Biografi

Nobel, släkt, härstammande från häradshövdingen i Oland, Dannemora, Lövsta, Hållnäs, Frösåker, Häverö, Närdinghundra och Sjuhundra i Uppland Petter Nobelius (d 1707). Vid sin inskrivning vid UU 1682 hade han antecknats som "Petrus Olavi Nobelius e Scania". Hans patronymikon har kombinerats (Schück o Sohlman) med att en bonde vid namn Olof Pedersson (d mellan 1671 o 1682) ägde en gård i Gislöv i Östra Nöbbelöv, Krist, men gissningen, att denne skulle ha varit Nobelius' far, har endast kunnat styrkas med påståendet att namnet Olof vid denna tid skulle ha varit mycket sällsynt bland Skånes bönder.

I äktenskap med en dotter till Olof Rudbeck blev Petter Nobelius far till Pehr Henrik Lings (bd 23) mormor, till häradshövdingen på Öland Petter Nobelius (d 1765) och till ritmästaren vid UU Olof Nobelius (1706–60). Den senares son v provincial-medicus Immanuel N (1757–1839) i Gävle var far till uppfinnaren Immanuel N (N 1), som i sin tur var far till uppfinnaren och donatorn Alfred Bernhard N (N 4).

Dennes äldste till vuxen ålder levande bror, fabrikör Robert Hjalmar N (N 2), var far till Ludvig Immanuel N (1868–1946). Ludvig N blev civilingenjör vid KTH 1890 och var 1902–03 VD för Vågfabriks ab Stathmos. 1905 köpte han ett större markområde väster om Båstads köping i nordvästra Skåne, för vars administration han 1907 bildade ab Båstads villaområde (från 1923 ab Västra Båstad), och han var dess VD och styrelseordförande till sin död. N lät uppföra åtskilliga sommarvillor för uthyrning till fasta, årligen återkommande badgäster, och han anlade 1906 Båstads vattenledningsverk, lät 1916–18 uppföra bostadshotellet Skånegården samt anlade 1924–25 och 1935 tennisbanorna och 1928–30 golfbanorna. Han var VD i ab Båstads badhotell från 1913, i Båstads badanstalts ab från 1916 och i ab Skånegården från 1917. N utförde dessutom ett intensivt kultur-, natur- och fornminnesbevarande arbete, blev 1928 KorrLVHAA samt var ordförande i Bjäre härads hembygdsförening från dess bildande 1929 till sin död och styrelseledamot i Sv naturskyddsföreningen. Han kallades allmänt "Båstadskungen". I äktenskap med en dotter till författarinnan Josephina Wettergrund (pseudonymen Lea; bd 21, s 193) var han far till Olof Robert N (1903–78). Olof N var bl a VD i ab Skånegården från faderns död 1946, ordförande i Bjäre härads hembygdsförening från 1952 till sin död, styrelseledamot i Skånes hembygdsförbund från 1953 och ledamot av expertgruppen i Skånes naturskyddsförening från 1963.

N 2:s och N 4:s bror fabrikör Ludvig Immanuel N (N 3) var i äktenskap med en mödernekusin far till direktör Emanuel Ludvig N (N 5) och till Carl Ludvig N (1862–93). Carl N blev civilingenjör vid KTH 1884 och efter faderns död 1888 chef för N:s mekaniska verkstad i S:t Petersburg. Efter överenskommelse med Gustaf de Laval (bd 11) började han tillverka och försälja den av denne uppfunna mjölkseparatorn, som därigenom infördes i Ryssland och kom att säljas av det dock först 1908 grundade ab Alfa-Nobel. Tillsammans med en studiekamrat, Sixtus Pettersson, ritade N en trippelexpansionsmaskin, som gav elkraft åt hela det N:ska byggnadskomplexet i S:t Petersburg. 1892 köpte han licenstillverkningen för den schweiziska lokomotivfabrikens i Winterthur förbränningsmotorer. Under arbetena med förbättringar av dessa dog N av diabetes. Hans halvbror Gustaf (Gösta) Oscar Ludvig N (1886–1955) blev efter N 5:s död 1932 chef för vad som återstod av Naftabolaget Bröderna N:s svårrealiserbara tillgångar utanför Ryssland. En 1938 i princip beslutad likvidation hade på grund av världskriget 1939–45 och en därefter följande process i London ännu ej kunnat verkställas vid Gösta N:s död. Syster till honom var kirurgen Maria Helena N-Oleinikoff (1881 –1973), gift med den ryske docenten med dr Georg Oleinikoff (1864–1937). Marta N-Oleinikoff publicerade 1952 ett stort verk om släkten N:s historia (se nedan).

Namnet N har antagits av barnen till en helsyster till Gösta N och Marta N-Oleinikoff i hennes äktenskap med direktören i Naftabolaget Bröderna N Hans Andreas Nikolaj Oisen. Ett av dessa var far till diskrimineringsombudsmannen jur dr Peter N (f 1931).

Inget genealogiskt samband har kunnat spåras mellan ovanstående släkt och f d läns-, arkitekten Per-Axel Gunnar N (1907–90) i Vänersborg, vars far antog namnet N och var son till en timmerman Per Olsson i Malmö.

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Leijonhufvud: M N-Oleinikoff, Ludvig N o hans verk (1952); [H Schück o R Sohlman,] Alfred N o hans släkt (1926); Sv släktkal, 14 (1950); Örnberg, 12 (1898).

Petter Nobelius (d 1707): Biographica, Kammar-koll:s skr till K M:t, vol 126: 19 mars 1739, Lands-hövd:s i Upps skr till K M:t, vol 16: 17 dec 1707, Likv, RA; C Annerstedt, UU:s hist, 2:1–2, bih 3 o reg (1908–31); K W Herdin, Bygge o bo i äldre tider [,1] (1932); Lags o doms; UUM 1 (1900–11), s 277.

Petter Nobelius (d 1765): Biographica, ÄK 285 (Riksens ständers dockbyggn:deputation i Karlskrona): Registratur 1760–64, p 27 o 30, samt ink handl 1757–62, nr 62 o 63, RA; Kalmar hm, 4 (1951), s 363; Kalmar nations M 1663-1863 (1926-51); Lags o doms; H Wullt, Tingsställen på Öland (1948), s 7 ff.

Olof Nobelius: Annerstedt, aa, 3:2, bih 4 o reg (1914–31); ISP; SKL.

Immanuel N (d 1839): TU 5:12, KB; SLH 1:3–5 o 2:2 (1824–76).

Ludvig Immanuel N (d 1946): Patent- o registreringsverkets bolagsbyrås arkiv DIAA:33, blad 4 ff, 61, blad 87–90, 99, blad 265 ff, o 245, .blad 241–244, samt DIABA:2, blad 1, 13, blad 4 o 20-24, o 52, blad 110, RA; S Grafström, Antecknar 1938-44 (SkSH 14, 1989), s 262; B Hildebrand, M över L:er av K Vitterhetsakad o VHAA 1753–1953 (1954): [M Larsson,] "Kungen i Båstad" berättar, av Elle (SvD 16 febr 1943); Ludvig N död (SvD 25 april 1946); Ludvig N, Skånegården i Båstad (K Berlin o F Hazelius, Skånska gårdar o hus, 2:3, 1923); A Lundquist, Den vita sporten i Båstad (Bjärebygden 1959, s 91 f); Olof N, "Båstadskungen" – skönhetsälskaren (Min far, Ny saml, 1949); dens, Ludvig N:s hembygdsvårdande insats (Bjärebygden 1959, s 69–72); H Runfelt, Båstad golfklubb (ibid, s 93); R S[ohlma]n, Ludvig Immanuel N (SMoK 5, 1949); SvTeknF; Väv. Sthlmsdelen (1945).

Olof Robert N: Patent- o registreringsverkets bolagsbyrås arkiv DIAA:61, blad 89 f, 99, blad 243f o 267–270, 245, blad 213 f o 243-246, DIABA:13, blad 4 f o 23 f, 52, blad 110–114, o 80, blad 218, samt DIABB:7 :akt nr 5515, o 9: akt nr 7745, RA; Lundquist, a a; Olof N (DN 18 o SvD 19 april 1978); Runfelt, aa; Väv. Skåne 2. uppl (1966).

Carl Ludvig N: G Lj[ungberg], Carl Ludvig N (SMoK 5, 1949); N-Oleinikoff, a a, s514–517o 547–50; SvTeknF; R W Tolf, Tre generationer N i Ryssland (1977), s 226 f.

Gustaf Oscar Ludvig N: Gösta N t (SvD 16 okt 1955); Tolf, a a, s 309 f.

Marta Helena N-Oleinikoff: Marta N-Oleinikoff (SvD 10 jan 1973).

Per-Axel Gunnar N: Per-Axel N (DN 29 maj o SvD 6 juni 1990); SvTeknF; Väd 1989 (1988); Väv. Götaland (1965).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nobel, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8142, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8142
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nobel, släkt, urn:sbl:8142, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-19.