Anders Nohrborg

Född:1725-05-09 – Norbergs församling, Västmanlands län
Död:1767-11-30 – Folkärna församling, Dalarnas län

Präst


Band 27 (1990-1991), sida 118.

Meriter

Nohrborg, Anders, f 9 maj 1725 i Norberg, Vm, d 30 nov 1767 i Folkärna, Kopp. Föräldrar: kh Olof N o Christina Barchæus. Elev vid Köpings skola 3536, vid Västerås skola o gymn, inskr vid UU 15 okt 45, disp pro exercitio där 14 maj 48 o pro gradu 51, mag där löjuni 52, prästv i Västerås 21 sept 54, pastorsadjunkt i Finska förs i Sthlm 54, eo hovpredikant 3 dec 65. Ogift.

Biografi

Uppgifterna om N:s levnadslopp är magra. Till stor del bygger kunskapen om honom på överhovpredikanten Gabriel Roséns företal till den första utgåvan av hans postilla. Rosén kände N personligen och samlade också in upplysningar om honom från släktingar. Både på fädernet och mödernet hade N prästerligt påbrå. Efter ett års studier vid Köpings skola och fyra års undervisning i hemmet studerade han i Västerås skola i flera år. 1742 avled fadern men modern hade medel att hålla sonen i gymnasiet till dess han skrevs in vid UU. Under studieåren där verkade han också som informator. Hans två avhandlingar vid universitetet är framlagda under presidium av lärare, Nils Wallerius och Lars Dahlman (bd 9), som var starkt påverkade av den då dominerande wolffianska filosofin och teologin.

N prästvigdes i Västerås. I prästvigningsmatrikeln anges att han kallats av domkapitlet men utan angivande av förordnande, något som är ovanligt. Detta kan tyda på att uppgiften är korrekt att det var kyrkoherden i finska församlingen i Sthlm C G Wernander som låg bakom kallelsen. Under tiden N var pastorsadjunkt i Finska församlingen verkade han även som informator. På kallelse av riksrådet H H von Liewen (bd 22) utnämndes N till eo hovpredikant. Han hade då redan angripits av tuberkulos. I bevarade brev kan sjukdomsutvecklingen följas. Våren 1764 skrev N att han "hela tiden bortåt dragits med en mag- och bröstsjuka, för vilken allt hitintills medicinerat" (Iverus, s 67). Hösten 1767 växlade återkommande blodstörtningar med tillfälliga förbättringar. Till slut fick han begära tjänstledighet och vistades sista tiden hos sin syster och svåger i Folkärna prästgård, där han avled. Bouppteckningen efter N i dec s å visar att han hade ett stort och värdefullt bibliotek, som utgjorde närmare en fjärdedel av boets behållning.

Under sin sista sjukdomstid förberedde N utgivandet av en postilla. Breven till brodern Daniel N ger en intressant inblick i detta arbete. N upprättade också endast några dagar före sin död ett testamente, som i huvudsak rör hur hans anhöriga skulle förfara med manuskripten till postillan. 1771 utgav brodern N:s postilla under titeln Den fallna menniskans salighets-ordning, föreställd uti betraktelser öfver de årliga sön- och högtidsdagars evangelier. Den har hittills (1989) utkommit i mer än tjugo upplagor. Utöver postillan finns även några tryckta predikningar efter N.

Postillan är inte uppställd efter kyrkoårets texter utan systematiskt-teologiskt efter salighetsordningen. Enligt denna handlar Gud med människan på ett objektivt sätt. Samtidigt förenas med denna objektiva linje en subjektiv, då människan ställs i centrum. Själva salighetsbegreppet är nyckeln till förståelsen av postillan. Den kristna saligheten betyder inte blott gudsgemenskap utan innehåller även ett subjektivt drag, en känsla av lycka. "Den fallna människan" saknar denna lycka. Den förverkligas i den kristna salighetsordningen och når sin högsta höjd i unio mystica. Genom syndafallet har förbindelsen mellan människa och Gud blivit bruten, men genom kallelse och uppväckelse sker en empirisk förvandling av människan. Denna sker steg för steg enligt salighetens ordning genom omvändelse, pånyttfödelse och tro. I konsekvens härmed börjar framställningen med en avdelning om Kristus och hans verk varpå följer beskrivningar av människan och hennes vandring genom salighetens ordning. Med tanke på den popularitet postillan nådde är det intressant att notera att den i sin första kvartoupplaga omfattade drygt tusen sidor. Den psykologiskt själavårdande inriktningen är troligen den närmaste förklaringen till de många upplagorna.

N:s teologiska position är komplicerad och svår att närmare fixera. Den tyder på inflytande från Christian Scriver och J J Rambach men också från pietism och herrnhutism. Härtill kommer påverkan från Wolffs system, som delades av många under senare delen av århundradet. Det herrnhutiska inslaget kan antagligen förklaras med influenser N mottagit redan under studietiden i Västerås och bör ha kommit främst från väckelsepredikanten där Daniel Grau. De olika intrycken har N sammansmält i en "fördjupad lutherdom", ett uttryck för gammal sv tradition men påverkad av pietismens helgelsenit och herrnhutismens trosfrimodighet (Pleijel). Därigenom har N:s postilla kunnat accepteras och finna läsare inom olika fromhetsriktningar under drygt tvåhundra år.

N:s liv förflöt stilla och väckte ingen uppmärksamhet. Det är postillan som gjort hans namn känt. Hundra år efter hans död fälldes omdömet om honom att han "varit den osynliga församlingens huspredikant i Sverige, och han torde komma att fortfara vid detta ärofulla påstående, så länge sann kristendom finnes ibland oss" (Wieselgren).

Även N:s bror Daniel N (17391819) studerade i Uppsala. Han prästvigdes 1763 och kom genom N:s förmedling till Riddar-holms församling i Sthlm, där han var pastorsadjunkt och komminister 176684. Från 1782 (tilltr 1784) var han kyrkoherde i Irsta, Vm, och utnämndes 1800 till teol dr. Han ansågs av sin samtid vara en god förkunnare. Förutom som utgivare av sin brors postilla har han blivit känd som författare till bl a Bevis til själens odödelighet, grundade på förnuftet och Guds ord (1767) och till topografiska avhandlingar om Nora (1763) och Lindesberg (1760, utkom utökad och översatt från latinet året därpå). Daniel N deltog i riksdagarna 177879, 180910 och 1810 urt; vid de två sista mötena var han ledamot av bl a statsutskottet.

Författare

Ingmar Brohed



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms till N:s predikningar i Västerås stadsbibi. Brev från N i UUB, tryckta hos G Iverus nedan.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Guds faderliga aga, under hvil-ken han håller sina barn; förestäld genom en christelig prädikan på fjerde söndagen efter trettondedagen; hållen i Friederici eller Finska nationelle kyrkan år 1756 ... Sthlm [1756]. 4:o. 39 s. – En christelig predikan om penningars utläggande, ther intet bröd är ... hållen på fjerdedag påsk, år 1761. Uti Friederici ... nationelle församlingen, och med någon tilökning ... Sthlm 1761. 83 s. – Den saliggörande tron; förestäld genom en christelig predikan på tjugunde första söndagen efter Trinitatis; hållen i Friederici ... nationelle kyrkan år 1760. Och med någon tilökning ... Sthlm 1761. 84 s. [Ny uppl] Carlskrona 1799. 4:o. 42 s. Omtr i A Elfving, Några christeli-ge predikningar och skriftermål, Norrköping 1829, 4:o, s 109–142. Övers: finsk Stokholm 1780, 78 s, Turku 1830, 87 s, Hfors 1869. – Den fallna menniskans salighets-ordning, föreställd, uti betraktelser öfver de årliga sön- och högtids--dagars evangelier. Sthlm 1771. 4:o. (28), 1070, (13) s, 1 portr. 2. upl, o med fullständigare register försedd, 1776. (32), 1070, (20) s. 3. upl 1780. (22), 868, 12 s. 4. upl 1795. (22), 1011, (17) s. 5. uppl 1820. (28), 1011, (17) s. 6. uppl Götheborg 1824. 7. uppl 1835. (26), 1011, (17) s. 8. uppl 1837. (30), 1011, (17) s. 9.-11. uppl Lund 1840, 1844, 1847. (28), 1011, (17) s. 12. uppl 1850. 1 portr, (28), 1011, (17) s. 13. uppl 1855. (24), 1011, (21) s. 14. uppl 1858. (32), 1011, (17) s. 15. uppl 1864. (24), 1011, (21) s. 16. uppl 1871. (28), 1011,(17) s. 17. uppl 1877. XXI, 814 s. [Förtitel: Postilla.] 18. uppl 1883. [2.-3. tr] 1899, 1909. 19. oförändruppl 1926. 20. uppl 1932. Språkligt reviderad uppl. Bd 1–3. [Lund, tr] Hässleholm 1966-69. 1674 s. [Ny tr av bd 1:] Simrishamn 1980. 537 s. Övers: Vasa 1848, 4:o, 1069 s; Stavanger 1859, 4:o, XVI, 984 s (Bibliothek for lutherske Christne, Bd 2). [Utdrag:] Guds oför-skylda nåd i Christo, som vederfars en arm syndare uti des rättfärdiggörelse inför Gud, afhandlat uti tre predikn ... 1. På 11 :te söndagen efter Trinitatis. 2. På söndag. Septuagesima. 3. På andra söndag, efter påsk ... Åbo [1786]. 108 s. Övers: Turku 1789, 120 s, 1835, 126 s, 1850. Den fallna menniskans salighetsordning, uti största korrthet sammandragen til tjenst för fattiga, dock om sin salighet betänkta christna ... af en Ringa Guds Vän [R G Wrede]. Fahlun 1800. (8), 127 s. [2 var.] Sundsvall 1841. (8), 87 s. Predikan på tredje söndagen efter Trinitatis. Helsingborg 1834. 24 s. Om Guds äras förhärligande genom hans Sons utgifvande i döden för syndare. Predikan på annandag pingst. Lund 1879. 26 s. Om himmelrikets nycklar. Predikan på första söndagen efter påsk. Lund 1879. 32 s. Övers: Stavanger 1861, 32 s. Om den christeliga kyrkan och församlingen. Predikan på femte söndagen efter Trettondedagen. Lund 1879. 24 s. Om den saliggörande tron. Predikan på 21 sond. eft. Treenighetssöndag. Åbo 1904. 59 s. Övers av andra enstaka predikn: Sthlm 1780, Turku 1835, Turku 1838, 46 s; Levanger 1850, 16 s, Stavanger 1862, 30 s, Skien 1853, 110 s, Christiania 1856, 24 s. – Tjugutre predikningar. Örebro 1864. 4:o. 210 s. [Utg av P Pettersson; eg 24 st.] – Brev o dokument samt testamentariska föreskrifter i Iverus, nedan a a, s 67–91.

Källor och litteratur

Källor o litt: Testamente o bouppteckn efter N, UUB.

S Ahlstedt, A N:s teol åskådn med särsk hänsyn till salighetsordn (1955); K E Fridblom, A N, en förgrundsgestalt i sv fromhetsliv (Julhälsn till förs:arna från präster i Gbgs stift, 1940); G Iverns, Till A N:s hist (KÅ 1927); G Lizell, Svdberg o N. En homiletisk studie (1910); G Nelson, Biskop Johan Möller (1936); B Olsson, Från Martin Luther till Sven Lidman (1943); H Pleijel, Karolinsk kyrkofromhet, pietism o herrnhutism 1680 1772 (Sv kyrkans hist, 5, 1935); P Wieselgren, Sveriges sköna litt, 1 (3. uppl, 1866). Daniel N: J Johansson, [Om] Noraskog, 3 (1884), s 289; E Lilja, Den sv katekestraditionen mellan Svebilius o Lindblom (Saml:ar o studier till sv kyrkans hist, 16, 1947); H Schück, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2 (1923), s 165; Sthlms hm; W Tham, Lindesberg o Nora genom tiderna, 1 (1943); Västerås hm; A Åberg, Västerås mellan Kellgren o Onkel Adam (1987).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Nohrborg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8153, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingmar Brohed), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8153
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Nohrborg, urn:sbl:8153, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingmar Brohed), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se