N Hjalmar Nilsson

Född:1856-01-29 – Asarums församling, Blekinge län
Död:1925-04-15 – Svalövs församling, Skåne län

Botanist, Växtförädlare


Band 27 (1990-1991), sida 32.

Meriter

1 Nilsson, Nils Hjalmar, f 29 jan 1856 i Asarum, Blek, d 15 april 1925 i Svalöv, Malm. Föräldrar: gästgivaren o lantbrukaren Jöns (Julius) N o Bengta (Betty) Nilsson. Studentex vid allm lärov i Kristianstad 26 maj 75, inskr vid LU 14 sept 75, FK 15 sept 77, eo amanuens vid botan instit 27 nov 80 där, sekr i Skånska trädgårdsfören o red för fören:s tidskr 8187, ordf i fören 1324, FL vid LU 7 mars 83, disp 14 dec 85, doc i botanik 8 febr 862 okt 89, FD 31 maj 86, allt vid LU, assistent vid Sydsv fören för odling o förädling av utsäde (från 94 Sveriges utsädesfören) i Svalöv 88, förest o ledare för försöks- o förädlingsverksamheten där 90dec 24, red för fören:s tidskr 9124, sekr i fören 0004, prof:s n h o v 28 nov 02, led av styr för Sv botan fören från 08, av styr för sv avd av Nord jordbruksforskares fören från 18, en av stiftarna av Fören för dendrologi o parkvård 20, led av styr där 2024. LLA 01, LFS 07, HedLLA 21.

G 18 dec 1889 i Lund m Edla Nathalia Laetitia Leissner, f 21 dec 1864 i Landskrona, d 7 okt 1951 i Lund, Domk, dtr till handlanden Carl Henrik Theodor L o Johanna Nilsson.

Biografi

Hjalmar N växte upp under små omständigheter i en stor familj. Det stod tidigt klart att N, som var äldste sonen, var ovanligt studiebegåvad och måste beredas tillfälle att studera. Tack vare ekonomisk hjälp från släkt och vänner kunde han sändas till läroverk. Redan i skolan var N mycket intresserad av växter och utvecklades till en av de främsta floristerna med skarp blick och gott omdöme. Under sin studietid vid universitetet var han elev till prof F W C Areschoug (bd 2). Floristiken hade då en glansperiod och han fångades av den. Han deltog aktivt i utarbetandet av Areschougs Skånes flora, 2. upplagan 1881. Hans namn finns där knutet till en mängd växtlokaler. Enligt en kollega deltog N "hela sitt aktiva liv gärna och med samma smittande entusiasm som i unga dagar i botaniska exkursioner. Han utvecklade därunder en rörlighet och uthållighet som mången ungdom kunde ha skäl avundas honom" (Tedin). Att deltaga i exkursioner var för N ett kvalificerat sätt att umgås. Han ledde bl a många av Svenska botaniska föreningens Skåne-exkursioner.

N:s floristiska kunskaper och skicklighet gällde inte bara den vilda floran utan också trädgårds- och parkväxter. De skulle också komma att gälla lantbruksväxter sedan han tillträtt sin växtförädlartjänst i Svalöv. N ägnade stor uppmärksamhet åt sädesslagens rent botaniska och morfologiska karaktärer. Hans iakttagelser över nedärvningsmönstret egenskapernas konstans respektive brist på konstans i avkommorna efter gjorda planturval fick avgörande betydelse för utformandet av förädlingsmetodiken. I förädlingen av vete och havre, vilka visade sig vara självbefruktande, övergav han snart den allmänt använda massurvalsmetoden. Istället införde han ett strikt planturval, där varje plantas avkomma hölls för sig och där ånyo planturval genomfördes tills en acceptabel enhetlighet erhölls. Metoden kallades pedigree-metoden eller Svalöf-metoden.

Detta sätt att bearbeta förädlingsmaterialet var mycket arbetskrävande men gav god kunskap om nedärvningsmönstret för de många iakttagna egenskaperna. Det gav därför en god vetenskaplig grund för den danske ärftlighetsforskaren Wilhelm Johannsens påvisande av "rena linjer" och även ett viktigt stöd för dennes formulering av begreppen genotyp och fenotyp. N:s sätt att arbeta skapade ett utsökt utgångsmaterial för studier av korsningar som också hans kolleger Hans Tedin och Pehr Bolin (bd 5) bearbetade under perioden närmast före sekelskiftet. Den viktigaste uppföljningen gjordes dock något senare av N:s efterträdare som vete- och havreförädlare Herman Nilsson-Ehle (s 41). Redan efter två års anställning fick N överta ansvaret som ledare för växtförädlingsinstitutionen sedan hans företrädare kommit i konflikt med ledningen, som han ansåg inte gav ekonomiskt utrymme för långsiktigt vetenskapligt arbete inom organisationen. Det var alltså i en svår situation N fick överta ansvaret för den vetenskapliga utvecklingen av en verksamhet som hade starkt begränsade resurser. N lyckades emellertid mycket väl som föreståndare. Framför allt tog han tillvara den framåtanda av pionjärkaraktär som rådde bland växtförädlarkollegerna i Svalövsorganisationen. Inte minst torde denna ha grundlagts under många botaniska exkursioner. Redan 1896 togs det första steget till en rikstäckande organisation genom att en filial inrättades i Mellansverige. Nästa startades i Luleå. Snart fanns ett nät av filialstationer åtta stycken i ett heltäckande system av medarbetande växtförädlare, där hänsyn kunde tas till hur sortmaterialet passade i olika miljöer. En viktig uppgift för N var att också skapa den yttre ramen för institutionens olika arbetsuppgifter. Det lyckades honom att samla in medel till en ny institutionsbyggnad, som uppfördes i tidstypisk mäktig jugendstil. Den blev färdig 1908 och är ännu (1989) huvudkontor för växtförädlingsföretaget i Svalöv. Kring institutionsbyggnaderna skapade han på styrelsens uppdrag tillsammans med trädgårdsmästaren Johan Lundberg en botanisk trädgård eller park. På sina många resor letade N också efter växter att plantera där. Resultatet har blivit en mycket vacker park, som uppkallats efter honom.

Sedan Nilsson-Ehle anställts som medarbetare på vete- och havreavdelningen lämnade N ansvaret för denna åt honom. Samtidigt inrättades två nya avdelningar, en för vallväxter och en för potatis. Det gällde för N att ge den nya verksamheten rätt inriktning, ett gott utgångsmaterial, hyggliga arbetsförhållanden och resurser. Dessa uppgifter jämte filialsystemets uppbyggnad och institutionsbyggandet krävde stora insatser. Därtill kom i ett senare skede förhandlingar med myndigheter och olika intressenter om växtförädlingsinstitutionens villkor. Finansieringen löstes 1913 genom ett riksdagsbeslut, som gav Sveriges utsädesförening en viss officiell status. Med statsunderstöd genomfördes en växtförädlingsverksamhet, som leddes av en styrelse under statens överinseende.

1914 började N att förädla rotfrukter, särskilt sockerbetor. Beträffande detta växtslag skedde arbetet och delvis finansieringen i samverkan med Sockerbolaget. N fick här ge sig i kast med en typisk korsbefruktande växt till skillnad från hans tidigare erfarenheter från objekt vete och havre, som är självbefruktare. N försökte sig på strängt genomförd isolering och inavel enligt pedigree-metoden för att uppnå likformighet och konstans. Han hann emellertid aldrig fullfölja sina planer. Arbetena resulterade dock i en god kunskap om betornas befruktningsförhållanden och därmed om villkoren för isoleringstekniken, som är viktig för förädlingen av korsbefruktande växtslag.

En av N:s viktigaste uppgifter var att representera växtförädlingsinstitutionen och dess arbete utåt. Detta gjorde han synnerligen framgångsrikt. De uppnådda resultaten i form av nya sorter och det pågående växtförädlingsarbetet möttes av respekt och uppskattning. De var också en förutsättning bl a för att statsmakterna skulle påta sig det ekonomiska huvudansvaret för utsädesföreningens växtförädlingsverksamhet utan att denna i sin helhet inordnades i det statliga systemet. Den relativa frihet som föreningsformen innebar uppskattades, och N och hans kolleger kunde utnyttja den effektivt.

N var intresserad av fotografering, och institutionen utrustades tidigt med ett fotolaboratorium och god kamerautrustning. I föreningens arkiv finns många prov på hur växtförädlingsarbetet och jordbruket dokumenterades fotografiskt. N var under hela sin tid i Svalöv redaktör för utsädesföreningens tidskrift. Han skrev också själv ofta artiklar om aktuella växtförädlings- och sortproblem till den och andra tidskrifter.

N:s namn är främst knutet till uppbyggnaden av Sveriges utsädesförenings växtförädlingsinstitution både vid huvudanstalten i Svalöv och vid de åtta filialstationerna i olika delar av landet samt till växtförädlingen där hans insatser var banbrytande och gav honom internationell berömmelse. N deltog i försöken att lösa de för jordbruket praktiskt viktiga problemen kring lagerhusfrågan. Han deltog också i arbetet på att bygga upp vårt lands frökontroll.

Författare

Arne Hagberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från N i LUB (bl a till F Areschoug, B Jönsson o inånga till S Murbeck), RA (bl a till C Carlsson Bonde o många till M v Feilitzen) o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dikotyla jordstammar. Akad afh. Lund 1885. 4:o. 243 s, 1 pl-bl. (Arbeten från Lunds botaniska institution, 8 [även: Acta Universitatis Lundensis, LUÅ, T 21, 1884–85, 3. Mathematik o naturvetenskap, 10].) – Eine Uebersicht iiber die skandinavischen Arten der Gattung Rumex und ihrer Hybriden (Botanisches Centralblatt, Jahrg 9, 1888, Cassel, 2 = Bd 34, s 218–220, 250 f, 286 f, 316-319; från Botaniska notiser 1887). – Några råd om hafre-odling på mossjord / Hufvudtyperna i Svalöfs hafresystem (Svenska mosskultur-föreningens tidskrift, årg 3, 1889, Jönköping, s 197-203). -Också ett angrepp på Svalöf. [Rubr.] Malmö 1891. (4) s. [Undert.] – Kan det nu brukliga sättet att medelst klöfverpreparatorn behandla klöfverfröet under alla förhållanden anses vara nyttigt och förmånligt? Anförande vid... sam-mantr d 14 nov 1892 (LA, Handlingar o tidskr, årg 32, 1893, Sthlm, s 33–47; även sep, 15 s). -Berättelse öfver en med stats-stipendium företagen studieresa till Verldsutställningen i Chicago 1893. [Rubr.] Malmö 1895. 32 s. (Meddelande från Kongl. landtbruksstyrelsen, n:o 1895:3 = 21.) – Hafrearbetena vid Sveriges utsädesför- ening på Svalöf (Sveriges spannmålsexportförening, [årsmötesprotokoll mm,] 1895, Sthlm, s 9–18; även sep, 10 s). – Specialkatalog öfver Sveriges utsädesförenings kollektiv-utställning vid Allmänna nordiska konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. [Omsl.] Malmö 1897. 42 s. – Några ord om möjligheten af landtbruksväx-ternas förädling särskildt till samtidig förbättring af qvalitet och qvantitet. Föredr vid andra nordiska landtbrukskongr i Stockholm 1897. [Omsl.] Malmö 1898. 40 s, 1 pl. – Einige kurze Notizen iiber die schwedische Pflanzen-Veredlung zu Svalöf. Anlässlich des Besuches einer Reisegesell-schaft von Mitgliedern der Deutschen Landwirt-schafts-Gesellschaft im Juni 1898 entworfen. Malmö 1898. 14 s. – Bidrag till en öfversigt af hösthvetesorternas förhållande sistlidne vinter. Föredr vid... årsmöte d 31 juli 1901. Malmö 1901. 11 s. [Ur Sveriges utsädesförenings tidskr s å.] – Scirpus Tourn. Säf (L. M. Neuman & Fr. Ahlfvengren, Sveriges flora (Fanerogamerna), Lund 1901, s 671–676; tidigare delvis i den avbrutna 12. uppl av C. J. o C. Hartmans Handbok i Skandinaviens flora, Sthlm 1889, s 128*). – Hvad lär oss de senaste tio årens erfarenhet beträffande sädesarternas förädling? Anförande vid... sammantr d 15 okt 1900 (LA, Handl o tidskr, 40, 1901, s 149–162; även sep, 15 s; omtr: Nylands och Tavastehus läns landtbruks-sällskaps handlingar för år 1900, Hfors 1901, s 59–73, o övers i dess finska version Hfors 1901, s 60–75). – Berättelse öfver en med statsunderstöd företagen studieresa till Schweiz, Österrike och Tyskland. [Rubr.] Malmö 1903. 24 s. [Undert.] – Ytterligare vigtiga framsteg i Svalöfs förädlingsmetod. Föredr vid ... årsmöte på Svalöf d 17 juli 1902. [Rubr.] Malmö 1903 [omsl]. 10 s. [Ur Sveriges utsädesförenings tidskr 1902.] – Hvilka uppgifter afses närmast med de af Sveriges utsädesförening upptagna nya arbetsgrenarne? Föredr vid ... årsmöte d 1 aug 1903. [Rubr.] Malmö 1903 [omsl]. 15 s. [Urd:o 1903.] - Några bidrag till en karakteristik af M. W[eibull]:s författarskap angående Sveriges utsädesförening och dess verksamhet. [Rubr.] Malmö 1904. 8 s. [Un-dert.] – Hvilken betydelse ega sortolikheterna hos kornet för bryggeri-industrien? Föredr vid VIII allm. sv bryggaremötet i Malmö. [Rubr.] Malmö 1905. 8 s. [Ur Svenska bryggareföreningens månadsblad s å.] – Die schwedische Pflanzenziichtung zu Svalöf. Einige kurze Notizen, besuchenden Freunden zu Diensten. Malmö 1905. 23 s. [Anon.] [Nya utg:] 1910. 27 s. [Ej anon.] 1925. 60 s. [Anon.] [Jfr nedan 1913 o 1923.] – Redogörelse för maltkornsutställ-ningarne i Malmö 1899 — 1904. [Rubr.] Malmö 1905. 7 s. [Ur Sveriges utsädesförenings tidskr s å.] – Akerbruksväxternas skötsel och förädling, särskildt sädesslagens (H v Feilitzen m fl, Fyra uppsatser i växtkultur... Minnesskrift vid 20:de allm sv landtbruksmötet i Norrköping, Gbg 1906, s 105–144; även sep, 40 s). – Om inrättande af spannmålslagerhus i Sverige. [Rubr.] Sthlm 1907. 33 s. (Tills med J. Södergren.) [Ur Sv bryggareföreningens månadsbl s å.] – Humleodlingsförsöken i Skåne. Berättelse afgifven till Södra Sveriges bryggerifören. [Rubr.] Sthlm 1912. 10 s. (Tills med H Rosander.) – LTnstitut suédois de Svalöf pour Tamélioration des plantes de grande culture. Malmö 1913. 32 s. – Plant-breeding in Sweden (The journal of heredity, vol. 5, 1914, Washington 19[13-]14, s 281-296; reprinted Amsterdam 1965). — Sockerbetodlingens betydelse för landets jordbruk. Erfarenheter från Skåne. Föredr vid Östergötlands landtbruksklubbs sammantr i Linköping d 12 mars 1919. Linköping 1919. 14 s. – Växtodling och växtförädling. Lund 1920. 76 s. (Skrifter utg av de skånska hushållningssällskapen..., 2:5.) – The Svalöf Insti-tute for plantbreeding in Sweden. Landskrona 1923. 33 s. - Meddelanden till o medarb i F. W. C. Areschoug, Skånes flora..., 2. uppl Lund 1881; yttrande till O. Frödin, En svensk pålbygg-nad från stenåldern (Fornvännen 1910), s 65; bidrag i bl a: Skånska trädgårdsföreningens tidskrift, 1880, 1883-84, 1887, 1914, o i dess forts Täppan, Skånska..., ännu 1925, Lund, 8:o och 4:o; Botaniska notiser för år 1881, 1882, 1887, 1888, Lund; Allmänna svenska utsädesföreningens årsberättelse för 1887, 1888, 1889, [Svalöf, tr] Malmö 1888–90; Svenska bryggareföreningens månadsblad, 1905, 1907, 1912–14, Sthlm; Lustgården, årsskrift för Föreningen för dendrologi och parkvård, 1920–22, [Svalöf, tr] Malmö, Lund, Sthlm; Tidskrift för landtmän; Landtmannen.

Utgivit: Skånska trädgårdsföreningens tidskrift. Årg 5–11, 1881-87. Lund 1881–88. (Även red.) – Allmänna svenska utsädesföreningens [från 1894: Sveriges utsädesförenings] tidskrift. Arg 1 -35, 1891-1924. [Svalöf, tr] Malmö.

Källor och litteratur

Källor o Jordbruksdep.s konseljakter 28 nov 1902, nr 31, o Kanslersämb:s för LU arkiv, Handl:ar 1886, RA.

Biogr:er o nekr:er över N i Lustgården 1925 (av N Sylvén), Sveriges utsädesfören:s tidskr 1924 (av E W Ljung) o 1925 (av H Tedin) o i Sv botan tidskr 1926 (av H Witte); O Gertz, FS i Lund 1772–1940 (1940) o där anf litt; Inbjudn till drsprom... [LU] 31 maj 1886 (1886); LUM... 1899 (1898–99), s 179; J Nilsson, N H N 1856–1956 (Sveriges utsädesfören:s tidskr 1956); H Nilsson-Ehle, N H N t. Minnesord... [LA] 18 maj 1925 (LA:s handl:ar o tidskr 1925); N Sylvén o O Tedin, H N:s park (1961); H de Vries, Plant-breeding, comments on the experiments of Nilsson and Burbank (Chicago 1907), särsk s 29–106.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Hjalmar Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8095, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arne Hagberg), hämtad 2019-01-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8095
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Hjalmar Nilsson, urn:sbl:8095, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arne Hagberg), hämtad 2019-01-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se