 39 —jan 44, red o utg av Samefolkets egen tidn 40 — 60, ordf i Sv samernas riksförb (SSR) 50 — 60.

G 1) 3 juli 1907 i Arjeplog m folkskollär Anna Kristina Eliasson, f 8 nov 1861 i Jokkmokk, Nb, d 3 okt 1955 i Stensele, dtr till hemmansäg Elias Larsson o Valborg An-dersdtr; 2) 18 okt 1959 i Uppsala, Domk, m lär Sara Kristina Hellgren, f 28 febr 1885 i Mala, Vb, d 5 okt 1970 i Uppsala, Domk, dtr till bonden Salomon H o Sara Sofia Renström samt tidigare g Ågren.

Biografi

Gustav P, som var same, deltog redan från tidiga barnaår i renskötseln och skaffade sig goda insikter om dess specifika förhållanden. Han visade sig äga ett gott läshuvud vilket gjorde att han fick möjlighet att studera. Som lärare tjänstgjorde han tidigt vid den flyttande kateketskolan i Arjeplogs sn. P har själv berättat om under vilka primitiva förhållanden undervisningen bedrevs vid den tiden (Förr o nu ..., 1947).

P:s erfarenheter från renskötseln och kateketskolan blev avgörande för hans engagemang i den samiska rättvisekampen. Redan 1905 deltog han i en konferens som det då nygrundade men kortlivade Lapparnas centralförbund anordnade i Sthlm. Sitt stora genombrott som talesman för samernas sak fick P i samband med en tidningsdebatt som han förde med nomadskoleinspektören Vitalis Karnell (bd 20) i SvD och NDA i mars 1917. P var motståndare till vad som kallades "Lapp skall vara lapp"-politiken. Med sina erfarenheter av kåtaskolor gick han till hårt angrepp mot 1913 års nomadskolereform, reviderad 1916. Enligt P var denna reform undermålig och gav inte någon rättvisa åt samerna i utbildningshänseende. Dess intentioner att kåtaskolan som sådan skulle hålla kvar samebarnen vid renskötseln ansåg han vara helt felaktiga. Vid de sv lapparnas landsmöte i Östersund 1918 kom skolfrågan än en gång upp till debatt. P lade fram sina synpunkter för mötet och visade att 1913 års nomadskolereform var ett nav när det gällde samisk rätt. Han fick totalt stöd för sina åsikter att den vandrande kåtaskolan skulle avvecklas. P framstod vid detta landsmöte som en centralgestalt när det gällde samisk rätt.

I samband med tvångsslakt av ren i Arjeplog 1932 reagerade P mycket starkt mot det överförmynderi som han ansåg staten utsatte samerna för. När tvångsslakten skul- le behandlas vid ett möte i febr 1932 infann sig P med ett flertal fullmakter som gav honom rätt att föra renägarnas talan. Trots detta försökte länsstyrelsens representanter att förklara P icke behörig. P framhöll i starka ordalag att samerna inte tillfrågats angående slakten och att länsstyrelsen var inkompetent i frågan. Landshövdingen i Norrbotten Bernhard Gärde lär efter detta möte ha kallat P för lapparnas Mussolini. P skrev samma vår ett flertal artiklar i Norra Västerbotten och SvD, där han belyste problemet med tvångsslakten. Han angreps i hårda ordalag av lappfogdarna. I Samefolkets egen tidning skrevs dock bl a att P "likt en samernas Gandhi icke tvekat att rikta de mest grava anklagelser mot myndigheterna som utlämnat samefolket åt det största förtryck".

Osjälvisk och totalt orädd för myndigheter fortsatte P att stå i spetsen för den samiska rättskampen. Han JO-anmälde länsstyrelsen. Regeringen uppvaktades ett flertal gånger och staten stämdes. Länsstyrelsen svarade med att anmäla P till domkapitlet i Luleå. I anmälan hävdades att P "angrep den lagliga ordningen på renskötselns område på ett för staten farligt sätt". P blev frikänd. — När 1930 års lapputredning låg klar kallades Sveriges samer på initiativ av P till ett andra landsmöte i Arvidsjaur 1937. Vid detta möte var P ordförande samtidigt som han höll samtliga inledningar. Ensam företrädde han den samiska rättssaken, mot hela den sv "maktapparaten", som förklarade att P inte var representativ och därför inte kunde tala i de samiska rättsfrågorna. Oförtrutet fortsatte dock P att lägga fram samernas sak. Från de egna leden fick P näst intill totalt stöd. I en motion inlämnad av samerna från Jukkasjärvi omtalades han "som en av Gud utsänd talesman för vår sak".

1940 tillträdde P som redaktör för Samefolkets egen tidning efter Torkel Tomasson. P hade i och med dennes bortgång mist sin närmaste medkämpe och var nu ensam ansvarig såväl för det talade som det skrivna ordet. Som redaktör för tidningen fortsatte P sin hårda linje mot vad han ansåg som orättvisor eller förtryck mot samerna från myndigheternas sida.

1948 kallade P helt på egen hand till ett tredje samiskt landsmöte i Arvidsjaur. Orsaken till att mötet hastigt sammankallades var 1946 års köttbesiktningskommittés betänkande med förslag till reformering av renslakten. P ansåg att de lagda förslagen innebar en fara för samernas näring.

Vid detta landsmöte visade det sig att P stått alldeles för ensam gentemot storsamhällets framfart mot samerna. Han kunde i längden varken orka eller ekonomiskt klara de mål han uppsatte. Bildandet av en samisk riksorganisation var en nödvändighet. Vid ett möte hos P i Stensele i okt 1948 drogs riktlinjerna upp för bildandet av Svenska samernas riksförbund. SSR kom till stånd vid det fjärde samiska landsmötet i Jokkmokk två år senare. P blev dess förste ordförande och fick därmed en bred bas för sitt fortsatta arbete för samisk rätt.

P lämnade 1960 både ordförandeskapet i SSR och redaktörsposten vid Samernas egen tidning. Även därefter var han dock en flitig debattör och skribent. Sin sista artikel publicerade han 1966 i samband med den då heta vargdebatten. I drygt 60 år var P engagerad i den samiska rättskampen. Många samer har nämnt P som den störste samiske organisatören och förkämpen under 1900-talet.

Författare

Erik-Oscar Oscarsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från P i UUB (till K B Wiklund).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Motion rörande sköteslega i fråga om bofastas reninnehav i Norrbotten / Skrivelse till protokollet... rörande skogslapparnas renskötsel (Svenska lapparnas landsmöte i Östersund den 5-9 februari 1918, Upps ... 1918, s 52-62). — Samefolkets skolfråga. Inledningsföredr ...d 6 febr 1918 (ibid, s 113-152). - Ur lapparnas missionshistoria [om artikelserie av V Lindholm] ( Församlingsbladet / Evangeliskt veckoblad, årg 23/66, 1927, Sthlm, fol, s 165). - Stensele kyrkas historia 1824 — 1934. Stensele (tr Umeå) 1934. 45 s. [2. uppl, i faksimil med tillägg] Stensele (tr Storuman) [1986]. 51 s. — Inledningsanförande (Det svenska samefolkets allmänna landsmöte i Arvidsjaur den 4 —7 oktober 1937 Umeå 1938, s 23-28). - Samefolkets bosättnings- och jordbruksfråga i anslutning till 1930 års lapputrednings betänkande. Föredr / Spörsmål och förslag rörande renskötseln i anslutning ... / Ar tiden nu mogen för kåtaskolornas och hushållskåtornas slopande? Föredr ... d 6 okt 1937 (ibid, s 96-185). - [Diskussionsinlägg till protokollet] (ibid, s 257 — 298, passim). - Förr och nu i nomadväsendets utveckling. Ett personligt nomadskoleminne (Folkskolans vän, årg 63, 1947, Strängnäs, 4:o, s 225, 231). - Inledningsanförande (Protokoll m. m. från samelandsmötet i Arvidsjaur den 26 — 27 februari 1948, Upps 1948, s 9—11). — Föredrag angående bedövningstvånget / Föredrag rörande köttbesiktnings-tvånget (ibid, s 14 — 38). — Inledningsanförande i hundfrågan (ibid, s 55 — 58). — Samernas organisationssträvanden i Sverige. Föredr (Såmiid dilit. Föredr vid Den nordiska samekonferensen, Jokkmokk 1953. Sv, norsk o finsk utg. Red K Nickul, A Nesheim, I Ruong, [Upps, tr] Oslo 1957, s 201 -221, finsk övers s 323-328). - Hur skall det gå för samerna? (Sveriges natur, årg 49, 1958, Sthlm, s 8 —12). — [Naturskydd och kraftproduktion: Diskussion] (Teknisk tidskrift, årg 89, 1959, Sthlm, 4:o, s 14). — Slå vakt om samernas rätt! (Arbetaren, årg 38, 1959, Sthlm, fol, nr 4, s 3). -Samernas framtid - ett dilemma (ibid, nr 10, s 3, 10). — Fridlysning av varg, en skrämmande orättvisa mot Sveriges samer (Samefolket, årg 47, 1966, Upps, 4:o, s 85 f; ur Norrbottens-kuriren 9/2 s å). — Många bidrag i Samefolkets egen tidning (se nedan) 1918-60, vidare i NDA 17 o 28/3 1917, SvD 23/2 1932, Norrbottens allehanda 6/2 1932, Norra Västerbotten 25/2 o 14/4 1932 samt 9/1 1934, UNT 23/2 1961 o Norrbottens-kuriren 9/2 1966.

Utgivit: Det svenska samefolkets allmänna landsmöte i Arvidsjaur den 4 — 7 oktober 1937. [Omsl:] Protokoll och efterskrift. Umeå 1938. 303 s. — Protokoll m. m. från samelandsmötet i Arvidsjaur den 26-27 februari 1948. Upps 1948. 94 s.

Redigerat o utgivit: Samefolkets egen tidning. Årg 22:4 - [42]:4, 1940-60. [Forts: Samefolket.] Upps. 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: C Lindhagen, Memoarer, 3 (1939); E Manker, G P 60 år (SvD 9 mars 1946); E-O Oscarsson, G P o nomadskolefrågan 1917 — 1919 (1989); I o M Ruong, Index till Samefolkets egen tidn - Samefolket 1918-1973 med hist kommentar (1985); SMoK; Sv lapparnas landsmöte i Östersund den 5-9 febr 1918 (1918); L Wall-mark, G P — samehövding i en mansålder. Bland Sveriges samer 1967-1968 (1968); L Wallström, G P — samernas stridbare talesman (Norrländska socialdemokraten 1 sept 1959).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustav L L Park, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8044, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik-Oscar Oscarsson), hämtad 2020-07-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8044
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustav L L Park, urn:sbl:8044, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik-Oscar Oscarsson), hämtad 2020-07-06.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se